Kategoriarkiv: Många bäckar små

Exkursion 16 juni kl 9-12 – fosforfällor i jordbruksmark

Lämna ett svar
Den 16 juni besöker vi en sedimentationsdamm som fångar näring så att övergödning kan minskas. För bästa upptag av partikulär fosfor krävs även en sedimentationsdel med djuphåla, se bild längst ner i detta inlägg.

För vem? Alla intresserade.

Föranmäl dig senaste dagen innan till vattenrådets kontaktperson, ange e-postadress eller telefonnummer (https://mellanbygdensvattenrad.org/kontakt/).

Program

Kl 9.00 samlas på östra sidan av Uttersjön. Länk till kartnål för uppsamlingsplatsen. Leif Vestermark, biolog och projektledare för Skellefteå kommun, är vår lokala guide i området kring Uttersjöträsket.

Ca 9.15 besöker vi ett område där en större fosforvåtmark har planerats, men ännu ej byggts.

Ca 9.30 besöker vi en fosforfälla som tagits i drift.

Vi passar också på att fika (OBS! tag med eget fika)

Ca 10.30 avfärd mot Flarkbäcken

Ca 10.50 besöker vi mjölkgården Fjällkodröm i Flarkbäcken, för att tillsammans med Leif Vestermark resonera kring möjliga placeringar och utformningar av fosforfällor.

Ca 12.00 avslutar vi exkursionen.

Läs mer om fosforfällor och fosforvåtmarker:

Detaljerna kring utformningen av fosforvåtmarken är kan avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.

Jordbruksverket har broschyr som heter dammar som samlar fosfor, där viktiga aspekter så som lutning på kanter och placering av djuphålor och översilningsområden diskuteras.

Guide för att lämna synpunkter om vätgasledningen senast lördag den 31 januari

Lämna ett svar

I detta inlägg om det pågående samrådet kring vätgasledningen ges:

Detaljkarta över den föreslagna ledningskorridoren mellan Skellefteå och UmeåLadda ner

Ett skäl för att inte låta bli att lämna synpunkter

Sedan mitt tidigare inlägg om Nordic Hydrogen Route (NHR) har jag haft dialog med några av de berörda sakägarna och fått lite mer kännedom om hur samrådsunderlaget för vätgasledningen har tagits emot under samrådsmöten och senare.

Min slutsats är att det troligen är en ganska stor andel av de direkt berörda markägarna som har synpunkter och frågor, men att det troligen är en liten andel som kommer att lämna en skriftlig synpunkt.

Det finns därmed goda skäl att faktiskt skriva ner sina synpunkter och skicka dem!

Förslag på konkret arbetsgång för att lämna synpunkter

Ett av de enkla sätten att vara konkret är helt enkelt titta på den detaljerade kartan och kolla om korridoren går över något som helst inte ska grävas sönder eller huggas bort.

  1. Gå till detaljkartan överst på denna sida (denna fil har lagts på vattenrådets egna server, och har laddats ner från Nordions hemsida den 26/1-26: https://nordionenergi.se/projekt/vatgasinfrastruktur/nordic-hydrogen-route/vatgasledning-skelleftea—umea/dokument-och-kartor. )
  2. Följ ledningsgatan noggrant.
  3. Stanna upp på första platsen som du känner igen väl.
  4. Svara på frågan: Finns det något av värde för människorna och miljön, som behöver uppmärksammas på denna plats? Något som tar skada av att träden huggs bort eller att marken grävs upp?
  5. Skriv ner svaret och se till att det går att lokalisera vilken plats du syftar på.
  6. Återupprepa steg 2-5 tills dess att du ha kollat igenom hela kartan.
  7. Lämna in synpunkterna digitalt eller per post! Den som har många synpunkter och vill lämna digitalt bör skriva i ett dokumentformat (docx, odt, txt, pdf). Det ska också gå att skicka bilder separat.

Instruktioner hur synpunkter lämnas

Så här står det i samrådsunderlaget på sidan 66 angående hur synpunkter kan lämnas:

Synpunkter i samrådet med anledning av den planerade vätgasledningen lämnas skriftligen via den digitala samrådsportal som finns framtagen för projektet, använd QR-koden nedan eller följande länk: https://experience.arcgis.com/experience/08f2fd9ded0d47f4bf3fff43a6cfe8f1

Det står också följande på samma sida:

Skicka dina synpunkter per post till:
Tyréns Sverige AB
Lilla Badhusgatan 2
411 21 Göteborg
Att. Julia Gomér Torp / Nordion Energi
Märk gärna brevet med ”Samråd vätgasledning Skellefteå-Umeå”.

VIDEO: Hur myrar jämnar ut vattenflöden + SAVE THE DATE 26/3 i Robertsfors

Lämna ett svar

[Först kort info: Det återigen dags för ett gemensamt ”årsmöte”/nätverksmöte för Södra Bottenvikens Kustvattenråd och Mellanbygdens vattenråd. Förra året var vi i Tavelsjö, och detta år kommer vi till Robertsfors, torsdag den 26 mars, ca-tiden kl 9-15. Håll utkik via denna sida eller via mejl för kallelse! Ett varierat program planeras.]

Sedan, ett skolexempel på myrarnas funktion för vattenbalansen. Nedanstående videoklipp från NRK:s populära TV-serie Oppfinneren ger nämligen en mycket praktisk inblick i betydelsen av torvmarker och myrar för att jämna ut vattenflödena i vattendragen:

Videorutan som kommer upp när bilden klickas på, är inställd att börja ca 27:30 in i avsnittet (Oppfinneren säsong 1 del 5)

Principen för anlagda våtmarker för näringsreduktion

Lämna ett svar

På några platser i Mellanbygden finns idag funderingar på att anlägga våtmarker för att fånga upp näringen i dikesvatten innan den rinner in i närliggande sjöar. Projektet Greppa näringen har tagit fram en sammanfattande bild av hur våtmarken fungerar i princip (visas här nedan). Detaljerna kring utformningen av våtmarken är dock avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.

wetland

Gällande sedimentet som bildas i diken och sedimentationsdammar har nyliga försök visat att materialet troligen inte alltid är bra gödsel för åkermark, men gissningsvis behövs fler försöka för att dra säkra slutsatser.

Principen för reduktionsfiske

Lämna ett svar

**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**

I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.

Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:

Reduktionsfiske

Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Lämna ett svar

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

Bidra gärna till projekt ”Rickleåns okända sidovatten”!

Lämna ett svar

Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.

I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.

Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).

Tyrlidsjöbäckens trumma vid vägen

Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.

LOVA_logga_hav_lst

Lista med rapporter om Övergödda sjöar med koppling till Mellanbygden

Lämna ett svar

På grund av en viss efterfrågan, kommer härmed en kort sammanställning av rapporter med beröring till näringsrika/övergödda sjöar i och omkring Mellanbygden. OBS! inte en fullständig lista, men väl något att börja med för den som vill läsa på. Listan finns också i Vattenrådsbilioteket.

(2016) Klara Brännströms exjobb om övergödda Uttersjöträsket, Bäckåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2015) Lotta Isbergs exjobb om övergödda Avan, Tavleåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) Terese Lunds exjobb rörande kartläggning, statusklassificering och analys kring
totalfosfor inom Bureälvens avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) SLU:s källfördelningsanalys gällande näringspåverkan för Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

(2012) Skellefteå kommuns förstudie och åtgärdsplan för den övergödda sjön Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

Bilder från fiskefesten

Lämna ett svar

IMG_20180421_163937Vattenrådsmontern på fiskefesten.

Ett par av vattenråden i Västerbotten (inkl Mellanbygdens vattenråd) informerade om vattenrådsarbetet på mässan ”fiskefesten” i Skellefteå den 21 april. Totalt var det betydligt mer än 1000 personer som besökte mässan, och en jämn ström av människor kom förbi och pratade med vattenråden. Med hjälp av en dator från Skellefteå kommun kunde vi zooma in på och svara på ganska specifika frågor.

Lokalkunskap som kom fram gällande Mellanbygden var t.ex. att Göksjöns vattenvegetation verkar minska medan närliggande Andersvattnet upplevs växa igen. Frågan är hur det går ihop? Eventuellt handlar det om olika förändringar av nivåer.

IMG_20180421_163011

Skellefteå kommun hade ett akvarium med lokala fiskarter. Abborre överst i bild. Men vad ligger nere på botten? Den fisken finns i väldigt många vatten i Mellanbygden.

Bilder från reduktionsfisket i Uttersjön

1 svar

Arbetsgruppen för Uttersjön har nu fiskat upp mer än ett ton fisk, med syftet förhindra giftiga algblomningar i sjön. För mer info om projektet se även detta inlägg.

Här nedan kommer två bilder från Bo-Göran Persson som är Skellefteå kommuns representant i Vattenrådet. Bilderna togs den 14 juni 2017. P6140047P6140041