Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Skogsbruk- och jordbruk i ett förändrat klimat: vilka anpassningar kan komma att krävas i Mellanbygden?

Det svensk-finska samarbetsprojektet KLIVA har gjort ingående studier av Hertsångersälven i Mellanbygden. Det övergripande temat är frågan om hur klimatförändringar kan komma att påverka vattenkvalitet, vattenbalans och förutsättningar för jord- och skogsbruk.

Projektet avslutades hösten 2022 och nu finns en så kallad ”story-map” som sammanfattar några av resultaten (OBS! det tar ibland lite tid att ladda allt innehåll i kartorna):

Länk till KLIVA-projektets olika typer av resultat: https://kliva.org/mer/

Exempel på nyliga kemiska skutt i Rickleån och en påminnelse från 1970-talets Robertsfors, om att även basen i ekosystemen kan behöva omtanke

Först kommer tre färska kemi-grafer från Rickleån, som visar att vattnet i Rickleån är långt ifrån statiskt. Och att det mycket väl kan hända stora förändringar i vattnet utan att någon nödvändigtvis tar notis.

Lite längre ner i texten följer sedan lite text för de som är intresserade av Rickleåns biologiska historia – i form en kort redogörelse över Sam Södergrens avhandling om Rickeån från 1974. Slutsatsen som Sam Östergren drog år 1974 är nämligen väl värd att minnas.

Avhandlingen påminner oss också om frågan: Förstår vi tillräckligt bra hur ekosystemen påverkas av både av tillfälliga pulser, och de långsiktiga-smygande förändringar som sker idag?

Först de tre graferna (Figur 1-3) från databasen MVM, som visar att kemin i Rickleån ännu idag är dynamisk och mycket väl kan förändras snabbt:

Figur 1. Vad hände i Rickleån i slutet av 2021 när pH-värdet i utloppet sjönk under 6?

Figur 2. En topp av organiskt kol (TOC) i slutet av 2021 antyder att det var en ovanligt kraftig puls av organiska syror som sänkte pH värdet i Rickleån till under 6.

Figur 3. Efter den extremt torra sommaren 2018 steg halterna av sulfat kraftigt och var sedan förhöjda i ännu år 2021. Effekten kan kopplas till djup en ovanligt djup oxidation av markprofilen i de nedre delarna av avrinningsområdet som skedde i samband med torkan 2018. I flera andra närliggande vattendrag, så som Hertsångersälven, Klintsjön och Dalkarlsån, ledde detta skeende till akut fiskdöd och svåra kemiska förhållanden som ännu idag inte är tillbaka till nivåerna före 2018. Frågan är om Rickleån också påverkades, fast mer subtilt?

Nu till Sam Östergrens avhandling från 1974, som handlar om hur ”icke-giftiga” utsläpp (för fisk) från fabriker i Robertsfors troligen ändå bidrog till kollaps för lax och havsöring:

Ett pumpsystem från ”fabrik A” (diamantfabriken) och ”fabrik B” (elektropläteringsfabriken) ledde från och med år 1963 ut förorenat vatten till Rickleån strax nedströms Sågforsen enligt följande:

  • Diamantfabriken: från 1963-1967 användes åtminstone nickel och järn, och från 1967 med kobolt i processen. pH-värdet på utsläppet från diamantfabriken uppges ha varit 8,5. År 1973 installerades ett reningsverk som skulle fälla ut metalljonerna innan utsläppet till ån, men avhandlingen visade att reningseffekten inte var god förrän tidigast sommaren 1974.
  • Elektropläteringsfabriken: under perioden 1964-1969 användes åtminstone zink, nickel, kadmium och cyanid. Avfallet släpptes ut till samma punkt som för diamantfabriken. Uppgift om pH saknas.

Både verksamhetsutövarna och myndigheter var mycket restriktiva med att lämna ut uppgifter om förbrukning och utsläpp av kemikalier, men avhandlingen kunde ändå dra slutsatsen att diamantfabriken bidrog med betydligt större utsläpp och att påverkade Rickleån under en längre period än den andra fabriken.

Påtagligt negativa ekologiska effekter i Rickleån var korrelerade med utsläppen: 

”The deterioration of the juvenile salmon and trout population is well synchronized with the onset of the heavy metal pollution”

(s 27)

Utsläppen var dock inte akut toxiska för fiskarna, utan orsakade istället en förändring i födoväven på lägre trofiska nivåer som ledde till brist på föda för framförallt lax och havsöringyngel. Här nedan följer ett citat från en delstudie som jämförde Isakfäbodforsen, uppströms fabriken, med Laxbackforsen nedströms:   

”This small investigation gave a clear picture of the differences between the two stations. The total catch was almost ten times higher at Isakfähodforsen. The domina ting group at Isakfäboda, mayfly nymphs, was totally lacking in the samples from Laxbacksforsen. The difference in amounts of blackfly larvae was tremendous. Concerning other insect groups the numbers were rather similar. The most discouraging result was that mayfly nymphs, the most important food for salmon parr, was missing in the samples from the polluted area.”

(s 31)

Avhandlingens slutsats känns superaktuell även idag, då den pekar på den ofta underskattade betydelsen av kaskadeffekter i ekosystem:

”From the study it is evident that the effects of released heavy metals in nature are difficult to overestimate. Observed mortality in nature occurs only when relatively high concentrations are present. Lower concentrations may eliminate only -the most sensitive organisms in the food chains but this may cause drastic reductions of some of the top consumers like salmon. Accumulation in plants and algae may play a very important role in the lèthal processes. The most sincere threat is, however, the possible negative effects of heavy metals on production. Utterly small amounts of metals may inhibit the primary production, and when this is the case it is not very important if some organisms at higher trophic levels are less sensitive.”

Från avhandlingens sista del

Källa: Södergren, Sam (1974). Ecological effects of heavy metal discharge in a salmon river [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1974 . Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68458

Hur mår Broträsket, Labbträsket och Stor-Båtsjön? presentationsbilder från träff i Grimsmark 16/3-22

Här nedan finns presentationen som jag använde i Grimsmark den 16 mars 2022. Text är tillagd så att resonemanget blir lättare att följa. I presentationen finns länkar till både de efterfrågade djupkartorna och de underliggande rapporterna m.m., samt till videosnuttar om sulfatjordar, helikopterprovtagningen i Båtsjön och vassklippningen i Survalen.

OBS! Presentationen blir bäst i helskärmsläge på en dator.

Hälsningar /Jan

PS. Följ gärna vattenrådets sida via e-post (fyll i din e-postadress nedan), eller via facebook!

———–

Har Bygdsiljumborna någonsin varit engagerade i laxfisket i Rickleån?

[”Bygdträsket” omkring år 1700. Länk till kartan.]

För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

  • I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
  • Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
  • Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

Vi söker din lokala kunskap om Rickleåns sjöar och vattendrag!

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

Länk till undersökningen

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.

Videosnutt från Stor-Båtsjön när omdrevsprovtagningen med Helikopter ägde rum

Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.

Kraftigt brunare i Rickleån idag jämfört med år 1970

Naturgeografi-studenten Tobias Pettersson har skrivit sitt examensarbete för alla som är intresserade av Rickleåns vattenkemi: ”Långtidstrender i Rickleån: Samband mellan koncentrationer av organiskt material och vattenflöde 1970–2019”

Den ökade färgen i Rickleån kan till stor del kan förklaras av att det finns mer organiskt material, men varför det finns mer organiskt material kunde inte fastställas, förutom att förändringar i klimatet troligen spelar en mycket liten roll. Läs hela exjobbet via denna länk.

Nedan en skärmdump som visar examensarbetes slutsats

Vattenrådsbiblioteket uppdaterat med färska resultatrapporter

Detta är bara en kort blänkare om att det finns nya rapporter i vattenrådsbiblioteket. Dessa rör:

(1) Rickleåns okända sidovatten, som visar att många småbäckar som mynnar i Rickleån kan förbättras för bland annat havsöringens skull,

(2) Naturhistoriska museets fisk-DNA-resultat från vissa vatten Mellanbygden, samt

(3) Robertsfors kommuns slutrapport om kustmynnande vattendrag, som med hjälp fisk-DNA-data av visar att ca 80-90 st av kommunens direkt kustmynnande vattendrag är fiskförande, och att det samtidigt finns många fiskmiljöer som kan förbättras avsevärt.

Bild: Av Tiit Hunt – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17861470