Hur står det till med just ditt vatten inom Bureälvens vittförgrenade vattensystem?

2 svar

Välkommen till information och samtal om vattnet inom Bureälvens vittförgrenade vattensystem. Ingen föranmälan krävs, förutom till den digitala träffen 18/4.

OBS! NY TID i Falmark. Träffen i Gamla Falmark måste tyvärr skjutas upp pga sjukdom. Ny tidpunkt blir tisdagen den 16 april kl 18.30-20.00

”Vattnet har blivit brunare”, ”min sjö växer igen”, ”vattennivån har ökat”, ”det har skett en invasion av musslor”, ”brunnen har blivit sämre”.

Detta är exempel på lokala vattenkunskaper som vattenrådet jobbar med att överblicka. Om du har den typen av kunskaper, kom gärna till någon av vattenrådets träffar längs Bureälven!

”Vad händer med vattnet om klimatet blir varmare?”, ”hur kan jag hjälpa min sjö att bli renare”, ”vad får man göra och inte göra med vattnet?”

Detta är exempel på frågor som vattenrådet kan hjälpa till att besvara.

Välkommen till information och samtal om vattnet nära dig!

  1. Gamla Falmark, Byagården, Falmark 64, tisdag den 19 mars kl 18.30-20.00
    (OBS! uppskjutet pga sjukdom, se nytt datum i punkt 5 nedan)
  2. Burträsk, Edelviks folkhögskola, Aulan, onsdag den 27 mars kl 18.30-20.00
  3. Ragvaldsträsk, Byagården, Ragvaldsträsk 46,tisdag den 2 april kl 18.30-20.00
  4. Mjövattnet, Byagården, Mjövattnet 11, onsdag den 10 april kl 18.30-20.00
  5. Gamla Falmark, Byagården, Falmark 64, tisdag den 16 april kl 18.30-20.00
  6. Digital vattenträff om Bureälven, torsdag den 18 april, 18.30-19.30
    OBS! Föranmälan krävs till den digitala träffen, vänligen följ denna länk för anmälan https://mellanbygdensvattenrad.org/burealven.
  • Vattenrådets kontaktperson Jan Åberg berättar om det rådande kunskapsläget om sjöar, vattendrag och grundvatten längs Bureälven, med fokus på området kring den plats där mötet hålls (listan på platser visas ovan). Exempel på frågeställningar som berörs: Hur ser vattenkemin ut? Blir vattnet brunare? Går det att se om just din sjö är sänkt? m.fl. liknande frågor.
  • Vi samtalar om lokala observationer/kunskaper och framtidsvisioner kopplat till sjöar, vattendrag och grundvatten i närheten.

Din medverkan är värdefull, och kan underlätta arbetet med att uppnå och behålla god vattenstatus på lokal nivå!

Frågor och kontakt:

Vid frågor om träffarna kontakta Jan Åberg

Dela gärna denna inbjudan!

Dela gärna denna inbjudan till personer som du tror är intresserade 🙏

Vattenrådets stormöte, tisdag den 5 mars kl 13-16

Lämna ett svar

Välkomna till digitalt möte tisdag den 5 mars 2024 kl 13-16, för alla vattenintresserade.

Anmälan till mötet sker via Anmälan till digitalt möte för VRO9 (google-formulär)

💧 Mellanbygdens vatten 💧
är vårt samtalsämne

Digitalt möte den 5 mars
Välkomna!

https://mellanbygdensvattenrad.org/

—

Mötets mål: 

  • att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten.

Syfte:

  • att överblicka det rådande arbetet mot att nå god vattenstatus i Mellanbygden.
  • att med hjälp av mötets samlade kompetens bredda perspektiven i ett urval av rådande ”vattenutmaningar” i Mellanbygden.
  • att identifiera möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer.

Innehåll (med reservation för justeringar)

  1. informationsutbyte och korta presentationer från olika vattenintressen i Mellanbygden, inkl. redovisning av vattenrådets verksamhet
  2. diskussionsfrågor – vattenutmaningar, samt möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer
  3. förslag på hur vattenrådet kan bidra till att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i Mellanbygden

Varmt välkomna!

PS. Möteslänk meddelas senare.

Enkät om aktuella vattenfrågor i Mellanbygden

Lämna ett svar

Nu samlar vi in kunskap om vattenfrågor i Mellanbygden som är aktuella för just dig eller din organisation. Syftet är att få ökad kunskap om hinder och möjligheter för att nå god vattenstatus i Mellanbygden. 

QR-kod till enkäten.

Enkäten tar bara några minuter att fylla i, och riktar sig till vattenrådets befintliga nätverk, samt alla övriga vattenintressenter, såväl privatpersoner som organisationer. Enkäten nås via denna länk eller qr-koden här intill.
Din medverkan är värdefull 🙏

Bild på enkätens första fråga. Klicka på bilden för att komma till enkäten.

Kan Norrbotniabanan komma att påverka vattnen i Mellanbygden?

1 svar

Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Bygget av Norrbotniabanan kan nog sägas vara en av de större vattenhänsyn-utmaningarna i Västerbotten på ganska länge. Bansträckningen går genom det flackaste området i Västerbotten och kommer därför att genomkorsa många myrar och våtmarker, samt passera omfattande arealer med aktiv och potentiellt sur sulfatjord.

Erosionen kan bli stor från myrar som dikas eller schaktas, och slammet letar sig oftast ut i närliggande sjöar och vattendrag. Här en bild från en till bredden fylld slamfälla vid torvtäkten Röjnoret, som besöktes av vattenrådet år 2014 (foto: Jan Åberg)

Här är några exempel på förväntad påverkan som behöver minimeras för att inte riskera försämring av vattnets ekologiska status:

  • Grumlighet från öppen jord. Byggfasen av Norrbotniabanan innebär en ökad risk för erosion och sedimenttransport till sjöar och vattendrag. Att den typen av hänsyn brister idag finns det många nyliga exempel på. Nästan inga vägdiken som leder ner i sjöar har t.ex. slamfällor. Inte heller när vägar byggs om finns sådant skydd för vattnet. Ett vattenvårdprojekt år 2020 i Flutbäcken fick t.ex. avbrytas tillfälligt när kraftiga regn förde med sig mycket stora mängder slam från bygget av 2:1-väg på E4:an söder om Bygdeå (detta beskrivs i Bilaga 4 i denna rapport).
  • Påverkan från körspår på blöta marker och schaktning i myrar. All aktivitet i blöta marker och myrar i samband med bygget av Norrbotniabanan kräver miljöhänsyn, dels för att den grundläggande ekosystemfunktionen i våtmarken ska kunna behållas, dels för att arbeten i våtmarker riskerar ökad transport av organiskt slam och organiska syror. Känsliga sjöar och vattendrag som berörs av omfattande arbeten i myrar finns t.ex. strax söder om Robertsfors och vid Broträsket väster om Lövånger.
  • Försurning från sura sulfatjordar. De sura sulfatjordar som berörs kan komma att kräva ännu större hänsyn än ”vanliga” myrar, eftersom torrläggning av sulfatjordar kan orsaka mycket stark försurning av såväl ytvatten som stora och små grundvattenmagasin. Potentiellt sura sulfatjordar finns i mycket stor mängd längs banans sträckning, vilket gör att det finns en risk att misstag vid hanteringen av sura sulfatjordar kan leda till försurning och skador på värdefulla grundvattenmagasin. Ett av flera exempel: Vid bygget av Haparandabanan grundvattnet i den samhällsviktiga Sangisåsen, på grund av ett ett upplag med sur sulfatjord placerades där grundvattenbildningen äger rum (https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA22932034)
Sangisåsen förorenades av sur sulfatjord i samband med bygget av Haparandabanan, så att den kemiska statusen sänktes från god till otillfredsställande.

PS. På vilket sätt skulle bygget av Norrbotniabanan kunna bidra till åtgärdsarbetet för god vattenstatus i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan!

I förra inlägget hittar du länkar till Trafikverkets information i Norrbotniabanan. Där kan du t.ex. läsa att Trafikverket fram till den 22 januari samråder om påverkan på Rickleån i Robertsfors. Se även denna direktlänk till pdf:en som berör Rickleån.

Norrbotniabanan – länkar till centrala webbsidor och aktuell information om samråd

Lämna ett svar

Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Projekteringen av Norrbotniabanan genom Mellanbygden pågår för fullt, och vissa delar har redan börjat byggas. Den som vill vara uppdaterad på alla saker som är på gång gör rätt i att hålla koll på följande sidor:

Just nu informerar Trafikverket bland annat om att det går att lämna synpunkter på två samrådsunderlag fram till den 11 december 2023:

  1. brobygge vid Dalkarlsån, som bland annat innefattar att förändra strandens form
  2. schaktning av torv på Degermyran söder om Robertsfors, med risk för påverkan på sura sulfatjordar

Vi arkiven av pdf-er är det inte lätt att skapa sig en överblick över banans exakta sträckning. För den som vill se hur järnvägen är tänkt att gå finns därför en digital karta: https://gis.trafikverket.se/portal/apps/opsdashboard/index.html#/d3d06592d52844d6afddbe9180a6eefe

PS. På vilket sätt kan Norrbotniabanan komma att påverka vattnen i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan.

Mät siktdjupet i ditt vatten

Lämna ett svar

(text av Jan Åberg, Mellanbygdens vattenråd)

Genom att mäta siktdjup kan nästan vem som helst bidra till att hålla uppsikt över det generella läget sjöar och vattendrag. Alla byar eller föreningar som förvaltar sjöar bör fundera på att utföra den typen av mätning minst en gång per år, och gärna oftare.

Bakgrund till siktdjupsmätningar:

Siktdjupet är ett enkelt och billigt sätt att mäta hur förhållandena i en sjö förändras över året och långsiktigt. Siktdjupet är t.ex. ett indirekt mått på sjöars grad av övergödning, eftersom övergödning oftast leder till grumligare vatten. I Mellanbygden är sjöarna oftast färgade av humusämnen. Siktdjupet blir därför sällan mer än 3-4 meter. De mest humösa vattnen i Mellanbygden har siktdjup under en meter. Även övergödda sjöar med kraftig algblomning har lågt siktdjup.

Mätningar av siktdjup kan gärna göras ofta, exempelvis varannan vecka under den isfria perioden. Då framkommer en tydligt bild av hur förhållandena i sjön förändras under säsongen.

Vid tidsbrist bör mätningar i augusti prioriteras, eftersom det största materialet för jämförelser finns för augustivärden.

Via webbsidan Sveriges vattenmiljö kan trender i siktdjup tas fram för att jämföra med egna mätningar. Här nedan ges exempel på data från Bjännsjön i Mellanbygden. (https://www.sverigesvattenmiljo.se/karta#5/63.271/16.990/0/all/all/329/none/none)

Material som behövs för mätning av siktdjup

Detta behövs för att mäta siktdjup:

  1. Icke-töjbar lina (max ca 5-6 meter för de flesta vatten i Mellanbygden)
  2. En vikt att fästa direkt under siktskivan så att skivans plan ligger vågrätt i vattnet.
  3. Helst en vattenkikare, även om det inte är nödvändigt för goda resultat.
  4. En rund siktskiva (se bild), som är:
    • alternativ 1: helvit cirkulär 25 cm i diameter
    • alternativ 2: vit och svart 20 cm i diameter

Utförande:
Siktskivan sänks ner i vattnet tills den inte syns. Sedan dras den sakta upp till den syns igen. På det djupet görs avläsningen.

Upprepa tre gånger och beräkna medelvärdet. Personen som mäter bör ha fullgod syn. Testa gärna att vara flera personer som mäter, och diskutera och jämför era resultat.

Siktdjupet bör helst mätas i en vattenkikare, men mätning utan vattenkikare ger likvärdiga resultat (enligt Wilander och Sonesson, 2006). Om vattenkikare inte används, görs mätningen lämpligen i skuggan som skapas av relingen på en båt, eller en brygga.  

Mätningarna sparas på ett säkert ställe, med uppgifter om siktdjup (tre mätningar per tillfälle), datum och utförare. Skicka gärna dina uppgifter till vattenrådet via https://mellanbygdensvattenrad.org/kontakt/

Referenser

Hydrologiskt nuläge i Mellanbygden

Lämna ett svar

SMHI varnar just nu för höga vattenflöden i Mellanbygden. För den som vill veta mer om detaljerna finns SMHI webbsida hydrologiskt nuläge (https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/). Där går det att klicka på valfritt avrinningsområde för att se det aktuella flödet och få en prognos för de närmaste dagarna. Det går också att jämföra med historiska data.

Nära vårflodens max i Dalkarlsån den 10 maj 2023.

I Dalkarlsån beräknas t.ex. maxflödet inträffa idag eller i morgon, men redan på lördag den 13 maj minskar flödet (denna prognos syns i skärmklippet nedan från https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/).

I figuren nedan visas också en jämförelse med tidigare data. Av den framgår att nuvarande vårflodsmax är ca 10 dagar senare än medeltalet under perioden 1991-2021. Å andra sidan bör det noteras att vårfloden kommit i två pulser, där den första kom den 23 april vilket är ovanligt tidigt.

Atlas över Rickleåns sänkta sjöar

Lämna ett svar

Som en del av avslutningen på Samverkansprojekt Rickleån genomförde vattenrådets kontaktperson en förstudie på temat ”Sjösänkningar och andra nivåförändringar i sjöar inom Rickleåns avrinningsområde”. Resultaten visualiserades i en atlas i 28 kartblad över Rickleåns sänkta sjöar.

Minst 74% av sjöarna kan klassas som sänkta (varav 5% aktivt reglerade, och 69% sänkta utan att regleras). En liten del av sjöarnas klassades som helt intakta (11%), medan 14% av sjöarna bedömdes var svåra att klassa (klasserna ”troligen intakta” eller ”eventuellt sänkta”). Resterande sjöar (3 st) klassades som höjda.

Atlasen finns att ladda ner via denna länk (OBS! stor pdf-fil ca 90 MB, med 28 kartor)

På kartbladen finns en tabell som visar hur sjöarna har klassats, samt i vissa fall även korta kommentarer.