Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Hur mår Broträsket, Labbträsket och Stor-Båtsjön? presentationsbilder från träff i Grimsmark 16/3-22

Här nedan finns presentationen som jag använde i Grimsmark den 16 mars 2022. Text är tillagd så att resonemanget blir lättare att följa. I presentationen finns länkar till både de efterfrågade djupkartorna och de underliggande rapporterna m.m., samt till videosnuttar om sulfatjordar, helikopterprovtagningen i Båtsjön och vassklippningen i Survalen.

OBS! Presentationen blir bäst i helskärmsläge på en dator.

Hälsningar /Jan

PS. Följ gärna vattenrådets sida via e-post (fyll i din e-postadress nedan), eller via facebook!

———–

Har Bygdsiljumborna någonsin varit engagerade i laxfisket i Rickleån?

[”Bygdträsket” omkring år 1700. Länk till kartan.]

För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

  • I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
  • Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
  • Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

Vi söker din lokala kunskap om Rickleåns sjöar och vattendrag!

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

Länk till undersökningen

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.

Videosnutt från Stor-Båtsjön när omdrevsprovtagningen med Helikopter ägde rum

Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.

Kraftigt brunare i Rickleån idag jämfört med år 1970

Naturgeografi-studenten Tobias Pettersson har skrivit sitt examensarbete för alla som är intresserade av Rickleåns vattenkemi: ”Långtidstrender i Rickleån: Samband mellan koncentrationer av organiskt material och vattenflöde 1970–2019”

Den ökade färgen i Rickleån kan till stor del kan förklaras av att det finns mer organiskt material, men varför det finns mer organiskt material kunde inte fastställas, förutom att förändringar i klimatet troligen spelar en mycket liten roll. Läs hela exjobbet via denna länk.

Nedan en skärmdump som visar examensarbetes slutsats

Vattenrådsbiblioteket uppdaterat med färska resultatrapporter

Detta är bara en kort blänkare om att det finns nya rapporter i vattenrådsbiblioteket. Dessa rör:

(1) Rickleåns okända sidovatten, som visar att många småbäckar som mynnar i Rickleån kan förbättras för bland annat havsöringens skull,

(2) Naturhistoriska museets fisk-DNA-resultat från vissa vatten Mellanbygden, samt

(3) Robertsfors kommuns slutrapport om kustmynnande vattendrag, som med hjälp fisk-DNA-data av visar att ca 80-90 st av kommunens direkt kustmynnande vattendrag är fiskförande, och att det samtidigt finns många fiskmiljöer som kan förbättras avsevärt.

Bild: Av Tiit Hunt – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17861470

Högaktuella ännu idag: de gamla vattendomarna i jordbrukslandskapet

Handboken har skrivits av Jordbruksverkets sakkunniga på uppdrag av LRF.

I Mellanbygden finns mer än 900 registrerade vattendomar kopplade till utdikning av sjöar, vattendrag och våtmarker. Dessa vattendomar beskriver hur de berörda markägarna tillsammans ansvarar för ”vattenanläggningen”. I vattendomarna beskrivs också exempelvis vilka vattennivåer som delägarna är skyldiga att efterfölja, och en hel del annat.

I många fall skedde utdikningarna för många decennier sedan, men vattendomarna är i de allra flesta fall juridiskt bindande ännu idag. Så, om vattenföretaget saknar en aktiv styrelse — vilket är mycket vanligt — hamnar den eventuella nutida verksamheten i företaget i en knepig gråzon. LRF tog för några år sedan fasta på bland annat detta, och anlitade sakkunniga från Jordbruksverket för att göra en handbok för delägare i vattenanläggningar/ dikningsföretag/ sjösänkningsföretag.

Handboken berör inte bara underhåll och förvaltning, utan också information kring hur vattendomar kan upphävas — vilket t.ex. kan vara aktuellt om underhållskostnaden är större än vinsten från företaget, eller om den utdikade miljön bedöms ge upphov till försämrad vattenstatus i vattenförekomster nedströms.

Länk till handboken (6 MB pdf)

Nyhet: Kartvisare visar utbredningen av sur sulfatjord

SGU har nyligen lanserat en kartvisare som med ganska hög precision visar utbredningen av sur sulfatjord. Den är inte helt exakt, men ger god vägledning. Av kartan framgår att det finns ovanligt mycket sura sulfatjordar i just Mellanbygden. Hertsångersälvens avrinningsområde är extra detaljstuderat (fler cirklar med mätningar), vilket gör att kartan troligen är mer exakt där än i områden med färre verifierande fältmätningar.

Förslag på nya åtgärder mot läckage av fosfor och kväve i jordbrukslandskapet

Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram?

Nyligen kom en rapport från SLU som tar sig an dessa frågor. Bland annat diskuteras fosfordammar och åtgärder som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas: t.ex. precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa nya åtgärder uppges ha god potential, men med delvis motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster.

Länk till rapporten