Kategoriarkiv: Vattenkraft

Blir det lerdiken kvar efter dammutrivningar?

Lämna ett svar

Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?

Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.

Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.

Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.

Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.

Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.

Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet.
Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.

Bedömningar av fiskvägars funktion förbi kraftverk i bland annat Rickleån och Sävarån

Lämna ett svar

Länsstyrelsen i Norrbotten har nyligen publicerat en rapport om fiskvägarnas funktion i ett antal reglerade vattendrag i Norrbotten och Västerbotten. Rickleån och Sävarån är de vattendrag från Mellanbygden som finns med. Läs hela rapporten vid denna länk.

Här nedan ges beskrivningen av Bruksdammen (östra fiskvägen) som ett exempel från rapporten:

Debatten kring miljöanpassning av vattenkraft

Lämna ett svar

Vetenskapsradion har nyligen — med fokus på  svenska vattendrag — belyst vattenkraftens påverkan på fiskbestånd, och exempel på miljöanpassning av vattenkraftverk:

Argumenten kring att de högre miljökraven försvårar elproduktionen mer än värdet av fiske och god vattenstatus, belystes dock inte just denna gång, men kanske kommer det radio även om det så småningom. Tills dess kan man t.ex. följa den polariserade debatt som bland annat förts av Birger Schlaug och Vattenfalls Claes Hedenström.

Rickleån – exkursion den 27 maj

Lämna ett svar

Markering_644Välkomna att delta i en vattenexkursion längs Mellanbygdens största vattendrag, Rickleån, från mynningen till källorna!

I bilden ovan: en del av det som kommer att beskådas, nämligen Stora Bygdesträsket, Åselestupet, Rickleåns icke-rensade urforsar, samt Rickleåns regleringssystem (foto: Jan Åberg).

Exkursionen startar kl 8:00 den 27 maj, vid ”urforsen” Fäbodforsen i Rickleå by.

Fokus ligger på att visa exempel vattenmiljöer längs hela vattensystemet, och bidra till ökad samverkan mellan de olika vattenintressen som finns i avrinningsområdet:

  • 8:00 Smoltfällan i Fäbodforsen (Hans Lundqvist et.al., SLU)
  • 8:45 Bruksforsens nya turbin och Rickleåns regleringssystem (Skellefteå kraft)
  • 10:00 Kantzon vid planerad avverkning längs Trybäcken (Holmen skog), och diskussion kring vattenförbättrande åtgärder längs Trybäcken (Älvräddarna)
  • 10:45 Rickleån uppströms Robertsfors, exempel på förslag från Daniel Holmqvists inventering inför forsrestaurering (informations- och diskussionspunkt)
  • 11:30 Egen lunch-matsäck vid Rickelån
  • 12:30 Den igenväxande och sänkta Långsjön i Överklinten (informations- och diskussionspunkt)
  • 13:30 Torrfåran i vattenfallet Åselestupet, Älglund (diskussionspunkt) (inkl. förtäring av eget kaffe fika, etc)
  • 15:00 Risån/Göksjön/Bygdeträsket (informations- och diskussionspunkt)
  • 16:00 Tallträsket (Skellefteå kraft informerar + diskussionspunkt)
  • 16:30 avslut

Exkursionen är kostnadsfri (men med ett värde om minst 2000kr per person).
Föranmälan senast 24:e maj, till Jan Åberg: 072-205 92 68 eller jan.aaberg (snabel-a) gmail.com. I föranmälan ska namn, e-post och telefonnummer anges.

Samåkning sker i egna fordon, och kan i viss mån samordnas av Jan Åberg.

Egen matsäck medtages för fika och lunch i fält.
Möjlighet finns att äta middag i Bygdsiljum, efter exkursionens avslut.

ALLA INTRESSERADE ÄR VARMT VÄLKOMNA!

Markering_920

Karta över startplats. Underlagskarta: Lantmäteriet CC-BY

Återbäring från vattenkraft?

Lämna ett svar

Sveriges radio P1 belyser den svenska debatten kring hur pengar från vattenkraften inte direkt gynnar de kommuner där de utbyggda vattendragen finns:

RADIO: Rik på vattenkraft men fattig ändå – Kluvet land

I ett därpå följande avsnitt belyses hur annorlunda läget är i Norge, som, åtminstone än så länge, har en politik på temat att ”ta hele landet i bruk”:

RADIO: Norska kraftpengar formar OS-vinnare – Kluvet land

 

Olika synvinklar på hållbar vattenkraft

Lämna ett svar

I senaste numret av tidningen Hav och Vatten (nr 1 2016, sidorna 24-28) belyser HaV-myndigheten förslaget på en nationell strategi för hållbar vattenkraft, och den komplexitet och olika synvinklar som finns med koppling till miljöåtgärder för vattenkraften. Bland annat berörs några av synpunkterna om att glesbygden riskerar att missgynnas av den förslagna strategin.

 

 

 

Rapport om blöta torrfåror

Lämna ett svar

Markering_999(217)

En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:

  1. det inte är en torr fåra!
  2. vattnet i fåran har en flödes- och vattenståndsdynamik.
  3. fåran medger fiskvandring (konnektivitet).
  4. torrfåror långt från närmaste naturliga fors prioriteras för rehabilitering.
  5. flottledsrensade torrfåror byggs om till naturligare livsmiljöer för vattenlivet innan vattnet släpps på.

Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?

Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:

Markering_999(218)

Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)

 

Handbok för fiskvägar

Lämna ett svar

Markering_999(208)

En utmaning för vårt nuvarande samhälle är att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen. Den viktigaste pusselbiten för att få ihop den ekvationen är fiskvägar förbi dammar, vilket energimyndigheten uppmärksammade senast igår. I den rapportens bilaga 2 (pdf-sida 68)  uppges att behovet är drygt 1000 fiskvägar till en kostnad av ca 2,5 miljarder, plus ett produktionsbortfall på 1,32 TWh.

En bok som diskuterar just fiskvägar, och ”best-practice”-exempel från hela världen, kan laddas hem gratis här. VRO9:s fiske-representant Johannes Lindberg har dessutom sett till att samma bok finns att låna i fysisk form från vattenrådets bibliotek. Kontakta vattenrådets kontaktperson vid intresse!