Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Har du en bild på en torr bäck/å i Mellanbygden?

Tyrlidsjöbäcken**posta din bild i kommentarsfältet till Facebook-inlägget och skriv vilken bäck/å som visas**
Många har rapporterat om att vattenflödena är ovanligt låga i Mellanbygden. Frågan är bara hur det låga flödet ser ut? En bild säger ju oftast mer än 1000 ord.

De som är intresserad uppmanas att posta sin bild i kommentarsfältet under detta inlägg på Mellanbygdens vattenråds Facebook-sida. Skriv också vilket vattendrag som visas och var bilden togs. Höstfloden kan snart vara i antågande, så passa på att bidra NU! (den som inte har Facebook kan mejla in sin bild och kommentar).

Hälsningar /Jan Åberg – kontaktperson för vattenrådet

PS. Inläggsbilden visar Tyrlidsjöbäcken söder om Robertsfors, med inget flöde alls.

[ANIMATION] Havets successiva utveckling i Mellanbygden från istidens slut till nutiden och vidare in i framtiden

**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**

Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.

Mellanbygden_landhojning-3s

Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).

Exempel på saker som kartan illustrerar:

  • För 10000 år sedan fanns endast en liten rest av inlandsisen kvar i Mellanbygden söder om Norsjö (uppe i vänstra hörnet på kartan).
  • Mellanbygdens största sjö, Stora Bygdeträsket, bildades för ca 8000 år sedan, medan en av de örikaste sjöarna, Holmsvattnet, bildades ungefär samtidigt med den egyptiska civilisationens uppkomst för 5000 år sedan.
  • Kartan visar tydligt att Landhöjningen inte orsakar att sjöar torkar ut. När en sjö väl snörs av från havet kommer den att finnas i många tusen år, så länge det kommer mer regn under året än vad som avdunstar (däremot torkar sjöar ut om man dikar ut dem, vilket har skett i stor skala i Mellanbygden).
  • Landhöjningen är och har varit snabbare vid kusten än i inlandet. Detta gör att de större sjöarna sakta ”tippar” västerut och blir lite grundare på östra sidan jämfört med västra sidan. Denna process illustreras i kartan allra tydligast i växlingen från nutid till 5000 år i framtiden, då Stora Bygdeträskets volym och yta förväntas öka på grund av tippningen västerut. Därmed kan det konstateras att det kan vara en dålig idé att bygga monument på stranden av Bygdeträsket.
  • Landhöjningen var mycket snabbare just efter istiden än vad den är idag. Detta betydde att havets strandlinjer förändrades extra snabbt i början. På berget Bjursjöaltaret, vid Bjursjön i Mellanbygden, finns spår av de extremt kraftiga jordbävningar som landhöjningen orsakade under denna tid.
  • De högsta spåren av hav (högsta kustlinjen, HK) ligger omkring 240-255 meter över havet i Mellanbygden. Den gamla urstranden vid HK syns exempelvis på Lill-Mullberget vid Bygdsiljum, och andra närliggande så kallade kalottberg. På topparna av sådana berg ligger en ofta frodig moränjord, medan allt som är under HK är mer eller mindre svallat av havet, vilket märks i form av  hällar, klapperstensfält eller grusiga och sandiga jordar.
  • Högsta kustlinjen har i vissa fall också lämnat spår i form av en särskild typ av fossila älvdeltan (så kallade HK-deltan), exempelvis vid Sikån nedströms Villvattnet och Sävarån nedströms Lillsävarträsk

 

 

Exempel på studenters bidrag till kunskapen om vattnen i Mellanbygden

Sidan om examensarbeten har nu uppdaterats med fler exempel (följ denna länk).  Man kan konstatera att studenter gjort värdefulla insatser för att öka kunskapen om vattnen i Mellanbygden.

Man kan också konstatera att många frågor ännu saknar svar. Så, är du universitetsstudent och är intresserad frågeställningar kopplat till aktuella vattenfrågor? Tveka då inte att kontakta vattenrådets kontaktperson!

Lista med rapporter om Övergödda sjöar med koppling till Mellanbygden

På grund av en viss efterfrågan, kommer härmed en kort sammanställning av rapporter med beröring till näringsrika/övergödda sjöar i och omkring Mellanbygden. OBS! inte en fullständig lista, men väl något att börja med för den som vill läsa på. Listan finns också i Vattenrådsbilioteket.

(2016) Klara Brännströms exjobb om övergödda Uttersjöträsket, Bäckåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2015) Lotta Isbergs exjobb om övergödda Avan, Tavleåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) Terese Lunds exjobb rörande kartläggning, statusklassificering och analys kring
totalfosfor inom Bureälvens avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) SLU:s källfördelningsanalys gällande näringspåverkan för Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

(2012) Skellefteå kommuns förstudie och åtgärdsplan för den övergödda sjön Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

Bättre fiske med flottleder? (perspektivtagande del 2)

Det här är del 2 i serien om behovet av perspektivtagande i vattenrådsarbetet. Och eftersom en flottledsdebatt nyligen har inträffat, kommer inlägget att handla om just flottleder.

Den nyliga debatten om flottleder handlade denna gång inte om nyttorna med att bevara ”kulturälvar” [se t.ex. Törnlund 2008], utan istället om att fritidsfisket uppges ha försämrats av att flottleden togs bort. Länsstyrelsens replik var att restaureringen¹ rimligen inte försämrar fisket, och att den istället snarare kan leda till ökat sportfiske och landsbygdsutveckling.

Dessa två debattinlägg i VK är ett exempel på att perspektiven skiljer sig även i så enkla frågor som vad som är bra fritidsfiske. Som ett litet förtydligande bör det tilläggas att min egna lilla efterforskning angående missnöjet, antyder att det inte rör sig om en ensam debattör som saknar lokalt stöd. Istället rör det sig troligen om att nackdelarna med restaureringarna diskuteras informellt av ett antal människor, men att endast ett fåtal av dessa känner sig bekväma i att vara öppet kritiska. Eller som jag ibland hör när jag kommunicerar med äldre människor som blivit luttrade av hur  staten svängt i olika frågor : ”Staten har alltid rätt” och ”det har sällan lönat sig att bråka med staten”.

Nu är det visserligen ganska lätt att hävda att det strider mot fakta att flottleder bör bevaras för fiskets skull. Forskningen visar ju trots allt att de strömlevande fiskarna trivs bättre i naturliga forsar. Å andra sidan behöver det inte strida mot fakta att vissa typer av fiske försämras och att vissa fiskare trivs sämre — dvs att perspektivet skiljer sig främst vad gäller de sociala aspekter som forskningen inte tagit hänsyn till.

Detta leder i sin tur in på tanken om att motstånd mot god vattenstatus — i form av exempelvis ifrågasättande av nyttan med att riva flottleder — kan grunda sig på humanekologiska perspektiv som är minst lika faktabaserade som de vattenekologiska perspektiv som till stor del styr begreppet god vattenstatus. Ett exempel kan vara synen på lokalekonomin: Vindelns kommun har t.ex. tappat 30% av sin befolkning sedan beslutet om att Vindelälven skulle undantas från vattenkraftsutbyggnad. Eller om man så vill: att rädda Vindelälven från utbyggnad bidrog knappast alls till den landsbygdsutveckling som många trodde att den fritt strömmande Vindelälven skulle kunna ge. I den situationen ska man kanske inte bli förvånad över att vissa kommunmedborgare frågar sig om de där mångmiljonbeloppen som nu har satsats på laxfiskarnas reproduktion, kanske hade kunnat göra bättre nytta på andra sätt (särskilt om vissa till och med tycker att fisket har försämrats). Med tanke på det som inte hände längs Vindelälven efter att Vindelälven skyddades, bör man kanske inte heller bli förvånad över att det kan finnas en viss skepsis mot de kalkyler som en grupp miljöorganisationer presenterade år 2015 angående Vindelälvens och ett antal andra älvars potential för ”intäkter inom sportfiske och turism”  (100 miljoner kr per år var siffran för Vindelälven).

I Vindelälvens fall kan denna skepsis dessutom vara särskilt förståelig med tanke på att laxföryngringen verkar ha gått väldigt dåligt år 2016 jämfört med de flesta andra laxälvar. Men att den dåliga laxföryngringen i Vindelälven skulle ha en koppling till de omfattande restaureringarna är förstås inte alls säkert, ja ganska osannolikt. Inte desto mindre blir det tydligt att forsar utan spår av flottning inte räcker för laxen. Eller med andra ord, att laxar har komplexa behov, som samhället uppenbarligen inte har full kontroll över.

Och eftersom även turisterna kan sägas ha liknande komplexa behov, bör nog de investerare som vill satsa på laxturism längs Vindelälven både hoppas på att 2016 bara var ett tillfälligt oår för Vindelälvens laxar, och att icke-önskvärda scenarios överhuvudtaget håller sig på behörigt avstånd.

Det var allt om perspektivtagande för denna gång. I nästa inlägg kan det hända att jag dyker ner i de olika perspektiven på flottledernas ersättare: det miljöanpassade skogsbilvägnätet. I det inlägget kan det också hända att resonemanget om framtiden  — som togs upp del 1 — utvecklas mera. Ha det gott tills dess!

Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

 

Fotnot:

1. ”Restaurering av flottleder” är ett begrepp som kan tolkas som en form av nyspråk. Den korrekta betydelsen är rimligen att det är flottleden (megastrukturen/kulturälven) som restaureras. Jag har i min roll som kontaktperson därför fått förklara mer än en gång att vattenmyndigheten menar tvärtom, dvs att:  ”Restaurering av flottleder innebär att vattendragen återställs till ett så ursprungligt skick som möjligt genom återutläggning av sten, stenblock och död ved samt att öppna upp avstängda sidofåror och ta bort ledarmar och flottningsdammar.” (definitionen är citerad från vattenmyndighetens samrådsdokument år 2015).

 

Referenser:

Törnlund, Erik (2008). Jakten på den ”orörda” älven. Västerbotten (Umeå. 1920). 2008:2, s. 58-65. (Obligatorisk läsning för den som jobbar med perspektivtagande om flottleder: författaren är inte bara doktor i ekonomisk historia utan också uppvuxen vid Vindelälven. Resten av skriften är förresten också mycket läsvärd).

Uttrarna ökar i Mellanbygden

Utterbeståndet i Västerbotten är livskraftigare än på mycket länge enligt Länsstyrelsens preliminära resultat och andra observationer runt om i bygderna. För bara drygt 10 år sedan hade Mellanbygden stora områden utan uttrar, medan man numera kan räkna med att de flesta vattendrag i Mellanbygden besöks av uttrar ibland. Extra intressant är att beståndet verkar vara starkare i Mellanbygden än längre inåt land. Detta ska dock inte tolkas som att det plötsligt har blivit fullt med fisk i Mellanbygdens kustmynnande småvattendrag. Istället är nog främsta orsaken att kustområdet är en generellt sett bra livsmiljö där miljögifterna har minskat så mycket att utterreproduktionen funkar igen. Något som förresten visar att uttern även finns där det knappt finns fisk, är att det nyligen har observerats utterspår i Vänforsbäcken i Högforsåns avrinningsområde.

Samtidigt kan man nu också förvänta sig att minkbestånden kommer att minska eftersom uttrar föredrar döda minkar¹. Huruvida ett starkt utterbestånd skiljer från ett starkt minkbestånd, när det gäller att äta upp t.ex. lax och öring i värdefulla fiskevatten, är dock en annan fråga, som kanske återstår att utreda?

Markering_177.pngUtterspår i Dalkarlsån, december 2016. Foto: Jan Åberg.

 

PS. Del 2 i serien om perspektivtagande tog längre tid att skriva än väntat.  Texten är dock på god väg att bli mogen.

 

Referenser

  1. Bonesi, L., och D. W. Macdonald. 2004. ”Impact of Released Eurasian Otters on a   Population of American Mink: A Test Using an Experimental Approach”. Oikos 106 (1): 9–18. doi:10.1111/j.0030-1299.2004.13138.x.