Kategoriarkiv: Kontaktpersonens inlägg

Ungefär hur onormalt torrt är det just nu i Mellanbygden?

SMHI har två vattenföringsstationer i Mellanbygden: en i Sävarån vid Ytterträsk och en i Dalkarlsån i Dalkarlså by. Lägsta flödet av dessa två, räknat som avrinning per km² avrinningsområde, brukar inträffa i Dalkarlsån som är mera kustnära, vilket bland annat innebär att det inträffar färre åskregn där under sommaren.

I diagrammet nedan visas på vilket sätt torkan 2018 skiljer sig mot ett ”normalår” i Dalkarlsån. En möjlig slutsats är att även om sommarflödet varit lågt så är höstflödet om möjligt ännu lägre än normalt. Detta eftersom flödet i början av oktober brukar vara drygt 10 ggr högre i medeltal.

Fotnot: I Sävarån vid Ytterträsk var flödet den 3 oktober 0,8 liter per sekund per km² medan flödet i Dalkarlsån var 0,5 liter per sekund per km².  I båda fallen mycket lågt för denna tid på året.

Dalkarlsans_torka3-web

Fotnot gällande diagrammet: För att räkna om till total vattenföring (m³/s) vid mätstationen multipliceras värdena med faktorn 250 varefter värdet divideras med 1000.

 

Har du en bild på en torr bäck/å i Mellanbygden?

Tyrlidsjöbäcken**posta din bild i kommentarsfältet till Facebook-inlägget och skriv vilken bäck/å som visas**
Många har rapporterat om att vattenflödena är ovanligt låga i Mellanbygden. Frågan är bara hur det låga flödet ser ut? En bild säger ju oftast mer än 1000 ord.

De som är intresserad uppmanas att posta sin bild i kommentarsfältet under detta inlägg på Mellanbygdens vattenråds Facebook-sida. Skriv också vilket vattendrag som visas och var bilden togs. Höstfloden kan snart vara i antågande, så passa på att bidra NU! (den som inte har Facebook kan mejla in sin bild och kommentar).

Hälsningar /Jan Åberg – kontaktperson för vattenrådet

PS. Inläggsbilden visar Tyrlidsjöbäcken söder om Robertsfors, med inget flöde alls.

[ANIMATION] Havets successiva utveckling i Mellanbygden från istidens slut till nutiden och vidare in i framtiden

**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**

Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.

Mellanbygden_landhojning-3s

Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).

Exempel på saker som kartan illustrerar:

  • För 10000 år sedan fanns endast en liten rest av inlandsisen kvar i Mellanbygden söder om Norsjö (uppe i vänstra hörnet på kartan).
  • Mellanbygdens största sjö, Stora Bygdeträsket, bildades för ca 8000 år sedan, medan en av de örikaste sjöarna, Holmsvattnet, bildades ungefär samtidigt med den egyptiska civilisationens uppkomst för 5000 år sedan.
  • Kartan visar tydligt att Landhöjningen inte orsakar att sjöar torkar ut. När en sjö väl snörs av från havet kommer den att finnas i många tusen år, så länge det kommer mer regn under året än vad som avdunstar (däremot torkar sjöar ut om man dikar ut dem, vilket har skett i stor skala i Mellanbygden).
  • Landhöjningen är och har varit snabbare vid kusten än i inlandet. Detta gör att de större sjöarna sakta ”tippar” västerut och blir lite grundare på östra sidan jämfört med västra sidan. Denna process illustreras i kartan allra tydligast i växlingen från nutid till 5000 år i framtiden, då Stora Bygdeträskets volym och yta förväntas öka på grund av tippningen västerut. Därmed kan det konstateras att det kan vara en dålig idé att bygga monument på stranden av Bygdeträsket.
  • Landhöjningen var mycket snabbare just efter istiden än vad den är idag. Detta betydde att havets strandlinjer förändrades extra snabbt i början. På berget Bjursjöaltaret, vid Bjursjön i Mellanbygden, finns spår av de extremt kraftiga jordbävningar som landhöjningen orsakade under denna tid.
  • De högsta spåren av hav (högsta kustlinjen, HK) ligger omkring 240-255 meter över havet i Mellanbygden. Den gamla urstranden vid HK syns exempelvis på Lill-Mullberget vid Bygdsiljum, och andra närliggande så kallade kalottberg. På topparna av sådana berg ligger en ofta frodig moränjord, medan allt som är under HK är mer eller mindre svallat av havet, vilket märks i form av  hällar, klapperstensfält eller grusiga och sandiga jordar.
  • Högsta kustlinjen har i vissa fall också lämnat spår i form av en särskild typ av fossila älvdeltan (så kallade HK-deltan), exempelvis vid Sikån nedströms Villvattnet och Sävarån nedströms Lillsävarträsk

 

 

Algblomningar och hur man rapporterar dem

Det har nyligen rapporterats om en potentiellt giftig algblomning i den skyddade viken Södra Grundfjärden strax norr om Bjuröklubb. Med anledning av detta är det värt att påminna om att algblomningar gärna får rapporteras så att de kan bedömas med avseende på eventuell giftighet.

Känner du till fler havsvikar eller sjöar med ”algsoppa”, eller liknande? Rapportera då gärna dina observationer till din kommun om det gäller sjöar, eller informationscentralen för Bottniska viken om det gäller kusten. OBS! Det är viktigt att lära sig skilja på ”pollensoppa” (ofarlig) och ”algspoppa” (potentiellt giftig). Bilder på skillanderna finns på facebook-sidan i länken nedan.

Informationscentralen för Bottniska viken:

TELEFON: 010-2254111
E-POST: icbv@lansstyrelsen.se
FACEBOOK: https://www.facebook.com/informationscentralenbottniskaviken/

”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”

Här är några ytterligare punkter kring algblomningar:

  • Viktigast när man stöter på ”algsoppa” är att låta bli att bada, och hålla eventuella husdjur borta från vattnet. Giftet kan vara ganska starkt.
  • Visste du att giftiga alger emellanåt har blommat kraftigt i Östersjön sen minst
    8000 år tillbaka? Läs mer om det och annat kring algblomningar här.

Senaste tidens nyheter på hemsidan + kort info om GDPR

Här kommer senaste tidens nyheter på vattenrådshemsidan (listan nedan) + info GDPR längst ner i inlägget.

Nyheter om vattenrådsaktiviteter på sistone:

Nyheter kopplat till samverkan med andra aktörer

 

Om GDPR: De flesta har nog vid det här laget fått fler än ett e-postmeddelande om GDPR. Gällande vattenrådet så hanteras personuppgifter enligt följande:

  1. Information skickas ut via e-postlistan lagras i en tabell i kontaktpersonens e-postprogram. Tabellen innehåller i flera fall endast e-postadressen, men i vissa fall också ett namn och vattenintresseområde (typ Rickleån, Norra Skogsägarna, Skellefteå kommun, eller liknande). Den som vill avprenumerera på e-postlistan eller att information tas bort behöver bara skicka ett mejl om detta till kontaktpersonen.
  2. Den som följer vattenrådshemsidan (denna sida) kan också göra det genom att klicka på ”följ”, vilket gör att åtminstone e-postadressen lagras av företaget som tillhandahåller hemsidan (wordpress.com / Automattic inc.). Den som inte vill följa på det sättet klickar på ”hantera” uppe i högra hörnet på sidan och väljer att avfölja.
  3. Det går också att följa vattenrådet via facebook som registrerar uppgiften om att du som befintlig facebook-användare gillar/följer vattenrådet. Även det går att avfölja.
  4. Det går också att följa vattenrådets hemsida via RSS-flödet, vilket troligen lämnar minsta spåret i cyberrymden.

[Nytt] mellanbygdensvattenrad.org

Från och med nu finns ingen reklam på denna hemsida.
Därtill finns adressen https://mellanbygdensvattenrad.org/

Hoppas det uppskattas!

Hälsningar/ Jan Åberg – Vattenrådets kontaktperson

PS. Den gamla adressen funkar parallellt med den nya, så den som sedan tidigare har länkat till vattenrådets hemsida behöver inte peka om några länkar.

Ny hemsida för Samverkansprojekt Rickleån + olika sätt att följa vattenrådet

Samverkansprojekt Rickleån har nu en egen hemsida via http://samverkanricklean.se/ och en egen facebook-sida via https://www.facebook.com/samverkanricklean/. Båda dessa sidor har just startat och kommer att fyllas med ny information framöver.

Kom ihåg att också följa Mellanbygdens vattenråds hemsida, som kommer fortsätta att rapportera om det som sker i Samverkansprojekt Rickleån, och därtill också rapportera om en hel del annat som sker med koppling till Mellanbygdens vatten.

Vattenrådets hemsida kan följas på tre sätt:

  1. via RSS-flödet
  2. klicka på ”följ via e-post” till höger på sidan https://mellanbygdensvattenrad.org/
  3. via https://www.facebook.com/mellanbygdensvattenrad/

Oavsett vilken av dessa metoder du väljer kommer du att få samma information (förutom att facebooksidan också kommer med reklam).

Den som inte vill ha informationen så ofta kan följa vattenrådets nyhetssammanfattningar, ca 2 st per år, genom att skicka sin e-postadress till kontaktpersonen.