Kategoriarkiv: Samverkansprojekt Rickleån

Videosammanfattning (9 min) av yttrandet till NAP-gruppen för Rickleån

För de som eventuellt inte har haft tid att ägna 4 timmar åt att läsa igenom Samverkansprojektets yttrande till NAP-gruppen, finns nu 9 minuter lång sammanfattande videopresentation: https://vimeo.com/617033949

Påtagliga miljöanpassningar för Rickleån på gång: Skellefteå kraft vill bland annat ansöka om att tillstånden för kraftverken i Robertsfors återkallas

Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:

Så här skriver Skellefteå kraft:

”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”

Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.

Vidare skriver företaget:

”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”

Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.

Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.

Källa för citaten: https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Yttrande till NAP-gruppen m.fl. dokument

På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.

Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.

Dokumentet kan laddas hem via denna länk.

Vi söker din lokala kunskap om Rickleåns sjöar och vattendrag!

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

Länk till undersökningen

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.

Kort videoföreläsning om Rickleåns okända sidovatten

De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).

Senaste nytt om Rickleåns natur- och kulturmiljöer den 3 december i Överklintens kvarn med start 18.30.

Samverkansprojekt Rickleån bjuder in till möte med ett spännande fokus på senaste nytt om naturmiljöerna och kulturmiljöerna inom Rickleåns avrinningsområde.

Kvällens program samt formulär för föranmälan finns via denna länk.

Alla som är intresserade av Rickleån är varmt välkomna!

Energimyndighetens samråd gällande bl.a. Rickleån förlängt till den 15 okt

Energimyndigheten föreslår riksintressen för vattenkraft som i Mellanbygden berör Rickleån. I slutfasen av samrådet om detta förslag förlängdes samrådet till den 15 oktober pga av fel i informationen kring just Rickleån, så den som har sitt fokus på Rickleån och vill lämna synpunkter bör dubbelkolla sina eventuella tidigare yttranden och lämna in sin synpunkt senast den 15 oktober.

Mot bakgrund av de nedanstående två citaten lämnas förslagsvis synpunkter som bedöms kunna vara ”ytterligare information” för Energimyndigheten.

‘”Felet i samrådsunderlaget är att Shape-filerna för riksintresse ytor saknat kartering för en del av HARO Rickleån.”

”Energimyndigheten önskar synpunkter på förslaget som helhet. Synpunkter kan lämnas av vem som än anser sig berörd och specifikt för ett särskilt riksintresseområde. Energimyndigheten önskar även ta del av ytterligare information för respektive riksintresseområde som kan vara av vikt inför det slutgiltiga beslutet och ser gärna att länsstyrelsen samordnar sina kommuner.”

De två ovanstående citaten kommer från http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-vattenkraft/

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

[ANIMATION] Havets successiva utveckling i Mellanbygden från istidens slut till nutiden och vidare in i framtiden

**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**

Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.

Mellanbygden_landhojning-3s

Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).

Exempel på saker som kartan illustrerar:

  • För 10000 år sedan fanns endast en liten rest av inlandsisen kvar i Mellanbygden söder om Norsjö (uppe i vänstra hörnet på kartan).
  • Mellanbygdens största sjö, Stora Bygdeträsket, bildades för ca 8000 år sedan, medan en av de örikaste sjöarna, Holmsvattnet, bildades ungefär samtidigt med den egyptiska civilisationens uppkomst för 5000 år sedan.
  • Kartan visar tydligt att Landhöjningen inte orsakar att sjöar torkar ut. När en sjö väl snörs av från havet kommer den att finnas i många tusen år, så länge det kommer mer regn under året än vad som avdunstar (däremot torkar sjöar ut om man dikar ut dem, vilket har skett i stor skala i Mellanbygden).
  • Landhöjningen är och har varit snabbare vid kusten än i inlandet. Detta gör att de större sjöarna sakta ”tippar” västerut och blir lite grundare på östra sidan jämfört med västra sidan. Denna process illustreras i kartan allra tydligast i växlingen från nutid till 5000 år i framtiden, då Stora Bygdeträskets volym och yta förväntas öka på grund av tippningen västerut. Därmed kan det konstateras att det kan vara en dålig idé att bygga monument på stranden av Bygdeträsket.
  • Landhöjningen var mycket snabbare just efter istiden än vad den är idag. Detta betydde att havets strandlinjer förändrades extra snabbt i början. På berget Bjursjöaltaret, vid Bjursjön i Mellanbygden, finns spår av de extremt kraftiga jordbävningar som landhöjningen orsakade under denna tid.
  • De högsta spåren av hav (högsta kustlinjen, HK) ligger omkring 240-255 meter över havet i Mellanbygden. Den gamla urstranden vid HK syns exempelvis på Lill-Mullberget vid Bygdsiljum, och andra närliggande så kallade kalottberg. På topparna av sådana berg ligger en ofta frodig moränjord, medan allt som är under HK är mer eller mindre svallat av havet, vilket märks i form av  hällar, klapperstensfält eller grusiga och sandiga jordar.
  • Högsta kustlinjen har i vissa fall också lämnat spår i form av en särskild typ av fossila älvdeltan (så kallade HK-deltan), exempelvis vid Sikån nedströms Villvattnet och Sävarån nedströms Lillsävarträsk