På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.
Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.
Vattenmyndigheten bjuder in till samrådsmöte den 31 mars, om Rickleån och ett antal andra vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar som ska omprövas 2022-2024. OBS! anmälan krävs. Se inbjudan nedan.
För Mellanbygdens del handlar detta möte om Rickleån, inklusive att det finns ett förslag på att Rickleån från Bygdsiljum till Älglund ska betraktas som kraftigt modifierat vatten, och ha normen god ekologisk potential istället för god ekologisk status.
Mellan 1 mars och 30 april 2021 pågår ett samråd om vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar och som kommer att miljöprövas 2022–2024. Samrådet gäller vattenmyndigheternas förslag till uppdaterade miljökvalitetsnormer (MKN). Bakgrunden är den omprövning av moderna miljövillkor som ska ske enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).
Vattenmyndigheterna i Bottenhavet och Bottenvikens distrikt bjuder intresserade till ett digitalt nationellt samrådsmöte om vattenmyndigheternas förslag.
Vi kommer på detta möte beskriva arbetsmetodik för framtagning av MKN för vattenkraftspåverkade vatten (2022-24) och kopplingen till NAP-processen. Vi kommer även presentera resultatet av normöversynen i Bottenhavets och Bottenvikens distrikt samt förklara hur synpunkter kan lämnas på samrådsmaterialet.
När din anmälan är registrerad kommer du få ett bekräftelsemejl. Två dagar innan mötet får du ett mejl med länk som du använder för att koppla upp dig till mötet.
Frågor: Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor skriftligt under mötet.
För att förstå samrådsmaterialet behövs grundläggande kunskap om miljökvalitetsnormer för vatten. Vi rekommenderar vattenmyndigheternas skrift Verktyg för bättre vatten.
Det kan vara bra att ha tittat igenom och läst de delar av samrådsmaterialet som är särskilt intressanta för din organisation inför samrådsmötet. Handlingarna som ingår i samrådet finns på Vattenmyndigheternas samrådswebb.
Efter mötet: Vattenmyndigheterna kommer att skicka ut deltagarnas frågor med kompletterande svar.
Observera: Om antalet anmälda till mötet överskrider 200 personer så förbehåller sig vattenmyndigheterna rätten att begränsa antalet deltagare till två personer från respektive organisation.
Mötesinnehåll:
Såhär ser det preliminära innehållet för mötet ut (paus vid lämpliga tillfällen):
Vi söker dig som har rört dig längs, arbetat eller bott vid, badat i — eller på annat sätt har upplevt — en eller flera sjöar i Rickleåns avrinningsområde. Det kan vara en liten bäck eller en å som Tallån, Sikån, Risån, eller Rickleåns huvudfåra. Det kan också vara någon av de hundratals sjöarna, allt från små tjärnar till de stora sjöarna som Lidsträsket och Bygdeträsket.
Kanske har just du 10 minuter över för att delta i vår undersökning om Rickleåns sjöar och vattendrag?
Dina kunskaper, små som stora, är värdefulla för oss!
Undersökningen nås via bildlänken överst i högra sidpanelen på hemsidan, via denna direktlänk eller via qr-koden nedan.
Länk till undersökningen
BAKGRUND: Inom Rickleåns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar och vattendrag, men bara en bråkdel av dessa provtas regelbundet inom ramen för miljöövervakning, recipientkontroll och vattenvårdsprojekt.
Din lokala kunskap kan därför vara värdefull för att få en bättre helhetsbild av vattnens ekologiska status inom Rickleåns avrinningsområde.
Underlaget kan vara användbart exempelvis i den redan uppstartade processen för omprövning av vattenkraften i Rickleåns avrinningsområde.
De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).
Naturgeografi-studenten Tobias Pettersson har skrivit sitt examensarbete för alla som är intresserade av Rickleåns vattenkemi: ”Långtidstrender i Rickleån: Samband mellan koncentrationer av organiskt material och vattenflöde 1970–2019”
Den ökade färgen i Rickleån kan till stor del kan förklaras av att det finns mer organiskt material, men varför det finns mer organiskt material kunde inte fastställas, förutom att förändringar i klimatet troligen spelar en mycket liten roll. Läs hela exjobbet via denna länk.
Nedan en skärmdump som visar examensarbetes slutsats
Samverkansprojekt Rickleån bjuder in till möte med ett spännande fokus på senaste nytt om naturmiljöerna och kulturmiljöerna inom Rickleåns avrinningsområde.
Kvällens program samt formulär för föranmälan finns via denna länk.
Alla som är intresserade av Rickleån är varmt välkomna!
Länsstyrelsen i Norrbotten har nyligen publicerat en rapport om fiskvägarnas funktion i ett antal reglerade vattendrag i Norrbotten och Västerbotten. Rickleån och Sävarån är de vattendrag från Mellanbygden som finns med. Läs hela rapporten vid denna länk.
Här nedan ges beskrivningen av Bruksdammen (östra fiskvägen) som ett exempel från rapporten:
Energimyndigheten föreslår riksintressen för vattenkraft som i Mellanbygden berör Rickleån. I slutfasen av samrådet om detta förslag förlängdes samrådet till den 15 oktober pga av fel i informationen kring just Rickleån, så den som har sitt fokus på Rickleån och vill lämna synpunkter bör dubbelkolla sina eventuella tidigare yttranden och lämna in sin synpunkt senast den 15 oktober.
Mot bakgrund av de nedanstående två citaten lämnas förslagsvis synpunkter som bedöms kunna vara ”ytterligare information” för Energimyndigheten.
‘”Felet i samrådsunderlaget är att Shape-filerna för riksintresse ytor saknat kartering för en del av HARO Rickleån.”
”Energimyndigheten önskar synpunkter på förslaget som helhet. Synpunkter kan lämnas av vem som än anser sig berörd och specifikt för ett särskilt riksintresseområde. Energimyndigheten önskar även ta del av ytterligare information för respektive riksintresseområde som kan vara av vikt inför det slutgiltiga beslutet och ser gärna att länsstyrelsen samordnar sina kommuner.”
Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).
Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.
Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:
Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.
Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön, med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.
Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.
I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.
Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 