Författararkiv: janaberg

Hur mår Broträsket, Labbträsket och Stor-Båtsjön? presentationsbilder från träff i Grimsmark 16/3-22

Lämna ett svar

Här nedan finns presentationen som jag använde i Grimsmark den 16 mars 2022. Text är tillagd så att resonemanget blir lättare att följa. I presentationen finns länkar till både de efterfrågade djupkartorna och de underliggande rapporterna m.m., samt till videosnuttar om sulfatjordar, helikopterprovtagningen i Båtsjön och vassklippningen i Survalen.

OBS! Presentationen blir bäst i helskärmsläge på en dator.

Hälsningar /Jan

PS. Följ gärna vattenrådets sida via e-post (fyll i din e-postadress nedan), eller via facebook!

———–

2022-03-16-brotrasket-labbtrasket-batsjon-presentation-grimsmarkLadda ner

Har Bygdsiljumborna någonsin varit engagerade i laxfisket i Rickleån?

Lämna ett svar
[”Bygdträsket” omkring år 1700. Länk till kartan.]

För några veckor sedan fick jag frågan om jag visste något om processen som Bygdsiljumborna hade drivit för att stoppa rovfisket på lax i Rickleå by på 1600-talet. Jag kände inte till något om detta men lovade att försöka hitta ett svar. Jag kontaktade en bekant som är mycket kunnig i Bygdeå sockens historia, och fick även hjälp av Robertsfors bibliotek för att gräva i arkiven. Det hela visade sig vara en ganska intressant historia, som dessutom har en viss relevans för frågan om hur långt upp laxen kunnat vandra i Rickleån – dvs den långlivade fråga som återigen aktualiserats genom Skellefteå krafts ansökan om nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån.

Själva rättsprocessen som Bygdsiljumborna var engagerade i, visar sig vara dokumenterad och bevarad, och här nedan är tre punkter som sammanfattar själva ärendet:

  • I en resolution till landshövdingen begärde ”Edfastmark-, Klint, och Sillieboerne” (i nuvarande Robertsfors, Överklinten och Bygdsiljum) att kungsådran i Rickleån inte fick stängas av så att ”lax och annan fisk, som uthur Saltta Siöön kunde upgå och koma i det Träsket för deres Byar är der ofwantill belägit”. Dvs en begäran om att upprätthålla fria fiskvandringsvägar från havet upp till Stora Bygdeträsket.
  • Rickleåborna hävdade att de hade ett köpebrev från 1500-talet som gav dem rätten att stänga av hela kungsådran.
  • Byarna uppströms Rickleå by menade att beskattningen av laxfisket åtminstone borde kunna fördubblas om kungsådran öppnades (från 1 tunna lax till 2 tunnor lax per år).

En intressant följdfråga, som jag inte tittat närmare på: Hur stor var skatten i förhållande till totala fångsten av lax? 10%? 20%? Ännu högre?

Text: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Källor:

Originaltexten (domboken) finns på bevarad på mikrofilm på Robertsfors bibliotek

I första hand hänvisas dock till K.G. Westman, 1920: ”Aktsamling till kungsådreinstitiutets historia” (nedladdningsbart utdrag finns nedan):

utdrag_bygdea_haradsratt_kungsadra_1691Ladda ner

Processen steg för steg för omprövningen av vattenkraften i Rickleån

Lämna ett svar
Karta från https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Skellefteå kraft har nu lämnat in sin ansökan avseende nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån. Själva processen därefter beskrivs på hemsidan Sveriges Domstolar, och sker i nedanstående steg. De olika vattenintressen längs Rickleån bör särskilt notera punkt nr 3:

1) Ansökan lämnas in [PROCESSEN HAR NÅTT HIT]

2) Kompletteringar

Domstolen bedömer om ansökan behöver kompletteras på något sätt och kan förelägga sökanden att ge in kompletteringar.

3) Kungörelse

Uppgift om inkommen ansökan kungörs i någon/några ortstidningar så att berörda och allmänhet kan ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.

4) Ytterligare skriftväxling

Yttranden som kommer in får sökanden bemöta. Eventuellt ytterligare skriftväxling kan ske.

5) Tillståndsprövningen

6) Eventuell huvudförhandling

7) Domen meddelas

Länk till källan och ytterligare information: https://www.domstol.se/amnen/mark-och-miljo/miljotillstand/moderna-miljovillkor—nationella-planen/

Blir det lerdiken kvar efter dammutrivningar?

Lämna ett svar

Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?

Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.

Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.

Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.

Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.

Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.

Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet.
Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.

Videosammanfattning (9 min) av yttrandet till NAP-gruppen för Rickleån

2 svar

För de som eventuellt inte har haft tid att ägna 4 timmar åt att läsa igenom Samverkansprojektets yttrande till NAP-gruppen, finns nu 9 minuter lång sammanfattande videopresentation: https://vimeo.com/617033949

Påtagliga miljöanpassningar för Rickleån på gång: Skellefteå kraft vill bland annat ansöka om att tillstånden för kraftverken i Robertsfors återkallas

Lämna ett svar

Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:

Så här skriver Skellefteå kraft:

”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”

Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.

Vidare skriver företaget:

”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”

Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.

Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.

Källa för citaten: https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/ricklean-2/

Rapportera gärna miljöförändringar och miljöproblem i vattnet

Lämna ett svar

Markering_878.pngSommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år.

Döda fiskar, sälar och fåglar, eller algblomningar längs kusten eller i kustmynnande småvattendrag (bäck- och åmynningar), kan med fördel rapporteras till Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV). Klicka på den här länken länken för mer info hur du rapporterar till ICBV: Se även https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/miljo-och-vatten/vattnet-i-bottniska-viken—informationscentralen.html

Indikationer på vattenproblem i Mellanbygdens inland kan rapporteras direkt till berörd kommun, eller vattenrådets kontaktperson.

Bildkälla. Vårlig fiskdöd i USA. U.S. Fish & Wildlife Service. Licens: bilden är public domain.

Förslag på VA-plan och dagvattenstrategi för Robertsfors kommun

Lämna ett svar

Har du synpunkter på hur Robertsfors kommun exempelvis planerar att hantera vattenförsörjning vid kriser och dåliga reningsverk och enskilda avlopp? I så fall kanske du ska läsa kommunens förslag på VA-plan och dagvattenstrategi?

Robertsfors kommun tog fram en VA-policy under 2020, och har nu också tagit fram ett förslag på VA-plan och dagvattenstrategi. De tillhörande dokumenten är ute på remiss till den 6 augusti.

Läs och lämna synpunkter innan dess!

https://www.robertsfors.se/bo-bygga-miljo/vatten-och-avlopp/forslag-till-va-plan-och-dagvattenstrategi-for-robertsfors-kommun/

NEDAN MEJLUTSKICK TILL VATTENRÅDET M.FL.:

Vatten- och avloppsplan (VA-plan) och dagvattenstrategi för Robertsfors kommun

Det har under 2019 och 2020 arbetats fram ett förslag på en VA-plan och en tillhörande dagvattenstrategi för Robertsfors kommun. En VA-plan omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, både enskild och allmän VA-lösning. En av åtgärderna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är att kommunen ska ta fram VA-planer för att underlätta uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Representanter från samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med kommunens VA-strateg tagit fram ett förslag på en VA-plan samt en tillhörande dagvattenstrategi.

Förslaget på VA-plan och dagvattenstrategi finns nu tillgänglig för allmänheten, både digitalt via vår hemsida och i pappersform i entrén på kommunhuset. Den har också skickats på remissrunda till berörda myndigheter, politiska förbund och föreningar.

Handlingarna består av VA-plan och dagvattenstrategi, samt förarbeten till dessa i form av en VA-översikt och en VA-policy.

Anvisningar för yttrande:

Synpunkter ska vara skriftliga och lämnas in, tillsammans med namn, adress, och telefonnummer senast fredag 6 augusti 2021 till: Vännäs kommun, Kommunstyrelseförvaltningen, Infrastrukturavdelningen, Hanna Åbrink, 911 81 Vännäs 

eller via e-post till: hanna.abrink@vannas.se.

Arbetet har genomförts genom ett samarbete mellan Robertsfors, Vännäs och Bjurholm där en gemensam VA-strateg anställdes inför arbetet. VA-strategen har haft sin arbetsplats i Vännäs.

Efter granskningstiden tar kommunen fram ett utlåtande som innehåller en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

Exempel på vassklippning i Mellanbygden

Lämna ett svar

Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.

Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.

Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.