Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?
Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.
Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.
Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.
Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.
Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.
Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet. Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.
Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:
Så här skriver Skellefteå kraft:
”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”
Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.
Vidare skriver företaget:
”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”
Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.
Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.
Sommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år.
Har du synpunkter på hur Robertsfors kommun exempelvis planerar att hantera vattenförsörjning vid kriser och dåliga reningsverk och enskilda avlopp? I så fall kanske du ska läsa kommunens förslag på VA-plan och dagvattenstrategi?
Robertsfors kommun tog fram en VA-policy under 2020, och har nu också tagit fram ett förslag på VA-plan och dagvattenstrategi. De tillhörande dokumenten är ute på remiss till den 6 augusti.
Vatten- och avloppsplan (VA-plan) och dagvattenstrategi för Robertsfors kommun
Det har under 2019 och 2020 arbetats fram ett förslag på en VA-plan och en tillhörande dagvattenstrategi för Robertsfors kommun. En VA-plan omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, både enskild och allmän VA-lösning. En av åtgärderna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är att kommunen ska ta fram VA-planer för att underlätta uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Representanter från samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med kommunens VA-strateg tagit fram ett förslag på en VA-plan samt en tillhörande dagvattenstrategi.
Förslaget på VA-plan och dagvattenstrategi finns nu tillgänglig för allmänheten, både digitalt via vår hemsida och i pappersform i entrén på kommunhuset. Den har också skickats på remissrunda till berörda myndigheter, politiska förbund och föreningar.
Handlingarna består av VA-plan och dagvattenstrategi, samt förarbeten till dessa i form av en VA-översikt och en VA-policy.
Anvisningar för yttrande:
Synpunkter ska vara skriftliga och lämnas in, tillsammans med namn, adress, och telefonnummer senast fredag 6 augusti 2021 till: Vännäs kommun, Kommunstyrelseförvaltningen, Infrastrukturavdelningen, Hanna Åbrink, 911 81 Vännäs
Arbetet har genomförts genom ett samarbete mellan Robertsfors, Vännäs och Bjurholm där en gemensam VA-strateg anställdes inför arbetet. VA-strategen har haft sin arbetsplats i Vännäs.
Efter granskningstiden tar kommunen fram ett utlåtande som innehåller en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.
Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.
Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.
Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.
På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.
Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.
**för Mellanbygdens del berörs t.ex. Inre Ljusvattnet nordväst om Burträsk, Sör-Lidsträsket sydväst om Norsjö, Uttersjöträsket nordost om Lövånger, Stor-Båtsjön i Ånäset, Hemsjön och Långsjön i Överklinten och Avan i Tavelsjö**
Övergödningsproblem finns inte bara i södra Sverige utan också i ett antal norrländska sjöar, vattendrag och kustvatten. En hel del kunskap finns redan nu om dessa vatten, men när det gäller sedimentens betydelse som källa för näringsämnen finns det ännu många oklarheter — inte minst därför att norrländska sjöar verkar vara ”nalta eljest”.
För att bringa mer klarhet i frågan kommer seminariet att innehålla föredrag av exempelvis Brian Huser från SLU, Ann-Kristin Bergström från Umeå universitet och Ernst Witter från projektet EU LIFE Rich Waters.
Läs hela programmet på länken nedan, och glöm inte att anmäla dig vid anmälningsformuläret!
Vattenmyndigheten bjuder in till samrådsmöte den 31 mars, om Rickleån och ett antal andra vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar som ska omprövas 2022-2024. OBS! anmälan krävs. Se inbjudan nedan.
För Mellanbygdens del handlar detta möte om Rickleån, inklusive att det finns ett förslag på att Rickleån från Bygdsiljum till Älglund ska betraktas som kraftigt modifierat vatten, och ha normen god ekologisk potential istället för god ekologisk status.
Mellan 1 mars och 30 april 2021 pågår ett samråd om vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar och som kommer att miljöprövas 2022–2024. Samrådet gäller vattenmyndigheternas förslag till uppdaterade miljökvalitetsnormer (MKN). Bakgrunden är den omprövning av moderna miljövillkor som ska ske enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).
Vattenmyndigheterna i Bottenhavet och Bottenvikens distrikt bjuder intresserade till ett digitalt nationellt samrådsmöte om vattenmyndigheternas förslag.
Vi kommer på detta möte beskriva arbetsmetodik för framtagning av MKN för vattenkraftspåverkade vatten (2022-24) och kopplingen till NAP-processen. Vi kommer även presentera resultatet av normöversynen i Bottenhavets och Bottenvikens distrikt samt förklara hur synpunkter kan lämnas på samrådsmaterialet.
När din anmälan är registrerad kommer du få ett bekräftelsemejl. Två dagar innan mötet får du ett mejl med länk som du använder för att koppla upp dig till mötet.
Frågor: Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor skriftligt under mötet.
För att förstå samrådsmaterialet behövs grundläggande kunskap om miljökvalitetsnormer för vatten. Vi rekommenderar vattenmyndigheternas skrift Verktyg för bättre vatten.
Det kan vara bra att ha tittat igenom och läst de delar av samrådsmaterialet som är särskilt intressanta för din organisation inför samrådsmötet. Handlingarna som ingår i samrådet finns på Vattenmyndigheternas samrådswebb.
Efter mötet: Vattenmyndigheterna kommer att skicka ut deltagarnas frågor med kompletterande svar.
Observera: Om antalet anmälda till mötet överskrider 200 personer så förbehåller sig vattenmyndigheterna rätten att begränsa antalet deltagare till två personer från respektive organisation.
Mötesinnehåll:
Såhär ser det preliminära innehållet för mötet ut (paus vid lämpliga tillfällen):
Hur ska vi ställa oss till en övergödd sjö, om sjön i sig själv är en stor källa av näring till vattnet? Den frågan och flera relaterade frågor kommer att tas upp på ett webb-seminarium den 24 mars kl 9-16. På listan av inbjudna talare finns både vattenvårdare och forskare.
Intresserad? BOKA i så fall datumet och HÅLL UTKIK efter den inbjudan som kommer lite senare!
Läs också gärna save-the-date mejlet från Länsstyrelsen här nedan:
————–
Vad vet vi om intern näringsbelastning från sediment i norrländska sjöar?
För att öka kunskapen kring intern näringsbelastning anordnar Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Skellefteå kommun och Mellanbygdens vattenråd ett seminarium om intern näringsbelastning i sjöar i norra Sverige. Seminariet riktar sig till dig som kommer i kontakt med övergödningsfrågor via kommun, vattenråd och länsstyrelse, eller andra lokala vattengrupper i Bottenvikens vattendistrikt.
Vi är nära att nå miljömålet Ingen övergödning i norra Sverige, men det finns övergödningsproblem lokalt i sjöar, vattendrag och kustvatten. Mer kunskap behövs om omfattningen av övergödningen i norra Sverige. Vi behöver bättre förståelse för sedimentens betydelse som källa för ökad internbelastning av näringsämnen.
I vattenmyndigheternas pågående samråd för ett bättre vatten år 2021 – 2027 bedöms det finnas risk för internbelastning av näringsämnen i ett antal sjöar i Norrbotten och Västerbotten. För att åtgärda övergödningsproblemet behöver vi fortsätta jobba med att minska landbaserade näringskällor, men eventuellt också minska näringsläckage från sedimenten.
Under seminariet kommer vi att prata om bland annat dessa frågeställningar:
Vilken betydelse har läckage av fosfor från sediment för övergödningsproblematiken i Bottenvikens vattendistrikt?
Vilka verktyg finns tillgängliga för att bedöma vilka vatten som har problem med intern näringsbelastning?
Vilka åtgärder mot intern näringsbelastning kan vara aktuella i norra Sverige?
Seminariet hålls digitalt den 24 mars kl. 9 – 16. Information om anmälan samt ett mer detaljerat program skickas ut senare.
Sommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år. 
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 