Det svensk-finska samarbetsprojektet KLIVA har gjort ingående studier av Hertsångersälven i Mellanbygden. Det övergripande temat är frågan om hur klimatförändringar kan komma att påverka vattenkvalitet, vattenbalans och förutsättningar för jord- och skogsbruk.
Projektet avslutades hösten 2022 och nu finns en så kallad ”story-map” som sammanfattar några av resultaten (OBS! det tar ibland lite tid att ladda allt innehåll i kartorna):
Som avslutning på samverkansprojekt Rickleån har det gjorts en tidning med exempel på aktuella frågor i avrinningsområdet. Journalisten Tom Juslin har skrivit texterna. Läs gärna!
Till vattenrådet kommer då och då frågor på temat ”kan vi äta fisken från sjön X?”
Det finns åtminstone två sorters svar på den frågan:
Det korta svaret, som är ungefär ”ja, men endast i så liten mängd att du följer livsmedelsverkets råd och hellre äter fiskar som är magra och står längre ner i näringskedjan än rovfiskar” (OBS! läs detaljerna av råden under rubriken referenser nedan!).
Det långa svaret, som är att halterna av gifter varierar både mellan olika sjöar, och mellan olika fiskar i samma sjö, vilket gör att det är svårt att ge exakta och lokal-specifika råd för en viss sjö. Dvs vi kan inte utesluta att vissa sjöar har fiskar (inklusive rovfiskar) som är ganska giftfria, MEN den som vill vara på säkra sidan måste antingen följa de allmänna råden ELLER ta reda på exakt hur det ser ut i aktuella sjön (vilket skulle innebär en miljögiftsundersökning som antagligen kan komma att kosta tiotusentals kronor för enbart en sjö).
I insjöar och vattendrag handlar riskerna främst om kvicksilver, men även PCB och dioxin kan i vissa fall vara ett problem, om det handlar om fiskar som vandrar upp från havet (se punkt 3 under rubriken referenser nedan).
Halterna av kvicksilver i fisk beräknas i dagsläget ligga över EU:s gränsvärden i alla sjöar och vattendrag i Sverige. Halterna minskar dessutom endast långsamt, eftersom stora utsläpp fortfarande sker till atmosfären vid förbränning av stenkol i exempelvis Kina. Kvicksilver koncentreras i rovfiskar genom så kallad bioackumulation.
Å andra sidan finns det flera fiskarter som är lägre i näringskedjan, och därför statistiskt sett har lägre kvicksilverhalter än abborre, gädda, gös och lake. Hit hör t.ex. braxen och mört. Sådana fiskar kan därför konsumeras oftare utan risker för hälsan.
Ju högre upp i näringskedjan, desto större risk för ackumulation av miljögifter.
Det finns idag allt fler organisationer som propagerar för att äta mer vitfisk, med hänvisning till både hälsoskäl och till att fiske efter t.ex. mört och braxen bidrar till att minska övergödningen. Läs mer via t.ex. https://oursea.fi/sv och https://braxen.nu/
När ett lokalt vattenvårdsprojekt mätte gifter i ett stickprov av fiskar från Hemsjön i Överklinten, visades att halterna av kvicksilver var mer än 10 ggr lägre i mört och braxen än i abborre (se tabell nedan).
”Följ Livsmedelsverkets rekommendationer för fisk:
Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.
Andra bör inte äta dessa arter oftare än en gång per vecka.
Fisk från öppna havet, som Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet, innehåller oftast låga halter av kvicksilver. Undantaget är de fiskar som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra.”
”Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PCB. Ät dem därför inte oftare än högst 2-3 gånger/år.
Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Även lax som är fångad i älvarna omfattas av kostråden.
Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken. Strömming och sill är samma fiskart. Sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming. Inlagd sill som säljs i butik är från norra Ishavet eller Västkusten och innehåller lägre halter av dessa miljögifter.
Här nedan finns vattenrådets presentation när Skellefteå kommun ordnade ett möte i Kalvträsk den 23 mars 2022. Kompletterande text är tillagd i bilderna så att resonemanget blir lättare att följa. OBS! Presentationen läses bäst i helskärmsläge på en dator.
Här nedan finns presentationen som jag använde i Grimsmark den 16 mars 2022. Text är tillagd så att resonemanget blir lättare att följa. I presentationen finns länkar till både de efterfrågade djupkartorna och de underliggande rapporterna m.m., samt till videosnuttar om sulfatjordar, helikopterprovtagningen i Båtsjön och vassklippningen i Survalen.
OBS! Presentationen blir bäst i helskärmsläge på en dator.
Hälsningar /Jan
PS. Följ gärna vattenrådets sida via e-post (fyll i din e-postadress nedan), eller via facebook!
Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?
Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.
Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.
Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.
Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.
Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.
Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet. Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.
Sommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år.
Har du synpunkter på hur Robertsfors kommun exempelvis planerar att hantera vattenförsörjning vid kriser och dåliga reningsverk och enskilda avlopp? I så fall kanske du ska läsa kommunens förslag på VA-plan och dagvattenstrategi?
Robertsfors kommun tog fram en VA-policy under 2020, och har nu också tagit fram ett förslag på VA-plan och dagvattenstrategi. De tillhörande dokumenten är ute på remiss till den 6 augusti.
Vatten- och avloppsplan (VA-plan) och dagvattenstrategi för Robertsfors kommun
Det har under 2019 och 2020 arbetats fram ett förslag på en VA-plan och en tillhörande dagvattenstrategi för Robertsfors kommun. En VA-plan omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, både enskild och allmän VA-lösning. En av åtgärderna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är att kommunen ska ta fram VA-planer för att underlätta uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Representanter från samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med kommunens VA-strateg tagit fram ett förslag på en VA-plan samt en tillhörande dagvattenstrategi.
Förslaget på VA-plan och dagvattenstrategi finns nu tillgänglig för allmänheten, både digitalt via vår hemsida och i pappersform i entrén på kommunhuset. Den har också skickats på remissrunda till berörda myndigheter, politiska förbund och föreningar.
Handlingarna består av VA-plan och dagvattenstrategi, samt förarbeten till dessa i form av en VA-översikt och en VA-policy.
Anvisningar för yttrande:
Synpunkter ska vara skriftliga och lämnas in, tillsammans med namn, adress, och telefonnummer senast fredag 6 augusti 2021 till: Vännäs kommun, Kommunstyrelseförvaltningen, Infrastrukturavdelningen, Hanna Åbrink, 911 81 Vännäs
Arbetet har genomförts genom ett samarbete mellan Robertsfors, Vännäs och Bjurholm där en gemensam VA-strateg anställdes inför arbetet. VA-strategen har haft sin arbetsplats i Vännäs.
Efter granskningstiden tar kommunen fram ett utlåtande som innehåller en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.
Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.
Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.
Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.
Sommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år. 
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 