Kategoriarkiv: Rickleån

Exempel på nyliga kemiska skutt i Rickleån och en påminnelse från 1970-talets Robertsfors, om att även basen i ekosystemen kan behöva omtanke

Först kommer tre färska kemi-grafer från Rickleån, som visar att vattnet i Rickleån är långt ifrån statiskt. Och att det mycket väl kan hända stora förändringar i vattnet utan att någon nödvändigtvis tar notis.

Lite längre ner i texten följer sedan lite text för de som är intresserade av Rickleåns biologiska historia – i form en kort redogörelse över Sam Södergrens avhandling om Rickeån från 1974. Slutsatsen som Sam Östergren drog år 1974 är nämligen väl värd att minnas.

Avhandlingen påminner oss också om frågan: Förstår vi tillräckligt bra hur ekosystemen påverkas av både av tillfälliga pulser, och de långsiktiga-smygande förändringar som sker idag?

Först de tre graferna (Figur 1-3) från databasen MVM, som visar att kemin i Rickleån ännu idag är dynamisk och mycket väl kan förändras snabbt:

Figur 1. Vad hände i Rickleån i slutet av 2021 när pH-värdet i utloppet sjönk under 6?

Figur 2. En topp av organiskt kol (TOC) i slutet av 2021 antyder att det var en ovanligt kraftig puls av organiska syror som sänkte pH värdet i Rickleån till under 6.

Figur 3. Efter den extremt torra sommaren 2018 steg halterna av sulfat kraftigt och var sedan förhöjda i ännu år 2021. Effekten kan kopplas till djup en ovanligt djup oxidation av markprofilen i de nedre delarna av avrinningsområdet som skedde i samband med torkan 2018. I flera andra närliggande vattendrag, så som Hertsångersälven, Klintsjön och Dalkarlsån, ledde detta skeende till akut fiskdöd och svåra kemiska förhållanden som ännu idag inte är tillbaka till nivåerna före 2018. Frågan är om Rickleån också påverkades, fast mer subtilt?

Nu till Sam Östergrens avhandling från 1974, som handlar om hur ”icke-giftiga” utsläpp (för fisk) från fabriker i Robertsfors troligen ändå bidrog till kollaps för lax och havsöring:

Ett pumpsystem från ”fabrik A” (diamantfabriken) och ”fabrik B” (elektropläteringsfabriken) ledde från och med år 1963 ut förorenat vatten till Rickleån strax nedströms Sågforsen enligt följande:

  • Diamantfabriken: från 1963-1967 användes åtminstone nickel och järn, och från 1967 med kobolt i processen. pH-värdet på utsläppet från diamantfabriken uppges ha varit 8,5. År 1973 installerades ett reningsverk som skulle fälla ut metalljonerna innan utsläppet till ån, men avhandlingen visade att reningseffekten inte var god förrän tidigast sommaren 1974.
  • Elektropläteringsfabriken: under perioden 1964-1969 användes åtminstone zink, nickel, kadmium och cyanid. Avfallet släpptes ut till samma punkt som för diamantfabriken. Uppgift om pH saknas.

Både verksamhetsutövarna och myndigheter var mycket restriktiva med att lämna ut uppgifter om förbrukning och utsläpp av kemikalier, men avhandlingen kunde ändå dra slutsatsen att diamantfabriken bidrog med betydligt större utsläpp och att påverkade Rickleån under en längre period än den andra fabriken.

Påtagligt negativa ekologiska effekter i Rickleån var korrelerade med utsläppen: 

”The deterioration of the juvenile salmon and trout population is well synchronized with the onset of the heavy metal pollution”

(s 27)

Utsläppen var dock inte akut toxiska för fiskarna, utan orsakade istället en förändring i födoväven på lägre trofiska nivåer som ledde till brist på föda för framförallt lax och havsöringyngel. Här nedan följer ett citat från en delstudie som jämförde Isakfäbodforsen, uppströms fabriken, med Laxbackforsen nedströms:   

”This small investigation gave a clear picture of the differences between the two stations. The total catch was almost ten times higher at Isakfähodforsen. The domina ting group at Isakfäboda, mayfly nymphs, was totally lacking in the samples from Laxbacksforsen. The difference in amounts of blackfly larvae was tremendous. Concerning other insect groups the numbers were rather similar. The most discouraging result was that mayfly nymphs, the most important food for salmon parr, was missing in the samples from the polluted area.”

(s 31)

Avhandlingens slutsats känns superaktuell även idag, då den pekar på den ofta underskattade betydelsen av kaskadeffekter i ekosystem:

”From the study it is evident that the effects of released heavy metals in nature are difficult to overestimate. Observed mortality in nature occurs only when relatively high concentrations are present. Lower concentrations may eliminate only -the most sensitive organisms in the food chains but this may cause drastic reductions of some of the top consumers like salmon. Accumulation in plants and algae may play a very important role in the lèthal processes. The most sincere threat is, however, the possible negative effects of heavy metals on production. Utterly small amounts of metals may inhibit the primary production, and when this is the case it is not very important if some organisms at higher trophic levels are less sensitive.”

Från avhandlingens sista del

Källa: Södergren, Sam (1974). Ecological effects of heavy metal discharge in a salmon river [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1974 . Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68458

Värdefulla vatten i Kalvträskområdet

Här nedan finns vattenrådets presentation när Skellefteå kommun ordnade ett möte i Kalvträsk den 23 mars 2022. Kompletterande text är tillagd i bilderna så att resonemanget blir lättare att följa. OBS! Presentationen läses bäst i helskärmsläge på en dator.

Har Bygdsiljumborna någonsin varit engagerade i laxfisket i Rickleån?

[”Bygdträsket” omkring år 1700. Länk till kartan.]

För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

  • I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
  • Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
  • Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

Processen steg för steg för omprövningen av vattenkraften i Rickleån

Karta från https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Skellefteå kraft har nu lämnat in sin ansökan avseende nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån. Själva processen därefter beskrivs på hemsidan Sveriges Domstolar, och sker i nedanstående steg. De olika vattenintressen längs Rickleån bör särskilt notera punkt nr 3:

1) Ansökan lämnas in [PROCESSEN HAR NÅTT HIT]

2) Kompletteringar

Domstolen bedömer om ansökan behöver kompletteras på något sätt och kan förelägga sökanden att ge in kompletteringar.

3) Kungörelse

Uppgift om inkommen ansökan kungörs i någon/några ortstidningar så att berörda och allmänhet kan ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.

4) Ytterligare skriftväxling

Yttranden som kommer in får sökanden bemöta. Eventuellt ytterligare skriftväxling kan ske.

5) Tillståndsprövningen

6) Eventuell huvudförhandling

7) Domen meddelas

Länk till källan och ytterligare information: https://www.domstol.se/amnen/mark-och-miljo/miljotillstand/moderna-miljovillkor—nationella-planen/

Blir det lerdiken kvar efter dammutrivningar?

Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?

Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.

Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.

Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.

Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.

Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.

Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet.
Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.

Videosammanfattning (9 min) av yttrandet till NAP-gruppen för Rickleån

För de som eventuellt inte har haft tid att ägna 4 timmar åt att läsa igenom Samverkansprojektets yttrande till NAP-gruppen, finns nu 9 minuter lång sammanfattande videopresentation: https://vimeo.com/617033949

Påtagliga miljöanpassningar för Rickleån på gång: Skellefteå kraft vill bland annat ansöka om att tillstånden för kraftverken i Robertsfors återkallas

Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:

Så här skriver Skellefteå kraft:

”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”

Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.

Vidare skriver företaget:

”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”

Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.

Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.

Källa för citaten: https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Yttrande till NAP-gruppen m.fl. dokument

På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.

Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.

Dokumentet kan laddas hem via denna länk.