Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Konstgräs och snötippning nära vatten – ett lokalt vattenproblem?

Microplastics_in_sediments.jpg

Mikroplast i vattnet har de senaste åren blivit uppmärksammad för att den tas upp av plankton så att den kommer in i näringskedjan, troligen ändå upp till människan. Att de lägre nivåerna i näringskedjan kan påverkas är redan klarlagt, men huruvida mirkoplastens farlighet minskar eller ökar till vår egen nivå i näringsväven, är delvis oklart. Vi vet alltså inte riktigt vad vi håller på med (inte denna gång heller…), vilket leder till att försiktighetsprincipen borde gälla — inte minst med tanke på att plastutsläppen till havet hittills bara ökat och ökat.

En färsk rapport från IVL (se länk nedan) visar att trafiken/transportsystemet står för de största svenska utsläppen av mikroplast till havet, ca 13 500ton. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att däckslitage leder till frigörelse av ett i stort sett icke-nedbrytbart damm. Mer anmärkningsvärt är däremot att konstgräsplaner (malda bildäck som läggs på en matta av gröna plaststrån) är den näst största källan av den mikroplast som kommer från Sverige, med ca 2-4000 ton per år.

Den lokala kopplingen? 

Mikroplast är troligen ett ganska begränsat problem i våra glesbygds-ytvatten. Däremot är den, som sagt var, kanske ett potentiellt hot för näringskedjorna som leder från havet och upp till människan. IVL:s slutsats är att två stora flödesvägar från transportsystemet kan vara dagvatten som utan filtrering går ut i vattendragen, och snötippning som görs mot vatten. Just snötippningen mot vatten har kommit upp på dagordningen i åtminstone Robertsfors kommun. Både vanlig plast och mikroplast är därmed något att tänka på för våra lokala beslutsfattare! Och även policyn kring konstgräsplaner verkar kunna förbättras…

Referenser:

http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande—arkiv/2016-03-07-slitage-fran-dack-storsta-kallan-till-mikroplast.html

http://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/C183.pdf

Bildkälla:

Wagner et al.: Microplastics in freshwater ecosystems: what we know and what we need to know. In: Environmental Sciences Europe. 26, 2014, doi:10.1186/s12302-014-0012-7, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=39507778

 

 

Olika synvinklar på hållbar vattenkraft

I senaste numret av tidningen Hav och Vatten (nr 1 2016, sidorna 24-28) belyser HaV-myndigheten förslaget på en nationell strategi för hållbar vattenkraft, och den komplexitet och olika synvinklar som finns med koppling till miljöåtgärder för vattenkraften. Bland annat berörs några av synpunkterna om att glesbygden riskerar att missgynnas av den förslagna strategin.

 

 

 

Rapport om blöta torrfåror

Markering_999(217)

En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:

  1. det inte är en torr fåra!
  2. vattnet i fåran har en flödes- och vattenståndsdynamik.
  3. fåran medger fiskvandring (konnektivitet).
  4. torrfåror långt från närmaste naturliga fors prioriteras för rehabilitering.
  5. flottledsrensade torrfåror byggs om till naturligare livsmiljöer för vattenlivet innan vattnet släpps på.

Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?

Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:

Markering_999(218)

Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)

 

Handbok för fiskvägar

Markering_999(208)

En utmaning för vårt nuvarande samhälle är att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen. Den viktigaste pusselbiten för att få ihop den ekvationen är fiskvägar förbi dammar, vilket energimyndigheten uppmärksammade senast igår. I den rapportens bilaga 2 (pdf-sida 68)  uppges att behovet är drygt 1000 fiskvägar till en kostnad av ca 2,5 miljarder, plus ett produktionsbortfall på 1,32 TWh.

En bok som diskuterar just fiskvägar, och ”best-practice”-exempel från hela världen, kan laddas hem gratis här. VRO9:s fiske-representant Johannes Lindberg har dessutom sett till att samma bok finns att låna i fysisk form från vattenrådets bibliotek. Kontakta vattenrådets kontaktperson vid intresse!

 

Vattenkraft + god vattenstatus = sant?

Energimyndigheten rapporterar idag ett delresultat av en dialog mellan nyckelintressenter  inom ”vattenkraftbranschen och intresseorganisationer”.

Författarna till inspelet skriver:

Förslaget är ett inspel i det pågående arbetet inom Regeringskansliet i syfte att förenkla och bidra till en tydlig, effektiv och långsiktig lösning som rör vattenkraften i relation till biologisk mångfald i rinnande vatten.
Några skrivningar i inspelet:
En förutsättning är att etablera en effektiv hantering av tillståndsfrågor och en miljöbalksprövning för att tillse att vattenkraftverk har moderna miljökvalitetsrelaterade villkor.
de aktuella vattenverksamheterna med anläggningar prövas inom en tidsperiod på cirka 20 år
det huvudsakliga utredningsansvaret och kostnader för utredning läggs på verksamhetsutövaren.
Staten föreslås betala 85 % av utrivningskostnaden där utrivning anses motiverat efter omprövning av gällande tillstånd. Staten föreslås också betala ersättning för produktionsförlust över 5 %.

Statens definition av Ekosystemstjänst

Regeringen vill kommunicera värdet av ekosystemtjänster under
åren 2014–2017. En statligt accepterad definition av begreppet ekosystemtjänst har därför utarbetats.

Vad har då detta för koppling till vattenrådet?
Jo, på senaste styrgruppsmötet diskuterades frågan hur värdet av vatten ska räknas. Och vilka värden är det vi räknar? Styrguppen beslutade att vattenrådet om möjligt ska ordna ett seminarium om Ekosystemstjänster, med koppling till vatten.

I dokumentet ovan kan man t.ex. utläsa att ekosystemtjänster skiljer sig från
andra tillgångar i naturen genom att de ”är beroende av levande organismer”. Med denna definition räknar Naturvårdsverket inte vind- och vattenkraft som ekosystemstjänster (fast både regnet och vinden, och hela klimatet, till stor del får anses vara beroende av just livet på jorden).

Att begreppet ekosystemstjänst är kritiserat och debatterat kan vara bra att känna till. Förhoppningsvis kommer vi in på dessa frågor vid det kommande seminariet,

Ekosystemtjänster

Färsk rapport från SGU om sura sulfatjordar

SGU-rapport om sulfatjordar

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har nyligen släppt en rapport som översiktligt visar var i Norrbotten och Västerbotten som sura sulfatjordar förekommer. I rapporten konstateras att dikning och torrläggning är en avgörande faktor för bildningen av svavelsyra i sulfatjordar. Eftersom sulfatjordar orsakar så allvarliga kemiska problem att vissa sjöar och vattendrag i Mellanbygden inte kan hysa stationära fiskbestånd, är rapportens utbredningskartor, och liknande information, viktig att känna till för Mellanbygdens vattenintressenter .

En intressant sidoobservation som gjordes av SGU är att potentiellt sur sulfatjord (sulfidjord) längs Norrlandskusten inte alltid uppträder i form av så kallad ”svartmocka” (detta gäller särskilt i Västerbotten), vilket gör att det inte går att bedöma förekomsten av potentiellt sur sulfatjord genom att bara titta på den.

http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1526-rapport.pdf