Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.
Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.
Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.
På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.
Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.
**för Mellanbygdens del berörs t.ex. Inre Ljusvattnet nordväst om Burträsk, Sör-Lidsträsket sydväst om Norsjö, Uttersjöträsket nordost om Lövånger, Stor-Båtsjön i Ånäset, Hemsjön och Långsjön i Överklinten och Avan i Tavelsjö**
Övergödningsproblem finns inte bara i södra Sverige utan också i ett antal norrländska sjöar, vattendrag och kustvatten. En hel del kunskap finns redan nu om dessa vatten, men när det gäller sedimentens betydelse som källa för näringsämnen finns det ännu många oklarheter — inte minst därför att norrländska sjöar verkar vara ”nalta eljest”.
För att bringa mer klarhet i frågan kommer seminariet att innehålla föredrag av exempelvis Brian Huser från SLU, Ann-Kristin Bergström från Umeå universitet och Ernst Witter från projektet EU LIFE Rich Waters.
Läs hela programmet på länken nedan, och glöm inte att anmäla dig vid anmälningsformuläret!
Vattenmyndigheten bjuder in till samrådsmöte den 31 mars, om Rickleån och ett antal andra vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar som ska omprövas 2022-2024. OBS! anmälan krävs. Se inbjudan nedan.
För Mellanbygdens del handlar detta möte om Rickleån, inklusive att det finns ett förslag på att Rickleån från Bygdsiljum till Älglund ska betraktas som kraftigt modifierat vatten, och ha normen god ekologisk potential istället för god ekologisk status.
Mellan 1 mars och 30 april 2021 pågår ett samråd om vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar och som kommer att miljöprövas 2022–2024. Samrådet gäller vattenmyndigheternas förslag till uppdaterade miljökvalitetsnormer (MKN). Bakgrunden är den omprövning av moderna miljövillkor som ska ske enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).
Vattenmyndigheterna i Bottenhavet och Bottenvikens distrikt bjuder intresserade till ett digitalt nationellt samrådsmöte om vattenmyndigheternas förslag.
Vi kommer på detta möte beskriva arbetsmetodik för framtagning av MKN för vattenkraftspåverkade vatten (2022-24) och kopplingen till NAP-processen. Vi kommer även presentera resultatet av normöversynen i Bottenhavets och Bottenvikens distrikt samt förklara hur synpunkter kan lämnas på samrådsmaterialet.
När din anmälan är registrerad kommer du få ett bekräftelsemejl. Två dagar innan mötet får du ett mejl med länk som du använder för att koppla upp dig till mötet.
Frågor: Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor skriftligt under mötet.
För att förstå samrådsmaterialet behövs grundläggande kunskap om miljökvalitetsnormer för vatten. Vi rekommenderar vattenmyndigheternas skrift Verktyg för bättre vatten.
Det kan vara bra att ha tittat igenom och läst de delar av samrådsmaterialet som är särskilt intressanta för din organisation inför samrådsmötet. Handlingarna som ingår i samrådet finns på Vattenmyndigheternas samrådswebb.
Efter mötet: Vattenmyndigheterna kommer att skicka ut deltagarnas frågor med kompletterande svar.
Observera: Om antalet anmälda till mötet överskrider 200 personer så förbehåller sig vattenmyndigheterna rätten att begränsa antalet deltagare till två personer från respektive organisation.
Mötesinnehåll:
Såhär ser det preliminära innehållet för mötet ut (paus vid lämpliga tillfällen):
Hur ska vi ställa oss till en övergödd sjö, om sjön i sig själv är en stor källa av näring till vattnet? Den frågan och flera relaterade frågor kommer att tas upp på ett webb-seminarium den 24 mars kl 9-16. På listan av inbjudna talare finns både vattenvårdare och forskare.
Intresserad? BOKA i så fall datumet och HÅLL UTKIK efter den inbjudan som kommer lite senare!
Läs också gärna save-the-date mejlet från Länsstyrelsen här nedan:
————–
Vad vet vi om intern näringsbelastning från sediment i norrländska sjöar?
För att öka kunskapen kring intern näringsbelastning anordnar Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Skellefteå kommun och Mellanbygdens vattenråd ett seminarium om intern näringsbelastning i sjöar i norra Sverige. Seminariet riktar sig till dig som kommer i kontakt med övergödningsfrågor via kommun, vattenråd och länsstyrelse, eller andra lokala vattengrupper i Bottenvikens vattendistrikt.
Vi är nära att nå miljömålet Ingen övergödning i norra Sverige, men det finns övergödningsproblem lokalt i sjöar, vattendrag och kustvatten. Mer kunskap behövs om omfattningen av övergödningen i norra Sverige. Vi behöver bättre förståelse för sedimentens betydelse som källa för ökad internbelastning av näringsämnen.
I vattenmyndigheternas pågående samråd för ett bättre vatten år 2021 – 2027 bedöms det finnas risk för internbelastning av näringsämnen i ett antal sjöar i Norrbotten och Västerbotten. För att åtgärda övergödningsproblemet behöver vi fortsätta jobba med att minska landbaserade näringskällor, men eventuellt också minska näringsläckage från sedimenten.
Under seminariet kommer vi att prata om bland annat dessa frågeställningar:
Vilken betydelse har läckage av fosfor från sediment för övergödningsproblematiken i Bottenvikens vattendistrikt?
Vilka verktyg finns tillgängliga för att bedöma vilka vatten som har problem med intern näringsbelastning?
Vilka åtgärder mot intern näringsbelastning kan vara aktuella i norra Sverige?
Seminariet hålls digitalt den 24 mars kl. 9 – 16. Information om anmälan samt ett mer detaljerat program skickas ut senare.
Vattenmyndigheten samlar just nu in synpunkter på sina förslag på vattenförvaltning för åren 2021–2027. Med anledning av detta inbjuder vattenmyndigheten till ett digitalt dialogmöte kl 14.00-16.30 den 24 februari. Mötet riktar sig till vattenintressen i Mellanbygden och Västerbottens kustområde (t.ex. vattensrådsnätverket, och andra personer och organisationer — kommuner, företag, föreningar, m.m.)
Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.
Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?
Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!
Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.
Länk till undersökningen
BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.
Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.
Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.
Aktuellt från den 13 november till den 20 december 2020: Trafikverket har tagit fram en järnvägsplan för Norrbotniabanan, sträckan Robertsfors-Ytterbyn, som ställs ut för granskning fram till den 20 december 2020. (Järnvägsplan, JP04, sträcker sig norrut från Robertsfors via Ånäset och vidare upp till Ytterbyn och kommungränsen mot Skellefteå. Planen omfattar järnvägens sträckning, förändringar av ett antal allmänna vägar och en miljökonsekvensbeskrivning).
OBS! För den som vill ha full koll samtliga samråd och liknande som Trafikverket gör kopplat till Norrbotniabanan rekommenderas:
De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).
”Alla länder i Europeiska unionen arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av det så kallade vattendirektivet. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra vattenkvaliteten i vattendrag, sjöar, grundvatten och kustnära havsområden. En viktig del i arbetet är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, ska kunna vara delaktiga. Samrådet syftar till att samla in synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Med väl underbyggda och förankrade beslut har vi bättre förutsättningar att bevara och förbättra Sveriges vatten”
Detta var ett citat från vattenmyndighetens samrådsmissiv som bland annat skickats till vattenråden.