Kategoriarkiv: Samverkansprojekt Rickleån

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

[ANIMATION] Havets successiva utveckling i Mellanbygden från istidens slut till nutiden och vidare in i framtiden

**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**

Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.

Mellanbygden_landhojning-3s

Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).

Exempel på saker som kartan illustrerar:

  • För 10000 år sedan fanns endast en liten rest av inlandsisen kvar i Mellanbygden söder om Norsjö (uppe i vänstra hörnet på kartan).
  • Mellanbygdens största sjö, Stora Bygdeträsket, bildades för ca 8000 år sedan, medan en av de örikaste sjöarna, Holmsvattnet, bildades ungefär samtidigt med den egyptiska civilisationens uppkomst för 5000 år sedan.
  • Kartan visar tydligt att Landhöjningen inte orsakar att sjöar torkar ut. När en sjö väl snörs av från havet kommer den att finnas i många tusen år, så länge det kommer mer regn under året än vad som avdunstar (däremot torkar sjöar ut om man dikar ut dem, vilket har skett i stor skala i Mellanbygden).
  • Landhöjningen är och har varit snabbare vid kusten än i inlandet. Detta gör att de större sjöarna sakta ”tippar” västerut och blir lite grundare på östra sidan jämfört med västra sidan. Denna process illustreras i kartan allra tydligast i växlingen från nutid till 5000 år i framtiden, då Stora Bygdeträskets volym och yta förväntas öka på grund av tippningen västerut. Därmed kan det konstateras att det kan vara en dålig idé att bygga monument på stranden av Bygdeträsket.
  • Landhöjningen var mycket snabbare just efter istiden än vad den är idag. Detta betydde att havets strandlinjer förändrades extra snabbt i början. På berget Bjursjöaltaret, vid Bjursjön i Mellanbygden, finns spår av de extremt kraftiga jordbävningar som landhöjningen orsakade under denna tid.
  • De högsta spåren av hav (högsta kustlinjen, HK) ligger omkring 240-255 meter över havet i Mellanbygden. Den gamla urstranden vid HK syns exempelvis på Lill-Mullberget vid Bygdsiljum, och andra närliggande så kallade kalottberg. På topparna av sådana berg ligger en ofta frodig moränjord, medan allt som är under HK är mer eller mindre svallat av havet, vilket märks i form av  hällar, klapperstensfält eller grusiga och sandiga jordar.
  • Högsta kustlinjen har i vissa fall också lämnat spår i form av en särskild typ av fossila älvdeltan (så kallade HK-deltan), exempelvis vid Sikån nedströms Villvattnet och Sävarån nedströms Lillsävarträsk

 

 

Bidra gärna till projekt ”Rickleåns okända sidovatten”!

Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.

I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.

Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).

Tyrlidsjöbäckens trumma vid vägen

Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.

LOVA_logga_hav_lst

Inställd: Lekbottenkurs den 23 augusti kl 9-16

OBS! Mattias på Länsstyrelsen meddelade idag den 22 aug att kursen har ställts in pga av sjukdom, och att nytt datum meddelas senare.

Samverkansprojekt Rickleån inbjuder till en kostnadsfri kurs i hur man bygger lekbottnar. Kursen riktar sig till alla som känner sig manade att bidra till mer produktiva fiskevatten i Mellanbygden.

Kursledaren Magnus Lindberg har lång erfarenhet genom sitt arbete i Länsstyrelsens grupp för miljörestaurering av vattendrag.

PASSA PÅ! Just denna kurs kommer att bidra till flera nya lekbottnar i biflöden till Rickleån.

Anmälan sker till Mattias.Sundqvist@lansstyrelsen, 010 – 225 43 63Inbjudan_lekbottenkurs

Workshop om vägtrummor + vattenrådsmöte den 6 mars

Välkomna till ett kort årsmöte för vattenrådet, och därefter — i samarbete med Samverkansprojekt Rickleån — en innehållsrik workshop om vägtrummor som hindrar vandring av fisk och andra vattenlevande djur. Workshopen kommer att utgå från exemplet Rickleån, men lyfter samtidigt också, oavsett vilket vattendrag som avses, hur problemet med hindrande trummor på bästa sätt hanteras. Stort fokus kommer att läggas på de strategiska och praktiska aspekterna.

När? tisdag den 6 mars
kl 8:30 – 9:30 Årsmöte för Mellanbygdens vattenråd
kl 9.30 – 15.30 Workshop inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån

Var? Spiran i Sikeå (http://spiran.nu/)

Anmälan? Senast 2 mars till kontaktperson Jan Åberg (klicka här för e-post och telefonnummer). OBS! Om du bara vill delta på workshop, anmäl då istället till Mattias Sundqvist, se nedan)

Kortfattad dagordning (med reservation för justeringar):

  • 8:30-9:00 Formella beslut för kommande verksamhet inom ramen för vattenrådet.
  • 9:00-9:30 På gång för vatten i Mellanbygden: vi briefar varandra kring vad som är på gång kopplat till vatten i olika projekt och verksamheter.
  • 9:30-15.30 Workshop om vägtrummor. Se program nedan (Fika och lunch ingår, men anmälan krävs).

För vem? Alla intresserade.

Hälsningar

/Jan Åberg – kontaktperson för vattenrådet

PS för nytillkomna: en definition av Mellanbygden ges här.

 

6 mars 2018.png

Ny hemsida för Samverkansprojekt Rickleån + olika sätt att följa vattenrådet

Samverkansprojekt Rickleån har nu en egen hemsida via http://samverkanricklean.se/ och en egen facebook-sida via https://www.facebook.com/samverkanricklean/. Båda dessa sidor har just startat och kommer att fyllas med ny information framöver.

Kom ihåg att också följa Mellanbygdens vattenråds hemsida, som kommer fortsätta att rapportera om det som sker i Samverkansprojekt Rickleån, och därtill också rapportera om en hel del annat som sker med koppling till Mellanbygdens vatten.

Vattenrådets hemsida kan följas på tre sätt:

  1. via RSS-flödet
  2. klicka på ”följ via e-post” till höger på sidan https://mellanbygdensvattenrad.org/
  3. via https://www.facebook.com/mellanbygdensvattenrad/

Oavsett vilken av dessa metoder du väljer kommer du att få samma information (förutom att facebooksidan också kommer med reklam).

Den som inte vill ha informationen så ofta kan följa vattenrådets nyhetssammanfattningar, ca 2 st per år, genom att skicka sin e-postadress till kontaktpersonen.

[Samverkansprojekt Rickleån] Exkursioner på gång i september 2017

För arbetsgrupperna i Samverkansprojekt Rickleån genomförs två exkursioner under september:

  • [GENOMFÖRD 2017]: Torsdag den 7 september, vattenkraftgruppen.
  • [GENOMFÖRD 2017]: Fredag den 15 september, gruppen natur- och kulturmiljöer.

Personer/organisationer som ännu inte varit delaktiga i projektet, men är intresserade att delta i dessa exkursioner och det fortsatta samverkansarbetet under hösten 2017, kan meddela sitt intresse till Jan Åberg via e-post eller telefon (klicka här för kontaktinformation).

Notera att de personer som redan deltar i samverkansprojektet är välkomna att anmäla sig till båda exkursionerna (kontakt Jan Åberg i så fall).

Mer information om Samverkansprojekt Rickleån finner du här!

SamverkansprojektRicklean