Författararkiv: janaberg

Exkursion inom Tavelåns avrinningsområde den 26 oktober

Kommentera

Välkommen att följa med på exkursion till Mellanbygdens mest stadsnära huvudavrinningsområde: Tavelån.

Alla intresserade välkomnas!

Förutsättningar: Syftet är att finna möjligheter till samverkan kring vattnet, samt att se nya perspektiv och uppdatera sin kunskap gällande Tavelåns vatten. Varje deltagare ansvarar för att ta med eget fika. Lunch kan köpas till självkostnadspris i Anumark. Transport sker med egna bilar (samåk gärna). Föranmälan är inte obligatorisk men underlättar planeringen. Föranmäl dig därför gärna enligt instruktioner nedan. Klicka här för pdf av programmet.

VRO9 Exkursion Tavleån 2018

 

Energimyndighetens samråd gällande bl.a. Rickleån förlängt till den 15 okt

Kommentera

Energimyndigheten föreslår riksintressen för vattenkraft som i Mellanbygden berör Rickleån. I slutfasen av samrådet om detta förslag förlängdes samrådet till den 15 oktober pga av fel i informationen kring just Rickleån, så den som har sitt fokus på Rickleån och vill lämna synpunkter bör dubbelkolla sina eventuella tidigare yttranden och lämna in sin synpunkt senast den 15 oktober.

Mot bakgrund av de nedanstående två citaten lämnas förslagsvis synpunkter som bedöms kunna vara ”ytterligare information” för Energimyndigheten.

‘”Felet i samrådsunderlaget är att Shape-filerna för riksintresse ytor saknat kartering för en del av HARO Rickleån.”

”Energimyndigheten önskar synpunkter på förslaget som helhet. Synpunkter kan lämnas av vem som än anser sig berörd och specifikt för ett särskilt riksintresseområde. Energimyndigheten önskar även ta del av ytterligare information för respektive riksintresseområde som kan vara av vikt inför det slutgiltiga beslutet och ser gärna att länsstyrelsen samordnar sina kommuner.”

De två ovanstående citaten kommer från http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-vattenkraft/

 

Ungefär hur onormalt torrt är det just nu i Mellanbygden?

Kommentera

SMHI har två vattenföringsstationer i Mellanbygden: en i Sävarån vid Ytterträsk och en i Dalkarlsån i Dalkarlså by. Lägsta flödet av dessa två, räknat som avrinning per km² avrinningsområde, brukar inträffa i Dalkarlsån som är mera kustnära, vilket bland annat innebär att det inträffar färre åskregn där under sommaren.

I diagrammet nedan visas på vilket sätt torkan 2018 skiljer sig mot ett ”normalår” i Dalkarlsån. En möjlig slutsats är att även om sommarflödet varit lågt så är höstflödet om möjligt ännu lägre än normalt. Detta eftersom flödet i början av oktober brukar vara drygt 10 ggr högre i medeltal.

Fotnot: I Sävarån vid Ytterträsk var flödet den 3 oktober 0,8 liter per sekund per km² medan flödet i Dalkarlsån var 0,5 liter per sekund per km².  I båda fallen mycket lågt för denna tid på året.

Dalkarlsans_torka3-web

Fotnot gällande diagrammet: För att räkna om till total vattenföring (m³/s) vid mätstationen multipliceras värdena med faktorn 250 varefter värdet divideras med 1000.

 

Principen för anlagda våtmarker för näringsreduktion

Kommentera

På några platser i Mellanbygden finns idag funderingar på att anlägga våtmarker för att fånga upp näringen i dikesvatten innan den rinner in i närliggande sjöar. Projektet Greppa näringen har tagit fram en sammanfattande bild av hur våtmarken fungerar i princip (visas här nedan). Detaljerna kring utformningen av våtmarken är dock avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.

wetland

Gällande sedimentet som bildas i diken och sedimentationsdammar har nyliga försök visat att materialet troligen inte alltid är bra gödsel för åkermark, men gissningsvis behövs fler försöka för att dra säkra slutsatser.

Principen för reduktionsfiske

Kommentera

**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**

I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.

Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:

Reduktionsfiske

Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Kommentera

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.