Kategoriarkiv: Många bäckar små

Principen för reduktionsfiske

**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**

I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.

Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:

Reduktionsfiske

Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

Bidra gärna till projekt ”Rickleåns okända sidovatten”!

Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.

I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.

Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).

Tyrlidsjöbäckens trumma vid vägen

Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.

LOVA_logga_hav_lst

Lista med rapporter om Övergödda sjöar med koppling till Mellanbygden

På grund av en viss efterfrågan, kommer härmed en kort sammanställning av rapporter med beröring till näringsrika/övergödda sjöar i och omkring Mellanbygden. OBS! inte en fullständig lista, men väl något att börja med för den som vill läsa på. Listan finns också i Vattenrådsbilioteket.

(2016) Klara Brännströms exjobb om övergödda Uttersjöträsket, Bäckåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2015) Lotta Isbergs exjobb om övergödda Avan, Tavleåns avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) Terese Lunds exjobb rörande kartläggning, statusklassificering och analys kring
totalfosfor inom Bureälvens avrinningsområde (Mellanbygden)

(2012) SLU:s källfördelningsanalys gällande näringspåverkan för Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

(2012) Skellefteå kommuns förstudie och åtgärdsplan för den övergödda sjön Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)

Bilder från fiskefesten

IMG_20180421_163937Vattenrådsmontern på fiskefesten.

Ett par av vattenråden i Västerbotten (inkl Mellanbygdens vattenråd) informerade om vattenrådsarbetet på mässan ”fiskefesten” i Skellefteå den 21 april. Totalt var det betydligt mer än 1000 personer som besökte mässan, och en jämn ström av människor kom förbi och pratade med vattenråden. Med hjälp av en dator från Skellefteå kommun kunde vi zooma in på och svara på ganska specifika frågor.

Lokalkunskap som kom fram gällande Mellanbygden var t.ex. att Göksjöns vattenvegetation verkar minska medan närliggande Andersvattnet upplevs växa igen. Frågan är hur det går ihop? Eventuellt handlar det om olika förändringar av nivåer.

IMG_20180421_163011

Skellefteå kommun hade ett akvarium med lokala fiskarter. Abborre överst i bild. Men vad ligger nere på botten? Den fisken finns i väldigt många vatten i Mellanbygden.

Bilder från reduktionsfisket i Uttersjön

Arbetsgruppen för Uttersjön har nu fiskat upp mer än ett ton fisk, med syftet förhindra giftiga algblomningar i sjön. För mer info om projektet se även detta inlägg.

Här nedan kommer två bilder från Bo-Göran Persson som är Skellefteå kommuns representant i Vattenrådet. Bilderna togs den 14 juni 2017. P6140047P6140041

De tusen sjösänkningarnas land

I en rapport från Mellanbygdens vattenråd konstateras att det finns minst 1800 sänkta sjöar i Norrbottens och Västerbottens kustland (minst  56% av alla sjöar i området). Rapporten ger en detaljerad bakgrund till hur detta har gått till, med exempel på att situationen i ett flertal av de nuvarande sänkta sjöekosystemen är ohållbar — i den bemärkelsen att igenväxningen är ganska snabb. Om målet är att bevara de sjöar som bara för 100 år sedan var mycket viktiga för den lokala produktionen av basresurser, finns det helt klart mycket att göra. Frågan är bara hur det ska gå till. I rapporten ges exempel på olika sätt att tänka kring prioriteringar och val av metoder. Rapporten diskuterar också att målet för restaurering inte nödvändigtvis behöver vara att skapa ett ”naturvatten”, eftersom det också finns uppenbara nyttor med att sjöar bevaras för att kunna användas som ”kulturvatten”.

Rapporten riktar sig till alla som är intresserade av de sänkta sjöars historia och nuläge, med särskilt fokus på makthavare — i form av allt från enskilda sakägare till de chefer som verkställer vattenpolitiken, samt därtill inte minst de politiker som utformar vattenpolitiken. Ett särskild målgrupp för rapporten är de sakägare i Mellanbygden som har visat intresse för sjörestaureringar.

Hela rapporten kan laddas ner via denna sida.