För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

• I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
• Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
• Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

Direktlänk till undersökningen (som tar ca 10 minuter).

Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.

Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?

Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!

Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.

BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.

Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.

Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.