**Tillfälle att uppdatera sig i vattenmiljöfrågor kopplade till kusten**.
Södra Bottenvikens kustvattenråd, inbjuder till Kvarkenmiljöexkursion den 30 oktober 2018 i Holmsund!
Föranmälan senast 8 oktober. Läs mer via länken nedan!
———-
På några platser i Mellanbygden finns idag funderingar på att anlägga våtmarker för att fånga upp näringen i dikesvatten innan den rinner in i närliggande sjöar. Projektet Greppa näringen har tagit fram en sammanfattande bild av hur våtmarken fungerar i princip (visas här nedan). Detaljerna kring utformningen av våtmarken är dock avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.
Gällande sedimentet som bildas i diken och sedimentationsdammar har nyliga försök visat att materialet troligen inte alltid är bra gödsel för åkermark, men gissningsvis behövs fler försöka för att dra säkra slutsatser.
**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**
I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.
Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:
Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.
Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).
Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.
Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:
Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.
**posta din bild i kommentarsfältet till Facebook-inlägget och skriv vilken bäck/å som visas**
Många har rapporterat om att vattenflödena är ovanligt låga i Mellanbygden. Frågan är bara hur det låga flödet ser ut? En bild säger ju oftast mer än 1000 ord.
De som är intresserad uppmanas att posta sin bild i kommentarsfältet under detta inlägg på Mellanbygdens vattenråds Facebook-sida. Skriv också vilket vattendrag som visas och var bilden togs. Höstfloden kan snart vara i antågande, så passa på att bidra NU! (den som inte har Facebook kan mejla in sin bild och kommentar).
Hälsningar /Jan Åberg – kontaktperson för vattenrådet
PS. Inläggsbilden visar Tyrlidsjöbäcken söder om Robertsfors, med inget flöde alls.
**I detta inlägg framgår bland annat att Mellanbygden successivt tippar västerut, och att det därför troligen inte är en bra idé att bygga vattenkänsliga monument vid stora sjöar med östliga utlopp.**
Mellanbygden är ett landskap som är bokstavligen impregnerat av gamla havsstränder, havsdeltan och havsbottnar, vilket främst beror på att marken långsamt har höjts upp ur havet under tusentals år. Kartan här nedan visar hur processen fortlöpt från 10000 år sedan och fram till nu. Därtill visas också SGU:s prognos för hur Mellanbygdens kust kommer att se ut om 5000 år (om nu inte klimatet förändras så mycket att världshaven börjar stiga kraftigt). En del nya sjöar och bäckar verkar det kunna bli, särskilt i södra delen av Mellanbygden och kring Lövånger.
Klicka på kartan/animationen för att förstora, och håll koll på boxen uppe till högre för att se på vilket årtusende som visas. (De enskilda kartorna skapades med SGU kartgenerator, medan sammanslagningen/animeringen gjordes av Naturgeograf Jan Åberg).
Exempel på saker som kartan illustrerar:
Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.
I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.
Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).
Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.
