Vattenrådens medlemmar behöver då och då reda ut sina möjligheter att agera tillsammans i vissa frågor, vilket bland annat hände när det gäller torvfrågan i Mellanbygden för ett tag sedan. Och när sådana frågor då och då dyker upp kommer på köpet även frågan om vattenrådens roll. Jag vill därför framföra ett litet resonemang om hur vattenråden skulle kunna se på vattenrådsdeltagande lite mindre suddigt. Utgångspunkten för mitt resonemang är det välkända begreppet ekonomi:

En viktigt första punkt är att den investering i tid som en vattenrådsmedlem gör för vattenrådet, inte med självklarhet är ekonomiskt gynnsam idag. Det beror på att miljöförbättrande arbete tar lång tid, och att miljövinsten snarare gynnar framtiden än nutiden. Vattenvård kan ofta ses som en ”upfront investment”. Krasst ekonomiskt kräver sådana investeringar för det första att man verkligen har pengar idag. För det andra bidrar marknadens mekanismer till att sådana inventeringar ser dåliga ut om vinsten dröjer mer än några år, eftersom en stor vinst som kommer först om 20 år, räknas som mindre värd än en ganska mycket mindre vinst som kommer redan om 1 år. Man brukar tala om att framtida värden kan diskonteras.

Av detta kan vi dra åtminstone en viktig slutsats vad gäller vattenrådsarbete: nämligen att det i grunden finns två ytterligheter av intressen: (1) det ena värnar framtiden oavsett konsekvens idag, (2) och det andra värnar nutiden oavsett konsekvens i framtiden. Man skulle också kunna tala om att deltagande i vattenrådet å ena sidan bygger på det altruistiska ställningstagandet att bry sig om framtiden oavsett om det missgynnar en själv, eller å andra sidan på det motsatta ställningstagandet att tiden som inventeras i vattenrådet inte får försämra nutida intressen till förmån för de framtida intressena.

Frågan är bara om dessa två ytterligheter någonsin kan mötas? (finns det något mittemellan?)

Själv väljer jag att i detta sammanhang inte fördjupa mig i svaret på den frågan – även om jag skulle kunna göra det. Nej, istället vill jag peka på att den frågan är i stort sett obetydlig för vattenrådet, trots sin avgörande betydelse i stort. Det vore nämligen orimligt att lasta vattenråden med ansvar att hålla ihop det ekonomiska systemet, eller andra delar av ”världen” (som knappast ens våra folkvalda makthavare verkar kunna). Däremot har vattenråden redan nu ett uttalat ansvar att samla sig till diskussioner kring vad som faktiskt skulle behöva göras för att klara framtida generationers behov av den icke-förhandlingsbara resursen vatten.

Svårare än så ska det inte behöva vara för ett vattenråd; i synnerhet när vi så tydligt kan se hur diskussionerna blir snudd på absurda varje gång någon försöker medla mellan de båda ytterligheterna som jag beskrev ovan. Uppdraget är som sagt inte att rädda världen, utan att visa hur man kan rädda en spillra av världen (den icke-förhandlingsbara resursen vatten), vilket betyder att vattenrådet med bibehållen heder borde kunna skippa diskussionerna kring hur man räddar t.ex. det ekonomiska systemet, staten Sverige, EU, och andra liknande delar av ”världen”.

I min roll som kontaktperson för vattenrådet blir det vettigaste därför att påminna om grundförutsättningen för arbetet: dvs att vi pratar om vad som skulle behöva göras för att garantera våra barn och barnbarn en säker vattenförsörjning, och säkra vattenresurser. Vi gör det för att vi blivit valda att bidra med kunskap om just vattnet. Makten och ansvaret att rädda världen lämnar vi till politiker, myndigheter, chefer, andra organisationer, privatpersoner m.fl. Och det gäller även om vattenråden skulle komma fram till något som verkar kräva en enorm samhällsförändring för att ge våra barn och barnbarn sitt friska vatten.

För, om vi släpper fokus från framtidens vatten och istället ägnar vår lilla vattenrådstid för att diskutera hur vi ska rädda ekonomin och vårt nuvarande system, ja, då blir vattenrådsarbetet just inget annat än tomt prat av amatörer; något som våra barn och barnbarn – i sina nya system – inte direkt kommer att hylla oss för. Ja, då riskerar den framtida rubriken om vattenrådet att likna något i stil med ”Vattenkunnigt folk, som kunde ha gjort något vettigt för vårt vatten – pratade mest om hur man skulle bevara sin tids världsordning”.

Med vänliga hälsningar
/Jan Åberg – kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd