Kategoriarkiv: Samverkansprojekt Rickleån

Har Bygdsiljumborna någonsin varit engagerade i laxfisket i Rickleån?

[”Bygdträsket” omkring år 1700. Länk till kartan.]

För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

  • I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
  • Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
  • Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

Processen steg för steg för omprövningen av vattenkraften i Rickleån

Karta från https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Skellefteå kraft har nu lämnat in sin ansökan avseende nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån. Själva processen därefter beskrivs på hemsidan Sveriges Domstolar, och sker i nedanstående steg. De olika vattenintressen längs Rickleån bör särskilt notera punkt nr 3:

1) Ansökan lämnas in [PROCESSEN HAR NÅTT HIT]

2) Kompletteringar

Domstolen bedömer om ansökan behöver kompletteras på något sätt och kan förelägga sökanden att ge in kompletteringar.

3) Kungörelse

Uppgift om inkommen ansökan kungörs i någon/några ortstidningar så att berörda och allmänhet kan ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.

4) Ytterligare skriftväxling

Yttranden som kommer in får sökanden bemöta. Eventuellt ytterligare skriftväxling kan ske.

5) Tillståndsprövningen

6) Eventuell huvudförhandling

7) Domen meddelas

Länk till källan och ytterligare information: https://www.domstol.se/amnen/mark-och-miljo/miljotillstand/moderna-miljovillkor—nationella-planen/

Blir det lerdiken kvar efter dammutrivningar?

Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?

Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.

Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.

Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.

Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.

Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.

Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet.
Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.

Påtagliga miljöanpassningar för Rickleån på gång: Skellefteå kraft vill bland annat ansöka om att tillstånden för kraftverken i Robertsfors återkallas

Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:

Så här skriver Skellefteå kraft:

”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”

Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.

Vidare skriver företaget:

”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”

Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.

Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.

Källa för citaten: https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Yttrande till NAP-gruppen m.fl. dokument

På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.

Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.

Dokumentet kan laddas hem via denna länk.

Vi söker din lokala kunskap om Rickleåns sjöar och vattendrag!

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

Länk till undersökningen

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.

Kort videoföreläsning om Rickleåns okända sidovatten

De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).