Videosammanfattning (9 min) av yttrandet till NAP-gruppen för Rickleån

För de som eventuellt inte har haft tid att ägna 4 timmar åt att läsa igenom Samverkansprojektets yttrande till NAP-gruppen, finns nu 9 minuter lång sammanfattande videopresentation: https://vimeo.com/617033949

2 tankar på “Videosammanfattning (9 min) av yttrandet till NAP-gruppen för Rickleån

  1. Inge

    Har nu tagit del av sammanfattningen. Snyggt jobbat och som jag sagt tidigare, du har en väldigt bra berättarröst. En fråga! Hur långt upp i Rickleån går Flodnejonögonen för att leka? Parasiterar de på levande fisk? Som litet barn har jag minne av att jag fick följa med pappa och en farbror för att plocka ”netting” i Bureälven. Nettingen skulle användas som bete. Som jag miss det så grävde dom i blåleran vid strandkanten och att de nettingar som grävdes upp/fram var betydligt mindre än de som idag ännu fiskas i Rickleån. Kan det ha rört sig om någon annan art av netting som grävdes fram?

    Svara
    1. janaberg Inläggets författare

      Hej Inge!

      Jag gissar att flodnejonögat kan ha svårt att passera Robertsfors, och ännu svårare att passera Åselestupet.

      Enligt Sjölander (1996) äter nejonögon främst småfiskar. De enda fiskarter i Östersjön som någonsin uppvisat ärr av nejonögon är sill och strömming enligt Sjölander, men även annan småfisk antas vara byten.

      De små nettingarna som du refererar till är så kallade bäcknejonögon. Dessa lever stationärt i vattendragen och anses vara helt och hållet icke-parasitiska (Sjölander 1996). Smånettingarna användes som agn vid t.ex. mete. Och om du går ut och gräver är nog chansen stor att du skulle påträffa dem även idag.

      I större sjöar som t.ex. stora Bygdeträsket finns så kallad ”land-locked” flodnejonöga som inte vandrar ut i havet utan istället håller sig kvar i sjön tills det är dags att vandra upp i biflödena för lek. Storleken på nejonögonen i t.ex. Tallån uppges vara upp till ca 30-40 cm. Dvs större än vad de stationära formerna, Bäcknejonögon, blir.

      eDNA-undersökningar längs kusten i Robertsfors kommun visar att netting vandrar upp i allt från ganska små kustbäckar till de stora vattendragen. Undersökningarna indikerar också att de olika stadierna av nejonögon troligen utgör en stor del av fiskbiomassan i kommunens vattendrag, åtminstone på våren. I Rickleån rör det sig om många tiotusentals individer och åtskilliga ton biomassa, och samma gäller troligen för Dalkarlsån och Hertsångersälven, förutom de år som har särskilt kraftiga surstötar. I Dalkarlså by syns ibland på våren flockar av storskrake som patrullerar forsarna. Och en rimlig hypotes är att de fångar de utlekta och utmattade nejonögonen.

      Allt gott!
      Jan

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.