Efter den torraste sommaren på 500 år i Europa har vattenfrågorna inom EU blivit mer glödheta än någonsin. Jordbruksföretag längs floden Po i Italien vill t.ex. bygga 10 000 sjöar. I Frankrike tog kranvattnet tog slut i över 100 kommuner år 2022. I mars 2023 mobiliserades över 3000 militärpoliser för att kunna hantera de våldsamma konflikter som pågår om vem som ska få tillgång på vatten inför sommaren.

Samtidigt i Sverige: Hur många i Sverige kommer ihåg torkan år 2018? Hur många har satt sig in i SMHI:s analyser, som visar att torrsommaren 2018 riskerar bli det nya normala i Norrland redan om 50-60 år?

Kan vi på något sätt vara proaktiva och motverka risken för uttorkade vattendrag och allt mer brandkänsliga skogar? Kan vi behålla mer vatten i landskapet och mildra de problem som SMHI:s analyser pekar på? Vilka resurser finns för att minska risken för skogsbränder och att vattendragen torkar ut? Kan återvätning bidra till att lagra kol från atmosfären?

För att belysa den typen av frågor utgår vår exkursion från Robertsfors kommuns nyligen avslutade LOVA-projekt: ”Förstudie inför vattenhöjande projekt i torrlagda bäckfåror och sänkta sjöar i Robertsfors kommun”