Kategoriarkiv: Försurning

Skogsbruk- och jordbruk i ett förändrat klimat: vilka anpassningar kan komma att krävas i Mellanbygden?

Det svensk-finska samarbetsprojektet KLIVA har gjort ingående studier av Hertsångersälven i Mellanbygden. Det övergripande temat är frågan om hur klimatförändringar kan komma att påverka vattenkvalitet, vattenbalans och förutsättningar för jord- och skogsbruk.

Projektet avslutades hösten 2022 och nu finns en så kallad ”story-map” som sammanfattar några av resultaten (OBS! det tar ibland lite tid att ladda allt innehåll i kartorna):

Länk till KLIVA-projektets olika typer av resultat: https://kliva.org/mer/

Hur mår Broträsket, Labbträsket och Stor-Båtsjön? presentationsbilder från träff i Grimsmark 16/3-22

Här nedan finns presentationen som jag använde i Grimsmark den 16 mars 2022. Text är tillagd så att resonemanget blir lättare att följa. I presentationen finns länkar till både de efterfrågade djupkartorna och de underliggande rapporterna m.m., samt till videosnuttar om sulfatjordar, helikopterprovtagningen i Båtsjön och vassklippningen i Survalen.

OBS! Presentationen blir bäst i helskärmsläge på en dator.

Hälsningar /Jan

PS. Följ gärna vattenrådets sida via e-post (fyll i din e-postadress nedan), eller via facebook!

———–

Nyhet: Kartvisare visar utbredningen av sur sulfatjord

SGU har nyligen lanserat en kartvisare som med ganska hög precision visar utbredningen av sur sulfatjord. Den är inte helt exakt, men ger god vägledning. Av kartan framgår att det finns ovanligt mycket sura sulfatjordar i just Mellanbygden. Hertsångersälvens avrinningsområde är extra detaljstuderat (fler cirklar med mätningar), vilket gör att kartan troligen är mer exakt där än i områden med färre verifierande fältmätningar.

Utbildningslördag 28/4 i Sikeå: ”Reglerad dränering i jordbruksmark – nytta för både miljö och produktion!”

Projektet VIMLA har bjudit över en av Österbottens främsta experter på reglerad dränering i jordbruksmark, Rainer Rosendahl. Med reglerad dränering och underbevattning optimeras vattenförhållandena i jorden, vilket minskar näringsurlakning och risk för torka, vilket i sin tur både ökar produktionen och minskar urlakningen av syror från sura sulfatjordar.

Utbildningstillfälle i Ånäset om sura sulfatjordar

Projektet VIMLA berättar mer om sulfatjordarna i Hertsångersälvens avrinningsområde.

När? den 30 mars kl 19

Var? Stenfors gård, Ånäset.

Anmälan senast torsdag den 23 mars till:
Tobias Eriksson 010-225 43 71
eller tobias.eriksson@lansstyrelsen.se

 

Länk till inbjudan finns här (pdf)

Karpfiskarnas återkomst

Mört

Mört från Dalkarsån, där pH varje år går ner mot 4,5.

I förra veckan konstaterades att uttrarna har varit på stark frammarsch i Mellanbygden de senaste åren. Parallellt med detta uttrarnas segertåg, verkar även mörtarna och braxarna ha börjat trivas allt bättre (kanske finns det till och med ett samband?). Under mina olika möten som kontaktperson för vattenrådet har jag i allafall fått höra mer än en gång att det finns mer mört. I Åkullsjön kom den t.ex. tillbaka ungefär år 2005. Och när jag åkte båt på Fällforssjön för att diskutera sjöns igenväxning, syntes första gången på ca 40 år en mört i den sjön. Visserligen var den död, men ändå. Något händer. Liknande saker är på gång i Avafjärden i Lövånger, där mörtarna har börjat reproducera sig åtminstone vissa år, efter nästan 100 års frånvaro av yngel. Även i min egen del av Mellanbygden vid Dalkarlsåns huvudfåra händer det saker. Fast pH-värdena i stort sett varje år går ner mot 4,5 sker det nästa årligen en reproduktion av mört. Detta har pågått ungefär från år 2011 då jag för första gången såg yngel av mört i övre delen av huvudfåran (senast någon såg mört där var för ungefär 60 år sedan).

Även om braxen kan betraktas som ovanligare än mörten i  Mellanbygden verkar det som att även den är på väg tillbaka. I Gärdefjärden i Lövånger finns det t.ex. numera i ett betydligt starkare bestånd än tidigare, och kanske kommer den tillbaka även på andra ställen. [Uppdatering tack vare info från läsare: Braxen har nyligen också kommit tillbaka till Hemsjön i Överklinten. I det fallet verkar ingen kunna minnas att det tidigare funnits brax i Hemsjön].

Om någon har information om återkomster av mört och brax tas den gärna emot. Ring eller mejla! Att dessa fiskar kommer tillbaka är nämligen en tydlig indikation på att försurningen minskar, och att vissa av vattenekosystemen i Mellanbygden är inne i en omvälvande förändringsfas.

Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd