Kategoriarkiv: Målet god status

Kort videoföreläsning om Rickleåns okända sidovatten

De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).

Aktuellt just nu: samrådet om nästa vattenförvaltningscykel har börjat!

”Alla länder i Europeiska unionen arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av det så kallade vattendirektivet. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra vattenkvaliteten i vattendrag, sjöar, grundvatten och kustnära havsområden. En viktig del i arbetet är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, ska kunna vara delaktiga. Samrådet syftar till att samla in synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Med väl underbyggda och förankrade beslut har vi bättre förutsättningar att bevara och förbättra Sveriges vatten”

Detta var ett citat från vattenmyndighetens samrådsmissiv som bland annat skickats till vattenråden.

Läs mer om samrådet här: https://www.vattenmyndigheterna.se/samrad,

och framförallt, engagera dig gärna!

I samrådet ingår förslag på:

  • Förvaltningsplan 2021–2027 med bilagor
  • Åtgärdsprogram  2021–2027
  • Miljökvalitetsnormer för vattenarbetet 2021–2027
  • Delförvaltningsplan mot vattenbrist och torka

samt

  • Miljökonsekvensbeskrivning av Åtgärdsprogram 2021-2027

Videosnutt från Stor-Båtsjön när omdrevsprovtagningen med Helikopter ägde rum

Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.

Vad skulle hända om alla vattenägare och fritidsfiskare ägnar en timme per år åt att anlägga lekbottnar?

I Mellanbygden finns tusentals kilometer av rensade vattendrag, där förutsättningarna för t.ex. öringens lek har försämrats. Den goda nyheten är att det går att förbättra vattenlivet avsevärt i även kraftigt rensade vattendrag. Handkraft och en gnutta kunskap är allt som krävs.

Kanske har du en timme över per år för att förbättra livet i en bäck eller å? Se nedanstående film och fundera på saken:

Visning av amfibisk vassklippare, Överklinten den 28/5 kl 13.00

Visning av Truxor T40 vassklippare.

Tid: torsdag den 28/5 kl 13:00.

Plats: I Överklinten vid Hemsjöns norra ände (vid sjöutloppet ett stenkast från pelletsfabriken).

Truxor, är ett amfibiefordon som fungerar som lastbärare. Den kan användas som tex vassklippare i sjö/hav, muddring strandrensning, grävning, spridning av tex kalk och mycket mera. Med vid visningen är Börje Dahlgren, Överklintens Vattengrupp, och Torbjörn Hallin, Dorotea Mekaniska som har utvecklat maskinen.

Vassklippning som utförs på rätt sätt, har potential att reducera näringsbelastningen i övergödda sjöar, och därtill förhindra igenväxning.

Alla Välkomna. Meddela gärna i kommentarsfältet om Ni kommer.

Visningen ordnas av vattenrådets nätverk genom Överklintens vattengrupp.

Sprid gärna inbjudan vidare.

VIDEO: Hur myrar jämnar ut vattenflöden + SAVE THE DATE 26/3 i Robertsfors

[Först kort info: Det återigen dags för ett gemensamt ”årsmöte”/nätverksmöte för Södra Bottenvikens Kustvattenråd och Mellanbygdens vattenråd. Förra året var vi i Tavelsjö, och detta år kommer vi till Robertsfors, torsdag den 26 mars, ca-tiden kl 9-15. Håll utkik via denna sida eller via mejl för kallelse! Ett varierat program planeras.]

Sedan, ett skolexempel på myrarnas funktion för vattenbalansen. Nedanstående videoklipp från NRK:s populära TV-serie Oppfinneren ger nämligen en mycket praktisk inblick i betydelsen av torvmarker och myrar för att jämna ut vattenflödena i vattendragen:

Videorutan som kommer upp när bilden klickas på, är inställd att börja ca 27:30 in i avsnittet (Oppfinneren säsong 1 del 5)

Högaktuella ännu idag: de gamla vattendomarna i jordbrukslandskapet

Handboken har skrivits av Jordbruksverkets sakkunniga på uppdrag av LRF.

I Mellanbygden finns mer än 900 registrerade vattendomar kopplade till utdikning av sjöar, vattendrag och våtmarker. Dessa vattendomar beskriver hur de berörda markägarna tillsammans ansvarar för ”vattenanläggningen”. I vattendomarna beskrivs också exempelvis vilka vattennivåer som delägarna är skyldiga att efterfölja, och en hel del annat.

I många fall skedde utdikningarna för många decennier sedan, men vattendomarna är i de allra flesta fall juridiskt bindande ännu idag. Så, om vattenföretaget saknar en aktiv styrelse — vilket är mycket vanligt — hamnar den eventuella nutida verksamheten i företaget i en knepig gråzon. LRF tog för några år sedan fasta på bland annat detta, och anlitade sakkunniga från Jordbruksverket för att göra en handbok för delägare i vattenanläggningar/ dikningsföretag/ sjösänkningsföretag.

Handboken berör inte bara underhåll och förvaltning, utan också information kring hur vattendomar kan upphävas — vilket t.ex. kan vara aktuellt om underhållskostnaden är större än vinsten från företaget, eller om den utdikade miljön bedöms ge upphov till försämrad vattenstatus i vattenförekomster nedströms.

Länk till handboken (6 MB pdf)

Nyhet: Kartvisare visar utbredningen av sur sulfatjord

SGU har nyligen lanserat en kartvisare som med ganska hög precision visar utbredningen av sur sulfatjord. Den är inte helt exakt, men ger god vägledning. Av kartan framgår att det finns ovanligt mycket sura sulfatjordar i just Mellanbygden. Hertsångersälvens avrinningsområde är extra detaljstuderat (fler cirklar med mätningar), vilket gör att kartan troligen är mer exakt där än i områden med färre verifierande fältmätningar.