Författararkiv: janaberg

Hydrologiskt nuläge i Mellanbygden

SMHI varnar just nu för höga vattenflöden i Mellanbygden. För den som vill veta mer om detaljerna finns SMHI webbsida hydrologiskt nuläge (https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/). Där går det att klicka på valfritt avrinningsområde för att se det aktuella flödet och få en prognos för de närmaste dagarna. Det går också att jämföra med historiska data.

Nära vårflodens max i Dalkarlsån den 10 maj 2023.

I Dalkarlsån beräknas t.ex. maxflödet inträffa idag eller i morgon, men redan på lördag den 13 maj minskar flödet (denna prognos syns i skärmklippet nedan från https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/).

I figuren nedan visas också en jämförelse med tidigare data. Av den framgår att nuvarande vårflodsmax är ca 10 dagar senare än medeltalet under perioden 1991-2021. Å andra sidan bör det noteras att vårfloden kommit i två pulser, där den första kom den 23 april vilket är ovanligt tidigt.

Atlas över Rickleåns sänkta sjöar

Som en del av avslutningen på Samverkansprojekt Rickleån genomförde vattenrådets kontaktperson en förstudie på temat ”Sjösänkningar och andra nivåförändringar i sjöar inom Rickleåns avrinningsområde”. Resultaten visualiserades i en atlas i 28 kartblad över Rickleåns sänkta sjöar.

Minst 74% av sjöarna kan klassas som sänkta (varav 5% aktivt reglerade, och 69% sänkta utan att regleras). En liten del av sjöarnas klassades som helt intakta (11%), medan 14% av sjöarna bedömdes var svåra att klassa (klasserna ”troligen intakta” eller ”eventuellt sänkta”). Resterande sjöar (3 st) klassades som höjda.

Atlasen finns att ladda ner via denna länk (OBS! stor pdf-fil ca 90 MB, med 28 kartor)

På kartbladen finns en tabell som visar hur sjöarna har klassats, samt i vissa fall även korta kommentarer.

Exkursion den 25 maj: ”Återvätning på olika sätt”

Efter den torraste sommaren på 500 år i Europa har vattenfrågorna inom EU blivit mer glödheta än någonsin. Jordbruksföretag längs floden Po i Italien vill t.ex. bygga 10 000 sjöar. I Frankrike tog kranvattnet tog slut i över 100 kommuner år 2022. I mars 2023 mobiliserades över 3000 militärpoliser för att kunna hantera de våldsamma konflikter som pågår om vem som ska få tillgång på vatten inför sommaren.

Samtidigt i Sverige: Hur många i Sverige kommer ihåg torkan år 2018? Hur många har satt sig in i SMHI:s analyser, som visar att torrsommaren 2018 riskerar bli det nya normala i Norrland redan om 50-60 år?

Kan vi på något sätt vara proaktiva och motverka risken för uttorkade vattendrag och allt mer brandkänsliga skogar? Kan vi behålla mer vatten i landskapet och mildra de problem som SMHI:s analyser pekar på? Vilka resurser finns för att minska risken för skogsbränder och att vattendragen torkar ut? Kan återvätning bidra till att lagra kol från atmosfären?

För att belysa den typen av frågor utgår vår exkursion från Robertsfors kommuns nyligen avslutade LOVA-projekt: ”Förstudie inför vattenhöjande projekt i torrlagda bäckfåror och sänkta sjöar i Robertsfors kommun”

Skogsbruk- och jordbruk i ett förändrat klimat: vilka anpassningar kan komma att krävas i Mellanbygden?

Det svensk-finska samarbetsprojektet KLIVA har gjort ingående studier av Hertsångersälven i Mellanbygden. Det övergripande temat är frågan om hur klimatförändringar kan komma att påverka vattenkvalitet, vattenbalans och förutsättningar för jord- och skogsbruk.

Projektet avslutades hösten 2022 och nu finns en så kallad ”story-map” som sammanfattar några av resultaten (OBS! det tar ibland lite tid att ladda allt innehåll i kartorna):

Länk till KLIVA-projektets olika typer av resultat: https://kliva.org/mer/

Vad bidrar med mest näring: sjöns egna sediment eller inflödena?

År 2021 färdigställdes två rapporter som ökar kunskapen om övergödningen i sjöar i Västerbotten. Är det de näringsrika sedimenten i själva sjön som bidrar mest (rapport nr 1 nedan) eller är det näring från inflödande diken och bäckar (rapport nr 2 nedan)? Den som läser rapporterna har chansen att få ökad förståelse om bland annat dessa frågor.

Större delen av de undersökta sjöarna ligger i Mellanbygden. Exempel på sjöar som finns med i rapporterna är Avan (Tavelsjö), Broträsket (Lövånger), Labbträsket (Ånäset) och Inre ljusvattnet (Burträsk). En sammanfattning av resultaten från Lillåns sjöar Labbträsket, Båtsjön och Broträsket finns i denna presentation (sidorna 23-42).

Övergödning är visserligen inte ett regionalt omfattande problem i Västerbotten, men på lokal skala finns påtagliga problem med både giftiga algblomningar och annan typ av försämrad vattenkvalitet. Det har kunnat observeras i t.ex. Uttersjöträsket och i Överklintens sjöar Hemsjön och Långsjön.

De två övergödningsrapporternas resultat kommer du till via länkarna nedan. Vid frågor eller kommentarer kontakta gärna vattenrådets kontaktperson.

Exempel på nyliga kemiska skutt i Rickleån och en påminnelse från 1970-talets Robertsfors, om att även basen i ekosystemen kan behöva omtanke

Först kommer tre färska kemi-grafer från Rickleån, som visar att vattnet i Rickleån är långt ifrån statiskt. Och att det mycket väl kan hända stora förändringar i vattnet utan att någon nödvändigtvis tar notis.

Lite längre ner i texten följer sedan lite text för de som är intresserade av Rickleåns biologiska historia – i form en kort redogörelse över Sam Södergrens avhandling om Rickeån från 1974. Slutsatsen som Sam Östergren drog år 1974 är nämligen väl värd att minnas.

Avhandlingen påminner oss också om frågan: Förstår vi tillräckligt bra hur ekosystemen påverkas av både av tillfälliga pulser, och de långsiktiga-smygande förändringar som sker idag?

Först de tre graferna (Figur 1-3) från databasen MVM, som visar att kemin i Rickleån ännu idag är dynamisk och mycket väl kan förändras snabbt:

Figur 1. Vad hände i Rickleån i slutet av 2021 när pH-värdet i utloppet sjönk under 6?

Figur 2. En topp av organiskt kol (TOC) i slutet av 2021 antyder att det var en ovanligt kraftig puls av organiska syror som sänkte pH värdet i Rickleån till under 6.

Figur 3. Efter den extremt torra sommaren 2018 steg halterna av sulfat kraftigt och var sedan förhöjda i ännu år 2021. Effekten kan kopplas till djup en ovanligt djup oxidation av markprofilen i de nedre delarna av avrinningsområdet som skedde i samband med torkan 2018. I flera andra närliggande vattendrag, så som Hertsångersälven, Klintsjön och Dalkarlsån, ledde detta skeende till akut fiskdöd och svåra kemiska förhållanden som ännu idag inte är tillbaka till nivåerna före 2018. Frågan är om Rickleån också påverkades, fast mer subtilt?

Nu till Sam Östergrens avhandling från 1974, som handlar om hur ”icke-giftiga” utsläpp (för fisk) från fabriker i Robertsfors troligen ändå bidrog till kollaps för lax och havsöring:

Ett pumpsystem från ”fabrik A” (diamantfabriken) och ”fabrik B” (elektropläteringsfabriken) ledde från och med år 1963 ut förorenat vatten till Rickleån strax nedströms Sågforsen enligt följande:

  • Diamantfabriken: från 1963-1967 användes åtminstone nickel och järn, och från 1967 med kobolt i processen. pH-värdet på utsläppet från diamantfabriken uppges ha varit 8,5. År 1973 installerades ett reningsverk som skulle fälla ut metalljonerna innan utsläppet till ån, men avhandlingen visade att reningseffekten inte var god förrän tidigast sommaren 1974.
  • Elektropläteringsfabriken: under perioden 1964-1969 användes åtminstone zink, nickel, kadmium och cyanid. Avfallet släpptes ut till samma punkt som för diamantfabriken. Uppgift om pH saknas.

Både verksamhetsutövarna och myndigheter var mycket restriktiva med att lämna ut uppgifter om förbrukning och utsläpp av kemikalier, men avhandlingen kunde ändå dra slutsatsen att diamantfabriken bidrog med betydligt större utsläpp och att påverkade Rickleån under en längre period än den andra fabriken.

Påtagligt negativa ekologiska effekter i Rickleån var korrelerade med utsläppen: 

”The deterioration of the juvenile salmon and trout population is well synchronized with the onset of the heavy metal pollution”

(s 27)

Utsläppen var dock inte akut toxiska för fiskarna, utan orsakade istället en förändring i födoväven på lägre trofiska nivåer som ledde till brist på föda för framförallt lax och havsöringyngel. Här nedan följer ett citat från en delstudie som jämförde Isakfäbodforsen, uppströms fabriken, med Laxbackforsen nedströms:   

”This small investigation gave a clear picture of the differences between the two stations. The total catch was almost ten times higher at Isakfähodforsen. The domina ting group at Isakfäboda, mayfly nymphs, was totally lacking in the samples from Laxbacksforsen. The difference in amounts of blackfly larvae was tremendous. Concerning other insect groups the numbers were rather similar. The most discouraging result was that mayfly nymphs, the most important food for salmon parr, was missing in the samples from the polluted area.”

(s 31)

Avhandlingens slutsats känns superaktuell även idag, då den pekar på den ofta underskattade betydelsen av kaskadeffekter i ekosystem:

”From the study it is evident that the effects of released heavy metals in nature are difficult to overestimate. Observed mortality in nature occurs only when relatively high concentrations are present. Lower concentrations may eliminate only -the most sensitive organisms in the food chains but this may cause drastic reductions of some of the top consumers like salmon. Accumulation in plants and algae may play a very important role in the lèthal processes. The most sincere threat is, however, the possible negative effects of heavy metals on production. Utterly small amounts of metals may inhibit the primary production, and when this is the case it is not very important if some organisms at higher trophic levels are less sensitive.”

Från avhandlingens sista del

Källa: Södergren, Sam (1974). Ecological effects of heavy metal discharge in a salmon river [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1974 . Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68458

OBS! Ändring av eftermiddagens exkursionsprogram den 28/9

Pga sjukdom utgår programpunkten i Flurkmark kl 14. Istället besöks en av de artrikaste kustbäckarna i Robertsfors kommun år 2018: Näsbäcken, och dess utlopps-glo Havboviken vid Rickleåns estuarie.

Detta innebär att exkursionen kommer att avslutas något tidigare, ca 14.30, och något längre norrut (i Näs/Bygdeå).

Programmet fram till lunch kommer att kunna genomföras som planerat.

PS. För alla som är särskilt intresserade av återmeandring och slamfällor: vi jobbar nu på att hitta en lämplig tid för besök i Flurkmark under första halvan av oktober. 



Exkursion den 28 september 2022

Målgrupp: alla vattenintresserade.

Onsdagen den 28 september följer vi upp att antal genomförda vattenprojekt i sydöstra delen av Mellanbygden. Besöken går till bland annat en restaurerad gloflada/brackvattenlagun, en restaurerad våtmark och vattenvårdsåtgärder i bäckar.

OBS! transport i egna fordon (samåk gärna!), eget fika medtages, lunch till självkostnadspris. Föranmälan underlättar planeringen, se instruktion nedan!