Författararkiv: janaberg

Principen för anlagda våtmarker för näringsreduktion

På några platser i Mellanbygden finns idag funderingar på att anlägga våtmarker för att fånga upp näringen i dikesvatten innan den rinner in i närliggande sjöar. Projektet Greppa näringen har tagit fram en sammanfattande bild av hur våtmarken fungerar i princip (visas här nedan). Detaljerna kring utformningen av våtmarken är dock avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.

wetland

Gällande sedimentet som bildas i diken och sedimentationsdammar har nyliga försök visat att materialet troligen inte alltid är bra gödsel för åkermark, men gissningsvis behövs fler försöka för att dra säkra slutsatser.

Principen för reduktionsfiske

**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**

I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.

Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:

Reduktionsfiske

Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.

 

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

Har du en bild på en torr bäck/å i Mellanbygden?

Tyrlidsjöbäcken**posta din bild i kommentarsfältet till Facebook-inlägget och skriv vilken bäck/å som visas**
Många har rapporterat om att vattenflödena är ovanligt låga i Mellanbygden. Frågan är bara hur det låga flödet ser ut? En bild säger ju oftast mer än 1000 ord.

De som är intresserad uppmanas att posta sin bild i kommentarsfältet under detta inlägg på Mellanbygdens vattenråds Facebook-sida. Skriv också vilket vattendrag som visas och var bilden togs. Höstfloden kan snart vara i antågande, så passa på att bidra NU! (den som inte har Facebook kan mejla in sin bild och kommentar).

Hälsningar /Jan Åberg – kontaktperson för vattenrådet

PS. Inläggsbilden visar Tyrlidsjöbäcken söder om Robertsfors, med inget flöde alls.

[ANIMATION] Havets successiva utveckling i Mellanbygden från istidens slut till nutiden och vidare in i framtiden

**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**

Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.

Mellanbygden_landhojning-3s

Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).

Exempel på saker som kartan illustrerar:

  • För 10000 år sedan fanns endast en liten rest av inlandsisen kvar i Mellanbygden söder om Norsjö (uppe i vänstra hörnet på kartan).
  • Mellanbygdens största sjö, Stora Bygdeträsket, bildades för ca 8000 år sedan, medan en av de örikaste sjöarna, Holmsvattnet, bildades ungefär samtidigt med den egyptiska civilisationens uppkomst för 5000 år sedan.
  • Kartan visar tydligt att Landhöjningen inte orsakar att sjöar torkar ut. När en sjö väl snörs av från havet kommer den att finnas i många tusen år, så länge det kommer mer regn under året än vad som avdunstar (däremot torkar sjöar ut om man dikar ut dem, vilket har skett i stor skala i Mellanbygden).
  • Landhöjningen är och har varit snabbare vid kusten än i inlandet. Detta gör att de större sjöarna sakta ”tippar” västerut och blir lite grundare på östra sidan jämfört med västra sidan. Denna process illustreras i kartan allra tydligast i växlingen från nutid till 5000 år i framtiden, då Stora Bygdeträskets volym och yta förväntas öka på grund av tippningen västerut. Därmed kan det konstateras att det kan vara en dålig idé att bygga monument på stranden av Bygdeträsket.
  • Landhöjningen var mycket snabbare just efter istiden än vad den är idag. Detta betydde att havets strandlinjer förändrades extra snabbt i början. På berget Bjursjöaltaret, vid Bjursjön i Mellanbygden, finns spår av de extremt kraftiga jordbävningar som landhöjningen orsakade under denna tid.
  • De högsta spåren av hav (högsta kustlinjen, HK) ligger omkring 240-255 meter över havet i Mellanbygden. Den gamla urstranden vid HK syns exempelvis på Lill-Mullberget vid Bygdsiljum, och andra närliggande så kallade kalottberg. På topparna av sådana berg ligger en ofta frodig moränjord, medan allt som är under HK är mer eller mindre svallat av havet, vilket märks i form av  hällar, klapperstensfält eller grusiga och sandiga jordar.
  • Högsta kustlinjen har i vissa fall också lämnat spår i form av en särskild typ av fossila älvdeltan (så kallade HK-deltan), exempelvis vid Sikån nedströms Villvattnet och Sävarån nedströms Lillsävarträsk

 

 

Bidra gärna till projekt ”Rickleåns okända sidovatten”!

Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.

I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.

Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).

Tyrlidsjöbäckens trumma vid vägen

Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.

LOVA_logga_hav_lst