Kategoriarkiv: Kontaktpersonens inlägg

Senaste tidens nyheter på hemsidan + kort info om GDPR

Här kommer senaste tidens nyheter på vattenrådshemsidan (listan nedan) + info GDPR längst ner i inlägget.

Nyheter om vattenrådsaktiviteter på sistone:

Nyheter kopplat till samverkan med andra aktörer

 

Om GDPR: De flesta har nog vid det här laget fått fler än ett e-postmeddelande om GDPR. Gällande vattenrådet så hanteras personuppgifter enligt följande:

  1. Information skickas ut via e-postlistan lagras i en tabell i kontaktpersonens e-postprogram. Tabellen innehåller i flera fall endast e-postadressen, men i vissa fall också ett namn och vattenintresseområde (typ Rickleån, Norra Skogsägarna, Skellefteå kommun, eller liknande). Den som vill avprenumerera på e-postlistan eller att information tas bort behöver bara skicka ett mejl om detta till kontaktpersonen.
  2. Den som följer vattenrådshemsidan (denna sida) kan också göra det genom att klicka på ”följ”, vilket gör att åtminstone e-postadressen lagras av företaget som tillhandahåller hemsidan (wordpress.com / Automattic inc.). Den som inte vill följa på det sättet klickar på ”hantera” uppe i högra hörnet på sidan och väljer att avfölja.
  3. Det går också att följa vattenrådet via facebook som registrerar uppgiften om att du som befintlig facebook-användare gillar/följer vattenrådet. Även det går att avfölja.
  4. Det går också att följa vattenrådets hemsida via RSS-flödet, vilket troligen lämnar minsta spåret i cyberrymden.

[Nytt] mellanbygdensvattenrad.org

Från och med nu finns ingen reklam på denna hemsida.
Därtill finns adressen https://mellanbygdensvattenrad.org/

Hoppas det uppskattas!

Hälsningar/ Jan Åberg – Vattenrådets kontaktperson

PS. Den gamla adressen funkar parallellt med den nya, så den som sedan tidigare har länkat till vattenrådets hemsida behöver inte peka om några länkar.

Ny hemsida för Samverkansprojekt Rickleån + olika sätt att följa vattenrådet

Samverkansprojekt Rickleån har nu en egen hemsida via http://samverkanricklean.se/ och en egen facebook-sida via https://www.facebook.com/samverkanricklean/. Båda dessa sidor har just startat och kommer att fyllas med ny information framöver.

Kom ihåg att också följa Mellanbygdens vattenråds hemsida, som kommer fortsätta att rapportera om det som sker i Samverkansprojekt Rickleån, och därtill också rapportera om en hel del annat som sker med koppling till Mellanbygdens vatten.

Vattenrådets hemsida kan följas på tre sätt:

  1. via RSS-flödet
  2. klicka på ”följ via e-post” till höger på sidan https://mellanbygdensvattenrad.org/
  3. via https://www.facebook.com/mellanbygdensvattenrad/

Oavsett vilken av dessa metoder du väljer kommer du att få samma information (förutom att facebooksidan också kommer med reklam).

Den som inte vill ha informationen så ofta kan följa vattenrådets nyhetssammanfattningar, ca 2 st per år, genom att skicka sin e-postadress till kontaktpersonen.

Vattenrådets nätverk – hur då?

Vilken roll kan Du som ingår i vattenrådsnätverket ha?

Mitt nuvarande svar på den frågan är att Du ska fortsätta att vara engagerad i de vattenfrågor som intresserar just Dig, och att Du särskilt ska odla din förmåga att se balansen mellan att förbättra och riskera att försämra vattnets ekologiska kvalitet.

Den balansen kommer vi nämligen alltid att behöva förhålla oss till, både individuellt och som grupp, eftersom människor lätt kan råka påverka vattnet negativt — inte minst så att det främst rör ”grannen” nedströms.

Det här har aldrig någonsin i historien varit en lätt balansgång, vilket gör att samhällets miljö- och vattenpolitik sällan blir perfekt anpassad till de lokala förhållandena. Det gäller inte minst i kopplingen till andra landsbygdsfrågor. Kanske är det därför som just vattenrådets nätverk är extra viktigt – med rollen att injicera lokalkunskap i uppifrånperspektiven på miljön.

Du kan bidra till detta genom att exempelvis kontakta vattenrådets ordförande och dela med Dig om vad just Du tycker och tänker, eller genom att Du deltar på vattenrådets exkursioner, eller skickar in synpunkter på de samråd som vattenmyndigheten och andra bjuder in till.

I rollen som ordförande/kontaktperson i vattenrådet ingår inte minst att lyfta fram och vidareförmedla lokala kunskaper, frågor och synpunkter. Vidareförmedlingen kan ske både inom vattenrådet och utåt, till exempelvis Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen, eller till olika typer av kunskapsuppbyggande projekt.

Vattenrådet ska vara ett forum för kritiskt tänkande på neutral mark. Genom vattenrådet ifrågasätts därför både normer och metoder, med syfte att förbättra förvaltningen, politiken och hållbarheten.

Välkommen till vattenrådet!

/Jan Åberg – vattenrådets ordförande/kontaktperson

 

PS. Att vara med i vattenrådsnätverket är superenkelt: enklast är att följa hemsidan eller facebooksidan. Men det går minst lika bra att helt enkelt ringa kontaktpersonen, och ta ett samtal om den lokala vattenfråga som intresserar just dig. 

Senaste tidens nyheter på hemsidan

Här följer en liten sammanfattning av senaste tidens nyheter på hemsidan (perioden april till 9 november). Längst ner finns en separat rubrik för nyheter som rört ”Samverkansprojekt Rickleån”:

En dag som diskuterar både det som är bra med dikning och det som kan riskera att bli mindre bra ur ett vattenperspektiv. Dvs ett tillfälle att diskutera vad som är balans mellan produktionsmål och miljömål. OBS! Flera initierade föreläsare + ett studiebesök i skogen där dikesrensning med skyddsåtgärder för vatten pågår.

Ett samråd, vilket betyder att vattenmyndigheten vill att DU läser och kommenterar förslagen på hur problem kring vissa miljögifter ska hanteras av samhället.

En lägesrapport från ett av sjöprojekten i Mellanbygden.

För oss som vill läsa på tryckt papper vad som har beslutats gällande de kommande årens vattenförvaltning och krav på t.ex. kommuner och enskilda verksamheter.

Om det lyckade reduktionsfisket.

 

NYHETER KOPPLAT TILL SAMVERKANSPROJEKT RICKLEÅN:

 

Rapport från uppstartmötet för Samverkansprojekt Rickleån

Länsrådet Lars Lustig inledde dagen.

Uppstartmötet för Samverkansprojekt Rickleån gick av stapeln i Robertsfors den 18 maj. Ett femtiotal personer hade slutit upp. Samverkansprocessens koppling till kreativitet och innovation, betonades under dagen. Flera talare betonade också betydelsen av att samtalsklimatet måste präglas av respekt för de olika perspektiven som finns, för att kreativiteten ska kunna komma fram.

Terese Bengard från Hela Sverige Ska Leva, pekade bland annat på de resurser som vi kan utveckla, men inte alltid tänker på.

När dagen avslutades hade de fyra nybildade samverkansgrupperna satt upp ramar för det kommande arbetet. Grupperna diskuterade även vilka ytterligare resurser, personer och intressegrupper som skulle behövas under de kommande mötena. Både vattenkraftgruppen och kulturmiljögruppen planerar studiebesök längs Rickleån under hösten.

Kontaktpersonens personliga kommentar: Mötet präglades av en positiv och konstruktiv stämning, vilket bådar gott för den kommande samverkansprocessen. Efter några telefonsamtal idag den 19:e maj (dagen efter) känns det extra bra att konstatera att representanter både från Skellefteå kraft och Älvräddarna har uttryckt att de var nöjda med dagen. 

Mer information om vad grupperna kommer att ske via vattenrådets hemsida och facebooksida. En särskild projekthemsida planeras också, för att på bästa sätt samla den information som kommer fram. Se till att följa denna sida tills dess!

Fyra samverkansgrupper formerades. I bild visas gruppen med tema kring att förvalta de värden som finns och kan skapas längs Rickleån.

Senaste tidens nyheter på hemsidan

Här kommer en sammanfattning av senaste nyheterna på vattenrådets hemsida (från maj 2016 fram till idag den 22 mars 2017):

 

Projektet VIMLA bjuder in till möte den 30 mars 2017

 

En nylig rapport, med fokus på Mellanbygden, indikerar att det finns tusentals sänkta sjöar enbart i Bottenvikens vattendistrikt. Många av dessa sjöar klassas inte som vattenförekomster, vilket innebär att både staten och EU riskerar att missa deras potentiella betydelse för människorna i framtiden.

 

Mörten är tillbaka även i tidigare försurade vatten i Mellanbygden. Även braxen kommer tillbaka — kanske även till vatten där tidigare aldrig har funnits.

 

Fiskeintressen står mot fiskeintressen? Hur kan det gå ihop? Med en förståelse för att det finns olika perspektiv faller kanske pusselbitarna på plats lite lättare.

 

Mellanbygden kan vara ett av Sveriges uttertätaste områden. Ja, här finns det faktiskt uttrar i vattendrag som nästan är fisktomma.

 

Synen på framtiden är ett grundläggande perspektiv, som går isär även i vattenarbetet, även om de flesta tunga instanser enbart verkar planera för ett ekonomiskt gynnsamt scenario.

 

Regeringen sköt upp beslutet angående vattenmyndighetens åtgärdsprogram i nästan ett år. Sedan kom ett beslut, som främst syftar till att det svenska jordbruket inte ska konkurreras ut.

 

Den 25-27 oktober 2016 var Vattenrådet medarrangör i en stor vattenkonferens. Mer än 150 personer deltog från hela Sverige.

 

Vattenkraftsdebatten är mångfacetterad, och därmed intressant. Miljöargument ställs t.ex. ofta mot andra miljöargument, samtidigt som nationens ekonomiska intresse ställs mot lokalbefolkningens icke-beskattningsbara upplevelsevärden. Och därtill ställs oftast det småskaliga/lokala mot det storskaliga/ centraliserade, med argumentet som oftast pekar mot att det storskaliga är bättre.

 

I Mellanbygden finns flera grupper som jobbar med sjöar. Uttersjögruppen som fått medfinansiering från LOVA, provade i våras reduktionsfiske som metod mot övergödningen i sjön. Arbetet fortsätter under 2017, med delvis reviderad metodik.

 

 

De tusen sjösänkningarnas land

I en rapport från Mellanbygdens vattenråd konstateras att det finns minst 1800 sänkta sjöar i Norrbottens och Västerbottens kustland (minst  56% av alla sjöar i området). Rapporten ger en detaljerad bakgrund till hur detta har gått till, med exempel på att situationen i ett flertal av de nuvarande sänkta sjöekosystemen är ohållbar — i den bemärkelsen att igenväxningen är ganska snabb. Om målet är att bevara de sjöar som bara för 100 år sedan var mycket viktiga för den lokala produktionen av basresurser, finns det helt klart mycket att göra. Frågan är bara hur det ska gå till. I rapporten ges exempel på olika sätt att tänka kring prioriteringar och val av metoder. Rapporten diskuterar också att målet för restaurering inte nödvändigtvis behöver vara att skapa ett ”naturvatten”, eftersom det också finns uppenbara nyttor med att sjöar bevaras för att kunna användas som ”kulturvatten”.

Rapporten riktar sig till alla som är intresserade av de sänkta sjöars historia och nuläge, med särskilt fokus på makthavare — i form av allt från enskilda sakägare till de chefer som verkställer vattenpolitiken, samt därtill inte minst de politiker som utformar vattenpolitiken. Ett särskild målgrupp för rapporten är de sakägare i Mellanbygden som har visat intresse för sjörestaureringar.

Hela rapporten kan laddas ner via denna sida.

 

Karpfiskarnas återkomst

Mört

Mört från Dalkarsån, där pH varje år går ner mot 4,5.

I förra veckan konstaterades att uttrarna har varit på stark frammarsch i Mellanbygden de senaste åren. Parallellt med detta uttrarnas segertåg, verkar även mörtarna och braxarna ha börjat trivas allt bättre (kanske finns det till och med ett samband?). Under mina olika möten som kontaktperson för vattenrådet har jag i allafall fått höra mer än en gång att det finns mer mört. I Åkullsjön kom den t.ex. tillbaka ungefär år 2005. Och när jag åkte båt på Fällforssjön för att diskutera sjöns igenväxning, syntes första gången på ca 40 år en mört i den sjön. Visserligen var den död, men ändå. Något händer. Liknande saker är på gång i Avafjärden i Lövånger, där mörtarna har börjat reproducera sig åtminstone vissa år, efter nästan 100 års frånvaro av yngel. Även i min egen del av Mellanbygden vid Dalkarlsåns huvudfåra händer det saker. Fast pH-värdena i stort sett varje år går ner mot 4,5 sker det nästa årligen en reproduktion av mört. Detta har pågått ungefär från år 2011 då jag för första gången såg yngel av mört i övre delen av huvudfåran (senast någon såg mört där var för ungefär 60 år sedan).

Även om braxen kan betraktas som ovanligare än mörten i  Mellanbygden verkar det som att även den är på väg tillbaka. I Gärdefjärden i Lövånger finns det t.ex. numera i ett betydligt starkare bestånd än tidigare, och kanske kommer den tillbaka även på andra ställen. [Uppdatering tack vare info från läsare: Braxen har nyligen också kommit tillbaka till Hemsjön i Överklinten. I det fallet verkar ingen kunna minnas att det tidigare funnits brax i Hemsjön].

Om någon har information om återkomster av mört och brax tas den gärna emot. Ring eller mejla! Att dessa fiskar kommer tillbaka är nämligen en tydlig indikation på att försurningen minskar, och att vissa av vattenekosystemen i Mellanbygden är inne i en omvälvande förändringsfas.

Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Bättre fiske med flottleder? (perspektivtagande del 2)

Det här är del 2 i serien om behovet av perspektivtagande i vattenrådsarbetet. Och eftersom en flottledsdebatt nyligen har inträffat, kommer inlägget att handla om just flottleder.

Den nyliga debatten om flottleder handlade denna gång inte om nyttorna med att bevara ”kulturälvar” [se t.ex. Törnlund 2008], utan istället om att fritidsfisket uppges ha försämrats av att flottleden togs bort. Länsstyrelsens replik var att restaureringen¹ rimligen inte försämrar fisket, och att den istället snarare kan leda till ökat sportfiske och landsbygdsutveckling.

Dessa två debattinlägg i VK är ett exempel på att perspektiven skiljer sig även i så enkla frågor som vad som är bra fritidsfiske. Som ett litet förtydligande bör det tilläggas att min egna lilla efterforskning angående missnöjet, antyder att det inte rör sig om en ensam debattör som saknar lokalt stöd. Istället rör det sig troligen om att nackdelarna med restaureringarna diskuteras informellt av ett antal människor, men att endast ett fåtal av dessa känner sig bekväma i att vara öppet kritiska. Eller som jag ibland hör när jag kommunicerar med äldre människor som blivit luttrade av hur  staten svängt i olika frågor : ”Staten har alltid rätt” och ”det har sällan lönat sig att bråka med staten”.

Nu är det visserligen ganska lätt att hävda att det strider mot fakta att flottleder bör bevaras för fiskets skull. Forskningen visar ju trots allt att de strömlevande fiskarna trivs bättre i naturliga forsar. Å andra sidan behöver det inte strida mot fakta att vissa typer av fiske försämras och att vissa fiskare trivs sämre — dvs att perspektivet skiljer sig främst vad gäller de sociala aspekter som forskningen inte tagit hänsyn till.

Detta leder i sin tur in på tanken om att motstånd mot god vattenstatus — i form av exempelvis ifrågasättande av nyttan med att riva flottleder — kan grunda sig på humanekologiska perspektiv som är minst lika faktabaserade som de vattenekologiska perspektiv som till stor del styr begreppet god vattenstatus. Ett exempel kan vara synen på lokalekonomin: Vindelns kommun har t.ex. tappat 30% av sin befolkning sedan beslutet om att Vindelälven skulle undantas från vattenkraftsutbyggnad. Eller om man så vill: att rädda Vindelälven från utbyggnad bidrog knappast alls till den landsbygdsutveckling som många trodde att den fritt strömmande Vindelälven skulle kunna ge. I den situationen ska man kanske inte bli förvånad över att vissa kommunmedborgare frågar sig om de där mångmiljonbeloppen som nu har satsats på laxfiskarnas reproduktion, kanske hade kunnat göra bättre nytta på andra sätt (särskilt om vissa till och med tycker att fisket har försämrats). Med tanke på det som inte hände längs Vindelälven efter att Vindelälven skyddades, bör man kanske inte heller bli förvånad över att det kan finnas en viss skepsis mot de kalkyler som en grupp miljöorganisationer presenterade år 2015 angående Vindelälvens och ett antal andra älvars potential för ”intäkter inom sportfiske och turism”  (100 miljoner kr per år var siffran för Vindelälven).

I Vindelälvens fall kan denna skepsis dessutom vara särskilt förståelig med tanke på att laxföryngringen verkar ha gått väldigt dåligt år 2016 jämfört med de flesta andra laxälvar. Men att den dåliga laxföryngringen i Vindelälven skulle ha en koppling till de omfattande restaureringarna är förstås inte alls säkert, ja ganska osannolikt. Inte desto mindre blir det tydligt att forsar utan spår av flottning inte räcker för laxen. Eller med andra ord, att laxar har komplexa behov, som samhället uppenbarligen inte har full kontroll över.

Och eftersom även turisterna kan sägas ha liknande komplexa behov, bör nog de investerare som vill satsa på laxturism längs Vindelälven både hoppas på att 2016 bara var ett tillfälligt oår för Vindelälvens laxar, och att icke-önskvärda scenarios överhuvudtaget håller sig på behörigt avstånd.

Det var allt om perspektivtagande för denna gång. I nästa inlägg kan det hända att jag dyker ner i de olika perspektiven på flottledernas ersättare: det miljöanpassade skogsbilvägnätet. I det inlägget kan det också hända att resonemanget om framtiden  — som togs upp del 1 — utvecklas mera. Ha det gott tills dess!

Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

 

Fotnot:

1. ”Restaurering av flottleder” är ett begrepp som kan tolkas som en form av nyspråk. Den korrekta betydelsen är rimligen att det är flottleden (megastrukturen/kulturälven) som restaureras. Jag har i min roll som kontaktperson därför fått förklara mer än en gång att vattenmyndigheten menar tvärtom, dvs att:  ”Restaurering av flottleder innebär att vattendragen återställs till ett så ursprungligt skick som möjligt genom återutläggning av sten, stenblock och död ved samt att öppna upp avstängda sidofåror och ta bort ledarmar och flottningsdammar.” (definitionen är citerad från vattenmyndighetens samrådsdokument år 2015).

 

Referenser:

Törnlund, Erik (2008). Jakten på den ”orörda” älven. Västerbotten (Umeå. 1920). 2008:2, s. 58-65. (Obligatorisk läsning för den som jobbar med perspektivtagande om flottleder: författaren är inte bara doktor i ekonomisk historia utan också uppvuxen vid Vindelälven. Resten av skriften är förresten också mycket läsvärd).