Kategoriarkiv: Referenslitteratur

Vattenkraft + god vattenstatus = sant?

Energimyndigheten rapporterar idag ett delresultat av en dialog mellan nyckelintressenter  inom ”vattenkraftbranschen och intresseorganisationer”.

Författarna till inspelet skriver:

Förslaget är ett inspel i det pågående arbetet inom Regeringskansliet i syfte att förenkla och bidra till en tydlig, effektiv och långsiktig lösning som rör vattenkraften i relation till biologisk mångfald i rinnande vatten.
Några skrivningar i inspelet:
En förutsättning är att etablera en effektiv hantering av tillståndsfrågor och en miljöbalksprövning för att tillse att vattenkraftverk har moderna miljökvalitetsrelaterade villkor.
de aktuella vattenverksamheterna med anläggningar prövas inom en tidsperiod på cirka 20 år
det huvudsakliga utredningsansvaret och kostnader för utredning läggs på verksamhetsutövaren.
Staten föreslås betala 85 % av utrivningskostnaden där utrivning anses motiverat efter omprövning av gällande tillstånd. Staten föreslås också betala ersättning för produktionsförlust över 5 %.

Statens definition av Ekosystemstjänst

Regeringen vill kommunicera värdet av ekosystemtjänster under
åren 2014–2017. En statligt accepterad definition av begreppet ekosystemtjänst har därför utarbetats.

Vad har då detta för koppling till vattenrådet?
Jo, på senaste styrgruppsmötet diskuterades frågan hur värdet av vatten ska räknas. Och vilka värden är det vi räknar? Styrguppen beslutade att vattenrådet om möjligt ska ordna ett seminarium om Ekosystemstjänster, med koppling till vatten.

I dokumentet ovan kan man t.ex. utläsa att ekosystemtjänster skiljer sig från
andra tillgångar i naturen genom att de ”är beroende av levande organismer”. Med denna definition räknar Naturvårdsverket inte vind- och vattenkraft som ekosystemstjänster (fast både regnet och vinden, och hela klimatet, till stor del får anses vara beroende av just livet på jorden).

Att begreppet ekosystemstjänst är kritiserat och debatterat kan vara bra att känna till. Förhoppningsvis kommer vi in på dessa frågor vid det kommande seminariet,

Ekosystemtjänster

Färsk rapport från SGU om sura sulfatjordar

SGU-rapport om sulfatjordar

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har nyligen släppt en rapport som översiktligt visar var i Norrbotten och Västerbotten som sura sulfatjordar förekommer. I rapporten konstateras att dikning och torrläggning är en avgörande faktor för bildningen av svavelsyra i sulfatjordar. Eftersom sulfatjordar orsakar så allvarliga kemiska problem att vissa sjöar och vattendrag i Mellanbygden inte kan hysa stationära fiskbestånd, är rapportens utbredningskartor, och liknande information, viktig att känna till för Mellanbygdens vattenintressenter .

En intressant sidoobservation som gjordes av SGU är att potentiellt sur sulfatjord (sulfidjord) längs Norrlandskusten inte alltid uppträder i form av så kallad ”svartmocka” (detta gäller särskilt i Västerbotten), vilket gör att det inte går att bedöma förekomsten av potentiellt sur sulfatjord genom att bara titta på den.

http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1526-rapport.pdf