Nu går det att läsa alla yttranden över vattenmyndighetens planer och idéer för framtiden (klicka på bilden ovan) (uppdatering 21/12-16 länkmål saknas just nu).
Detta är en särskilt lämplig läsning för de många vattenintressenter som vill samverka ihop breda lösningar!
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har nyligen släppt en rapport som översiktligt visar var i Norrbotten och Västerbotten som sura sulfatjordar förekommer. I rapporten konstateras att dikning och torrläggning är en avgörande faktor för bildningen av svavelsyra i sulfatjordar. Eftersom sulfatjordar orsakar så allvarliga kemiska problem att vissa sjöar och vattendrag i Mellanbygden inte kan hysa stationära fiskbestånd, är rapportens utbredningskartor, och liknande information, viktig att känna till för Mellanbygdens vattenintressenter .
En intressant sidoobservation som gjordes av SGU är att potentiellt sur sulfatjord (sulfidjord) längs Norrlandskusten inte alltid uppträder i form av så kallad ”svartmocka” (detta gäller särskilt i Västerbotten), vilket gör att det inte går att bedöma förekomsten av potentiellt sur sulfatjord genom att bara titta på den.
Från och med nu kommer aktiviteten på denna hemsida (https://mellanbygdensvattenrad.wordpress.com) också att synas på facebooksidan: https://www.facebook.com/mellanbygdensvattenrad
Via denna länk finns förklaringar till fältkartan över Länsstyrelsens vattenåtgärder 2015 (klicka på kartan ovan för att komma direkt till kartan). På kartan går det att utläsa att Mellanbygdens i första hand berörs av kemiska och till viss del biologiska provtagningar inom ramen för den så kallade kalkeffektuppföljningen (drygt 200 objekt i Sävarån och Rickleån). Av kartan framgår också att en del vandringshindrande dammar kommer att rivas i Sävarån.
Därtill markeras en detaljerad utterinventering i hela Mellanbygden (som gissningsvis kommer att visa att uttrarna har en större spridning i Mellanbygden idag jämfört med för 10 år sedan), samt spridda provtagningar inom ramen för kommunala, regionala och nationella program. Här ingår både trendövervakning och riktade prover mot sjöar och vattendrag som kan misstänkas vara t.ex. övergödda eller försurade av sura sulfatjordar.
För mer detaljer hänvisas till kartan.
Sommaren är här vilket innebär att vi rör oss i mera naturen och ser miljöförändringar och miljöproblem på ett mera påtagligt sätt. För dig som upptäcker akuta miljöproblem längs kusten (inklusive åmynningar) finns ett särskilt telefonnummer till Informationscentralen för Bottniska viken (010-2254111):
”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”
Av Jan Åberg
Jag har gått igenom lite data från SMHI för mätstationen Dalkarlsån i Mellanbygden, och kan konstatera att vi sedan mer än 10 år tillbaka har vant oss vid att vårfloden ska vara avklarad slutet slutet av maj, och att det var 20 år sedan sist det var så mycket vatten i Dalkarlsåns avrinningsområde i slutet av maj. I år liknar nämligen situationen (i Dalkarlsån) den blöta inledningen av sommaren 1995.
OM det blir som 1995 även fortsättningsvis, behöver vi dock inte vara oroliga för en blöt sommar, utan kan snarare förvänta oss ovanligt låga vattenflöden i de små kustvattendragen ända fram till våren 2016. Ingen höstflod att tala om ens… Men som bekant upprepar sig ju inte historien (även om den ofta rimmar).
Trenden enligt SMHI är dock att våren kommer snabbare än förr i tiden. Under de senaste 40 åren har nämligen vegetationsperiodens längd ökat med hela 2 veckor. Och fortsätter vi att förbränna fossila bränslen enligt ”business as usual” kommer vegetationsperioden att stadigt öka med uppemot 2-3 månader fram till 2100 (SMHI). DET är en mycket annorlunda Mellanbygd, som troligen inte ens kommer att bjuda på några vårfloder att tala om (eftersom vintrarna troligen mest kommer att bjuda på regn).
Stor nationell vattenkonferens på gång i Umeå den 18-20 augusti. Konferensen ordnas av Länsstyrelsen, med fokus på att lyfta fram de positiva effekterna av återställning av älvarnas flottningsanläggningar till naturliga förhållanden.
Lärdomar att hämta från denna konferens kan vara:
Båda dessa punkter kan innehålla viktig information för alla som jobbar för ett hållbarare samhälle. Särskilt viktig kan konferensen vara för personer som representerar just laxälvar (i Mellanbygden: Sävarån, Rickleån och Bureälven).
Ur programmet:
Vi på Länsstyrelsen i Västerbottens län vill med denna
konferens lyfta de positiva effekterna av åtgärderna vid
en restaurering. Men också vilka problem och utmaningar
som vi står inför om vi ska klara av att leva upp till natio-
nella och internationella åtaganden.
Konferensen exklusive middag kostar 1495 kr för företag, myndigheter och kommuner, medan privatpersoner betalar 1869 kr (låter detta ganska dyrt? se PS2 längst med i denna text)
Hela programmet kan läsas via nedanstående länk:
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/kalender/2015/Pages/levande-laxalvar.aspx
PS. De ”problem och utmaningar som vi står inför” syftar gissningsvis främst till problem och svårigheter som stat och kommun kommer att beröras av när det inte finns resurser att uppfylla alla löften som utlovats. Att resurserna för ”god vattenstatus till alla” (=vattendirektivet) ännu saknas vet vi ju exempelvis redan, vilket föranledde att vattenmyndigheten i samrådet föreslog att privatpersoner och företag (”förorenarna”) måste betala större delen av den ökade kostnaden. Värt att notera i detta sammanhang är att Sverige nyligen låg tvåa på listan av världens mest skuldsatta länder (statsskuld + privatskulder + externa skulder), vilket borde göra att även de som jobbar med vattenfrågor borde våga titta på följande fråga: Vad händer om Sverige inte kan bli rikare, samtidigt som naturens tjänster blir dyrare? Dvs vad händer om den sannolikt ökande kostnaden för vatten, energi m.fl. resurser måste ställas mot en nedskärning i en annan del av samhället? Prioriterar Sverige annorlunda då? Vad är en laxälv värd i förhållande till exempelvis vård, skola och omsorg? Eller vad är en laxälv värd om energin blir dyrare, så att fisketurismen minskar och den billiga vattenkraften blir ännu mera attraktiv?
PS2. Den prioriterade målgruppen för konferensen är gissningsvis inte privatpersoner (vattenråds-nätverk t.ex.), utan snarare tjänstemän på myndigheter, kommuner och företag. Vill du ändå medverka och behöver ekonomiskt stöd för det? Skicka i så fall in en skriftlig ansökan till
mellanbygdensvattenrad (snabel-a) janaberg (punkt) se
Det räcker med en enkel motivering, inklusive kontaktuppgifter och adress.
Alla ansökningar beaktas.
Minnesanteckningarna från årsmötet den 11 mars i Robertsfors finns nu för nedladdning. Minnesanteckningar 11 mars 2015.
Ny studie visar att reduktionsfiske minskar risken för giftiga blomningar i övergödda sjöar. Metoden har t.ex. testats inom Skellefteå kommun, med positiva resultat. De få blommande sjöarna i Mellanbygden kanske därmed kan hjälpas av lokala krafter, vilket troligen kan gynna den lokala ekonomin:
http://www.fiskeresursgruppen.se/reduktionsfiske-fungerar-nu-vetenskapligt-belagt/
PÅMINNELSE: Idag den 30 april slutar samrådet angående vattenmyndighetens förslag på kommande årens vattenförvaltning (se föregående inlägg för mer info)!
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 