Kategoriarkiv: Rickleån

Vi söker din lokala kunskap om Rickleåns sjöar och vattendrag!

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

Länk till undersökningen

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.

Kort videoföreläsning om Rickleåns okända sidovatten

De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).

Kraftigt brunare i Rickleån idag jämfört med år 1970

Naturgeografi-studenten Tobias Pettersson har skrivit sitt examensarbete för alla som är intresserade av Rickleåns vattenkemi: ”Långtidstrender i Rickleån: Samband mellan koncentrationer av organiskt material och vattenflöde 1970–2019”

Den ökade färgen i Rickleån kan till stor del kan förklaras av att det finns mer organiskt material, men varför det finns mer organiskt material kunde inte fastställas, förutom att förändringar i klimatet troligen spelar en mycket liten roll. Läs hela exjobbet via denna länk.

Nedan en skärmdump som visar examensarbetes slutsats

Senaste nytt om Rickleåns natur- och kulturmiljöer den 3 december i Överklintens kvarn med start 18.30.

Samverkansprojekt Rickleån bjuder in till möte med ett spännande fokus på senaste nytt om naturmiljöerna och kulturmiljöerna inom Rickleåns avrinningsområde.

Kvällens program samt formulär för föranmälan finns via denna länk.

Alla som är intresserade av Rickleån är varmt välkomna!

Bedömningar av fiskvägars funktion förbi kraftverk i bland annat Rickleån och Sävarån

Länsstyrelsen i Norrbotten har nyligen publicerat en rapport om fiskvägarnas funktion i ett antal reglerade vattendrag i Norrbotten och Västerbotten. Rickleån och Sävarån är de vattendrag från Mellanbygden som finns med. Läs hela rapporten vid denna länk.

Här nedan ges beskrivningen av Bruksdammen (östra fiskvägen) som ett exempel från rapporten:

Energimyndighetens samråd gällande bl.a. Rickleån förlängt till den 15 okt

Energimyndigheten föreslår riksintressen för vattenkraft som i Mellanbygden berör Rickleån. I slutfasen av samrådet om detta förslag förlängdes samrådet till den 15 oktober pga av fel i informationen kring just Rickleån, så den som har sitt fokus på Rickleån och vill lämna synpunkter bör dubbelkolla sina eventuella tidigare yttranden och lämna in sin synpunkt senast den 15 oktober.

Mot bakgrund av de nedanstående två citaten lämnas förslagsvis synpunkter som bedöms kunna vara ”ytterligare information” för Energimyndigheten.

‘”Felet i samrådsunderlaget är att Shape-filerna för riksintresse ytor saknat kartering för en del av HARO Rickleån.”

”Energimyndigheten önskar synpunkter på förslaget som helhet. Synpunkter kan lämnas av vem som än anser sig berörd och specifikt för ett särskilt riksintresseområde. Energimyndigheten önskar även ta del av ytterligare information för respektive riksintresseområde som kan vara av vikt inför det slutgiltiga beslutet och ser gärna att länsstyrelsen samordnar sina kommuner.”

De två ovanstående citaten kommer från http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-vattenkraft/

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

Bidra gärna till projekt ”Rickleåns okända sidovatten”!

Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.

I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.

Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).

Tyrlidsjöbäckens trumma vid vägen

Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.

LOVA_logga_hav_lst

Schema för visionsträffar längs Rickleån

Visionsträffar

Samverkansprojekt Rickleån bjuder in till visionsträffarna under de kommande veckorna. Träffarna är öppna för alla och vi hoppas på ett brett deltagande från boende och andra som är intresserade av framtiden för Rickleåns sjöar och vattendrag. Om ett specifikt datum inte passar, finns flera andra att välja på (men kanske lite längre från där just du bor).

Träffarna arrangeras i samarbete med lokala föreningar som genom sina nätverk bjuder in till möten. Inbjudan skickas även ut till nätverket för Mellanbygdens vattenråd, inklusive vattenrådets Facebooksida.

Förutom dessa möten finns möjligheter att skicka in sina visioner via http://rickleavisioner.org/ (både elektroniskt och via vanlig post)

Resultaten från visionsträffar och inskickade visioner kommer att sammanställas till en rapport som ska användas som underlag för de fyra samverkansgrupper som kommer att påbörja sitt arbete under hösten 2017 (läs mer om hela projektets upplägg här).

rickleavisioner_dot_org