Varför din synpunkt till vattenmyndigheten kan vara viktig

Av Jan Åberg

Vattenmyndighetens samråd närmar sig sitt slut (sista inlämningsdag är 30 april), och det är därför hög tid att lämna synpunkter. Som några av er säkert känner till finns det flera intresseorganisationer som är starkt kritiska till planerna, och som jobbar febrilt med att ge synpunkter och väcka debatt angående den planerade vattenförvarningen.

Min egen insats blir dock inte att gå in på sådana detaljer utan snarare att försöka uppmuntra till synpunkter ur ett mera övergripande kritiskt perspektiv.

Först en sammanfattning av vattenläget Mellanbygden (tolkat utifrån min egen erfarenhet och vad som kan utläsas svart på vitt i VISS): Många av de sjöar och vattendrag i Mellanbygden som tidigare kunde drickas av boskap och människor, är idag så förändrade att detta inte längre är möjligt. I Mellanbygden är därtill både bergborrade brunnar och jordbrunnar av generellt sett dålig kvantitet/kvalitet, vilket gör att det närmast tillgängliga ytvattnet – och även nederbörd – kan komma att bli viktigt som dricksvatten, om samhället dras in i någon from av allvarlig kris. Fisket i vattendrag och sjöar är i de flesta fall uselt jämfört med för 100 år sedan, och den fisk som trots allt finns kvar riskerar att innehålla så höga halter av miljögifter att den inte bör konsumeras mer än ett fåtal gånger per år.
Sammanfattningsvis: ett läge som hade varit katastrofalt om det hade inträffat på den tid då folket i Mellanbygden var helt och hållet beroende av sina lokala vattenresurser.

Sedan, exempel på tre synvinklar: Här nedan följer tre exempel på personlighetstyper som jag gissar har synpunkter till vattenmyndigheten:

Den riskmedvetne: Jag tror att några av oss (jag erkänner att jag är en av dem) gärna vill vara lite mera riskmedvetna än vattenmyndigheten – eftersom vattenmyndigheten/staten verkar räkna med endast ett ”business as usual”-scenario för lång tid framåt (om detta handlar en video-presentation angående samrådet som jag producerade i februari i år).

Tipset för den riskmedvetne är att i samrådet ge förslag på hur staten kan bättra sig i detta avseende för att skapa ett mera robust system. Här kan man bidra med t.ex. förslag på vilka lokala grundvatten, sjöar och vattendrag som är viktiga och bör prioriteras, om/när centraliserade system inte lägre kan upprätthållas.

Det är egentligen inget konstigt med att vara riskmedveten: Det finns t.ex. redan idag exempel på länder som förbereder sig att successivt byta ut sådana system som troligen inte kan underhållas på lång sikt: I Australien försöker man t.ex. minska behovet av centrala dricksvattensystem, genom att det har införts en lag om att nya hus måste ha en egen dricksvattenförsörjning (med regnvatten, som rätt hanterat är både rent och hälsosamt, och billigare än vatten från det centrala systemet).

EU-kritikern: För den EU-kritiske, är samrådet troligen också ett bra läge att ge synpunkter på svenska statens förhållande till EU. Vattenmyndigheten menar nämligen att Svenska staten blivit hårt pressad av EU att följa vattendirektivet, med hot om stora böter om Sverige misslyckas. Utgångspunkterna som staten/vattenmyndigheten tar för att lösa detta kan dock förstås diskuteras, eftersom Sverige som land drar nytta av globaliseringen och gärna låter andra (låginkomst-)länder stå för den (vatten)miljöfarliga delen av produktionen – såväl inom jordbruk som industri.

Landsbygdsvännen: Att landsbygdsperspektivet/Norrlandsperspektivet sällan varit Svenska statens prioritet är välkänt – inte minst för de som jämför den stora skillnaden mellan Norge och Sverige när det gäller återbäring till landsbygden vid exploatering av naturresurser (gruvor, vattenkraft etc). I linje med Svenska statens traditionellt sett koloniala landsbygdspolitik kan vattenmyndighetens planer därför tolkas som ett försök att säkra exporten av resurser från landsbygden till de centralorter som hyser den stora massan av beskattningsbara företag och arbetare/tjänstemän.

Man kan i alla fall konstatera att de vattenresurser som är traditionellt sett viktiga för centralorterna – inte minst centraliserade vatten- och avloppssystem – föreslås få omfattande åtgärder, medan förslag som skulle skapa en fungerande landsbygd – för landsbygdsbefolkningens skull – är mycket färre. Små sjöar och enskilda brunnar räknas t.ex. knappast ens, vilket gör att de tekniker för lokala och icke-centraliserade vattenförsörjningssystem som finns, per automatik får svagt stöd av staten. Ja, kanske är det rent av så att de åtgärder som föreslås ska finansieras av ”förorenarna” (som ofta bor på landsbygden) främst kommer att skydda de stora grundvatten- och ytvattenresurserna som städerna kan komma att ha nytta av (så länge man lyckas upprätthålla de komplexa och centraliserade systemen)?

Vi kan också konstatera att förutsättningarna för robusta elsystem på landsbygden riskerar att motverkas – genom att små vattenkraftverk föreslås ska ha högre krav än de stora kraftverken.

Slutligen en uppmaning: Använd IDAG dina demokratiska rättigheter till att läsa på och ge synpunkter på de planer som staten har för ditt vatten! Kanske är staten inte så kunnig och välmenande som du tror?

Vattenrådets ”event” i Robertsfors den 11 mars

Lämna ett svar

Event 11 mars

Klicka på bilden ovan, eller följande länk: dagordningen i pdf-format.

Vattenrådet roll? – lyckligtvis inte så betungande som att rädda hela världen…

Vattenrådens medlemmar behöver då och då reda ut sina möjligheter att agera tillsammans i vissa frågor, vilket bland annat hände när det gäller torvfrågan i Mellanbygden för ett tag sedan. Och när sådana frågor då och då dyker upp kommer på köpet även frågan om vattenrådens roll. Jag vill därför framföra ett litet resonemang om hur vattenråden skulle kunna se på vattenrådsdeltagande lite mindre suddigt. Utgångspunkten för mitt resonemang är det välkända begreppet ekonomi:

En viktigt första punkt är att den investering i tid som en vattenrådsmedlem gör för vattenrådet, inte med självklarhet är ekonomiskt gynnsam idag. Det beror på att miljöförbättrande arbete tar lång tid, och att miljövinsten snarare gynnar framtiden än nutiden. Vattenvård kan ofta ses som en ”upfront investment”. Krasst ekonomiskt kräver sådana investeringar för det första att man verkligen har pengar idag. För det andra bidrar marknadens mekanismer till att sådana inventeringar ser dåliga ut om vinsten dröjer mer än några år, eftersom en stor vinst som kommer först om 20 år, räknas som mindre värd än en ganska mycket mindre vinst som kommer redan om 1 år. Man brukar tala om att framtida värden kan diskonteras.

Av detta kan vi dra åtminstone en viktig slutsats vad gäller vattenrådsarbete: nämligen att det i grunden finns två ytterligheter av intressen: (1) det ena värnar framtiden oavsett konsekvens idag, (2) och det andra värnar nutiden oavsett konsekvens i framtiden. Man skulle också kunna tala om att deltagande i vattenrådet å ena sidan bygger på det altruistiska ställningstagandet att bry sig om framtiden oavsett om det missgynnar en själv, eller å andra sidan på det motsatta ställningstagandet att tiden som inventeras i vattenrådet inte får försämra nutida intressen till förmån för de framtida intressena.

Frågan är bara om dessa två ytterligheter någonsin kan mötas? (finns det något mittemellan?)

Själv väljer jag att i detta sammanhang inte fördjupa mig i svaret på den frågan – även om jag skulle kunna göra det. Nej, istället vill jag peka på att den frågan är i stort sett obetydlig för vattenrådet, trots sin avgörande betydelse i stort. Det vore nämligen orimligt att lasta vattenråden med ansvar att hålla ihop det ekonomiska systemet, eller andra delar av ”världen” (som knappast ens våra folkvalda makthavare verkar kunna). Däremot har vattenråden redan nu ett uttalat ansvar att samla sig till diskussioner kring vad som faktiskt skulle behöva göras för att klara framtida generationers behov av den icke-förhandlingsbara resursen vatten.

Svårare än så ska det inte behöva vara för ett vattenråd; i synnerhet när vi så tydligt kan se hur diskussionerna blir snudd på absurda varje gång någon försöker medla mellan de båda ytterligheterna som jag beskrev ovan. Uppdraget är som sagt inte att rädda världen, utan att visa hur man kan rädda en spillra av världen (den icke-förhandlingsbara resursen vatten), vilket betyder att vattenrådet med bibehållen heder borde kunna skippa diskussionerna kring hur man räddar t.ex. det ekonomiska systemet, staten Sverige, EU, och andra liknande delar av ”världen”.

I min roll som kontaktperson för vattenrådet blir det vettigaste därför att påminna om grundförutsättningen för arbetet: dvs att vi pratar om vad som skulle behöva göras för att garantera våra barn och barnbarn en säker vattenförsörjning, och säkra vattenresurser. Vi gör det för att vi blivit valda att bidra med kunskap om just vattnet. Makten och ansvaret att rädda världen lämnar vi till politiker, myndigheter, chefer, andra organisationer, privatpersoner m.fl. Och det gäller även om vattenråden skulle komma fram till något som verkar kräva en enorm samhällsförändring för att ge våra barn och barnbarn sitt friska vatten.

För, om vi släpper fokus från framtidens vatten och istället ägnar vår lilla vattenrådstid för att diskutera hur vi ska rädda ekonomin och vårt nuvarande system, ja, då blir vattenrådsarbetet just inget annat än tomt prat av amatörer; något som våra barn och barnbarn – i sina nya system – inte direkt kommer att hylla oss för. Ja, då riskerar den framtida rubriken om vattenrådet att likna något i stil med ”Vattenkunnigt folk, som kunde ha gjort något vettigt för vårt vatten – pratade mest om hur man skulle bevara sin tids världsordning”.

Med vänliga hälsningar
/Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd

Boka den 11 mars 2015

Vattenrådets årliga stormöte (”årsmöte”) hålls den 11 mars 2015, kl 9-12 i Robertsfors (lokal meddelas senare).

På eftermiddagen finns därefter möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor till representanter från vattenmyndigheten.

Workshop (11-12 feb) och lokalt samråd (11 mars)!

Som en del redan känner till har vattenmyndigheten nu lämnat ut sina samrådshandlingar inför de kommande 6 årens arbete mot god vattenstatus. Den som har som uppgift att värna lokala ekonomiska intressen och/eller vattenintressen bör ha mycket goda skäl för att inte kolla igenom dessa dokument (och borde nog också fundera på att åka på nedanstående möten); i grund och botten handlar det nämligen om att staten är pressad att höja vattnets kvalitet och skydd, samtidigt som det inte är självklart vem som ska bekosta jobbet.

(1) Vattenmyndighetens workshop för att diskutera framtidens vattenfrågor 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola

(2) Vattenmyndighetens lokala samråd för Mellanbygden, i Robertsfors 11 mars 2015, kl 13-16 i kommunhuset i Robertsfors (allmän info om detta samrådsmöte finns här: Tid för bättre vatten – samrådsmöten)

Minnesanteckningar styrgruppsmöte 26/11

Minnesanteckningarna från dagens styrgruppsmöte finns att ladda hem via denna länk. Under mötet sållades bland annat fram en del idéer kring 2015 års aktiviteter – med beröring mot badsjöar och våtmarker.

Styrgruppsmöte 26 november

Vattenrådets styrgrupp har telefonmöte onsdagen den 26 november kl 9.
Ytterligare information och dagordning har skickats ut via e-post!

Minirapport: Möte i Robertsfors (Rickelån)

Den 18 november träffades personer med intresse för vatten/fiskevård i Rickleåns huvudfåra. Vattenrådets kontaktperson Jan Åberg var sammankallande inom ramen för projektet ”Många bäckar små”. Syftet med mötet var främst: 1) att ge kommunen ett förankrat underlag inför möjligheten att söka nya projektmedel för vattenstatus-höjande åtgärder inom Rickelåns huvudfåra. 2) att samla in lokalkunskap kring vattenhistorik och liknande uppgifter som kan bidra till effektivare vattenvård; som antingen skapar stabilare ekosystem (= mindre risk för sämre status) eller höjd vattenstatus. På mötet framkom en mängd olika idéer, och information som kan vara värd att gå vidare med i kommande projekt.

Minirapport: Möte i Ånäset

Den 11 november höll Jan Åberg ett föredrag om de vattenproblem som vattenmyndigheten konstaterat i Ånäsets fem åar. Tjugo personer slöt upp till mötet, som i högsta grad utvecklades till en givande dialog.

Vattenmyndigheten söker synpunkter

Nu finns möjlighet att påverka myndigheternas framtida vattenarbete. Samrådet löper under perioden den 1 november 2014 – 30 april 2015.

Så här skriver vattenmyndigheten bland annat inför samrådet:

”Det är viktigt att vi får veta om Förslagen till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ger dig den information som behövs för ditt vattenarbete inom din organisation under 2015-2021.”

LÄS mer på vattenmyndighetens sida för samrådet (klicka här)!