Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Videosnutt från Stor-Båtsjön när omdrevsprovtagningen med Helikopter ägde rum

Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.

Kraftigt brunare i Rickleån idag jämfört med år 1970

Naturgeografi-studenten Tobias Pettersson har skrivit sitt examensarbete för alla som är intresserade av Rickleåns vattenkemi: ”Långtidstrender i Rickleån: Samband mellan koncentrationer av organiskt material och vattenflöde 1970–2019”

Den ökade färgen i Rickleån kan till stor del kan förklaras av att det finns mer organiskt material, men varför det finns mer organiskt material kunde inte fastställas, förutom att förändringar i klimatet troligen spelar en mycket liten roll. Läs hela exjobbet via denna länk.

Nedan en skärmdump som visar examensarbetes slutsats

Vattenrådsbiblioteket uppdaterat med färska resultatrapporter

Detta är bara en kort blänkare om att det finns nya rapporter i vattenrådsbiblioteket. Dessa rör:

(1) Rickleåns okända sidovatten, som visar att många småbäckar som mynnar i Rickleån kan förbättras för bland annat havsöringens skull,

(2) Naturhistoriska museets fisk-DNA-resultat från vissa vatten Mellanbygden, samt

(3) Robertsfors kommuns slutrapport om kustmynnande vattendrag, som med hjälp fisk-DNA-data av visar att ca 80-90 st av kommunens direkt kustmynnande vattendrag är fiskförande, och att det samtidigt finns många fiskmiljöer som kan förbättras avsevärt.

Bild: Av Tiit Hunt – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17861470

Högaktuella ännu idag: de gamla vattendomarna i jordbrukslandskapet

Handboken har skrivits av Jordbruksverkets sakkunniga på uppdrag av LRF.

I Mellanbygden finns mer än 900 registrerade vattendomar kopplade till utdikning av sjöar, vattendrag och våtmarker. Dessa vattendomar beskriver hur de berörda markägarna tillsammans ansvarar för ”vattenanläggningen”. I vattendomarna beskrivs också exempelvis vilka vattennivåer som delägarna är skyldiga att efterfölja, och en hel del annat.

I många fall skedde utdikningarna för många decennier sedan, men vattendomarna är i de allra flesta fall juridiskt bindande ännu idag. Så, om vattenföretaget saknar en aktiv styrelse — vilket är mycket vanligt — hamnar den eventuella nutida verksamheten i företaget i en knepig gråzon. LRF tog för några år sedan fasta på bland annat detta, och anlitade sakkunniga från Jordbruksverket för att göra en handbok för delägare i vattenanläggningar/ dikningsföretag/ sjösänkningsföretag.

Handboken berör inte bara underhåll och förvaltning, utan också information kring hur vattendomar kan upphävas — vilket t.ex. kan vara aktuellt om underhållskostnaden är större än vinsten från företaget, eller om den utdikade miljön bedöms ge upphov till försämrad vattenstatus i vattenförekomster nedströms.

Länk till handboken (6 MB pdf)

Nyhet: Kartvisare visar utbredningen av sur sulfatjord

SGU har nyligen lanserat en kartvisare som med ganska hög precision visar utbredningen av sur sulfatjord. Den är inte helt exakt, men ger god vägledning. Av kartan framgår att det finns ovanligt mycket sura sulfatjordar i just Mellanbygden. Hertsångersälvens avrinningsområde är extra detaljstuderat (fler cirklar med mätningar), vilket gör att kartan troligen är mer exakt där än i områden med färre verifierande fältmätningar.

Förslag på nya åtgärder mot läckage av fosfor och kväve i jordbrukslandskapet

Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram?

Nyligen kom en rapport från SLU som tar sig an dessa frågor. Bland annat diskuteras fosfordammar och åtgärder som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas: t.ex. precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa nya åtgärder uppges ha god potential, men med delvis motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster.

Länk till rapporten

Bedömningar av fiskvägars funktion förbi kraftverk i bland annat Rickleån och Sävarån

Länsstyrelsen i Norrbotten har nyligen publicerat en rapport om fiskvägarnas funktion i ett antal reglerade vattendrag i Norrbotten och Västerbotten. Rickleån och Sävarån är de vattendrag från Mellanbygden som finns med. Läs hela rapporten vid denna länk.

Här nedan ges beskrivningen av Bruksdammen (östra fiskvägen) som ett exempel från rapporten:

Förslag på nyårslöfte: Att planera in skötsel av dricksvattenbrunnen!

I Mellanbygden finns många enskilda brunnar som behöver pysslas om för att behålla god vattenkvalitet. De flesta enskilda brunnar är jordbrunnar, som behöver stor omsorg. Särskilt locket och kanterna runt brunnslocket är viktiga att se över regelbundet.

Även för den som har kommunalt vatten, är den enskilda brunnen bra att ha som säkerhet ifall det blir störningar i vattenledningsnätet.

Läs gärna SGU:s folder för mer information om hur man sköter om en brunn. Foldern är också länkad från vattenrådsbiblioteket!

BILDKÄLLA: SGU:s folder.



Ungefär hur onormalt torrt är det just nu i Mellanbygden?

SMHI har två vattenföringsstationer i Mellanbygden: en i Sävarån vid Ytterträsk och en i Dalkarlsån i Dalkarlså by. Lägsta flödet av dessa två, räknat som avrinning per km² avrinningsområde, brukar inträffa i Dalkarlsån som är mera kustnära, vilket bland annat innebär att det inträffar färre åskregn där under sommaren.

I diagrammet nedan visas på vilket sätt torkan 2018 skiljer sig mot ett ”normalår” i Dalkarlsån. En möjlig slutsats är att även om sommarflödet varit lågt så är höstflödet om möjligt ännu lägre än normalt. Detta eftersom flödet i början av oktober brukar vara drygt 10 ggr högre i medeltal.

Fotnot: I Sävarån vid Ytterträsk var flödet den 3 oktober 0,8 liter per sekund per km² medan flödet i Dalkarlsån var 0,5 liter per sekund per km².  I båda fallen mycket lågt för denna tid på året.

Dalkarlsans_torka3-web

Fotnot gällande diagrammet: För att räkna om till total vattenföring (m³/s) vid mätstationen multipliceras värdena med faktorn 250 varefter värdet divideras med 1000.