Paneldebatt om skog och vatten i Umeå den 25 oktober
Lämna ett svar
Kategoriarkiv: Målet god status
HaV:s generaldirektör kommer till Umeå den 25 oktober
Vill du träffa Havs-och Vattenmyndighetens nya generaldirektör Jakob Granit? Är du intresserad av att ta del av senaste nytt och delta i diskussionerna kring vattenverksamhetsutredningen, vattenkraftspolitiken, och skogspolitiken? Vill du träffa vattenexperter, eller personer som har praktiskt erfarenhet av vattensamverkan på flera olika plan? Har du något eget vattenprojekt att berätta om med hjälp av en poster*?
DÅ kan Vattendagarna/Vattenorganisationernas riksmöte troligen vara intressant för dig! Detta möte hålls i Umeå den 25-27 oktober.
Anmälningstiden för tidig anmälan (=lägre pris) går dessutom snart ut (16/9): så passa på att anmäla dig IDAG!
- Anmälan görs via detta anmälningsformulär (som öppnas i ny flik).
- Programmet (version 8 sept) finns att läsa här (500kb pdf)!
DÄRTILL FINNS FORTFARANDE (9 sept) KRAFTIGT RABATTERADE BILJETTER FÖR IDEELLA! Observera att ideella representanter kopplade till vattenråd kan få kraftigt reducerat pris för konferensen. Dessa biljetter finns fortfarande kvar i begränsat antal (besked om det reducerade priset kommer att ges så snart som möjligt efter anmälan, och får man inte det reducerade priset, kan man välja att inte delta, eller betala fullt pris).
* Alla deltagare erbjuds plats för en poster i standardstorlek. Så passa gärna på att visa upp vad just Du gör!
Debatten kring miljöanpassning av vattenkraft
Vetenskapsradion har nyligen — med fokus på svenska vattendrag — belyst vattenkraftens påverkan på fiskbestånd, och exempel på miljöanpassning av vattenkraftverk:
Argumenten kring att de högre miljökraven försvårar elproduktionen mer än värdet av fiske och god vattenstatus, belystes dock inte just denna gång, men kanske kommer det radio även om det så småningom. Tills dess kan man t.ex. följa den polariserade debatt som bland annat förts av Birger Schlaug och Vattenfalls Claes Hedenström.
Reduktionsfiske testas den 14 maj i Mellanbygden
I övergödda sjöar kan bestånden av karpfiskar (främst brax och mört när det gäller Mellanbygden) bli så stora att de fosforrika sedimenten rörs upp i så stor omfattning att algblomningarna ökar. Att ”bara” stoppa införseln av fosfor hjälper därför oftast inte som enda åtgärd. En dyr metod mot detta dilemma är att spruta in aluminium i sedimenten så att fosfor övergår i icke-löslig form. Förutom det finns dock idag klara belägg för att algblomningar också kan minskas genom att helt enkelt reducera bestånden av karpfiskar genom riktat fiske.
För den som är intresserad av denna typ av metod i praktiken inbjuder arbetsgruppen för Uttersjöträsket (norr om Lövånger) alla intresserade att delta vid deras första försök med reduktionsfiske:
Rickleån – exkursion den 27 maj
Välkomna att delta i en vattenexkursion längs Mellanbygdens största vattendrag, Rickleån, från mynningen till källorna!
I bilden ovan: en del av det som kommer att beskådas, nämligen Stora Bygdesträsket, Åselestupet, Rickleåns icke-rensade urforsar, samt Rickleåns regleringssystem (foto: Jan Åberg).
Exkursionen startar kl 8:00 den 27 maj, vid ”urforsen” Fäbodforsen i Rickleå by.
Fokus ligger på att visa exempel vattenmiljöer längs hela vattensystemet, och bidra till ökad samverkan mellan de olika vattenintressen som finns i avrinningsområdet:
- 8:00 Smoltfällan i Fäbodforsen (Hans Lundqvist et.al., SLU)
- 8:45 Bruksforsens nya turbin och Rickleåns regleringssystem (Skellefteå kraft)
- 10:00 Kantzon vid planerad avverkning längs Trybäcken (Holmen skog), och diskussion kring vattenförbättrande åtgärder längs Trybäcken (Älvräddarna)
- 10:45 Rickleån uppströms Robertsfors, exempel på förslag från Daniel Holmqvists inventering inför forsrestaurering (informations- och diskussionspunkt)
- 11:30 Egen lunch-matsäck vid Rickelån
- 12:30 Den igenväxande och sänkta Långsjön i Överklinten (informations- och diskussionspunkt)
- 13:30 Torrfåran i vattenfallet Åselestupet, Älglund (diskussionspunkt) (inkl. förtäring av eget kaffe fika, etc)
- 15:00 Risån/Göksjön/Bygdeträsket (informations- och diskussionspunkt)
- 16:00 Tallträsket (Skellefteå kraft informerar + diskussionspunkt)
- 16:30 avslut
Exkursionen är kostnadsfri (men med ett värde om minst 2000kr per person).
Föranmälan senast 24:e maj, till Jan Åberg: 072-205 92 68 eller jan.aaberg (snabel-a) gmail.com. I föranmälan ska namn, e-post och telefonnummer anges.
Samåkning sker i egna fordon, och kan i viss mån samordnas av Jan Åberg.
Egen matsäck medtages för fika och lunch i fält.
Möjlighet finns att äta middag i Bygdsiljum, efter exkursionens avslut.
ALLA INTRESSERADE ÄR VARMT VÄLKOMNA!
Karta över startplats. Underlagskarta: Lantmäteriet CC-BY
Behöver jag en reservvattentäkt i källaren?
(Svaret på den frågan ges i slutet av texten av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB).
Det talas en hel del om dricksvatten i media just nu. Exempelvis talas det om vattenbristen på Öland, och att regeringen vill inte gärna hjälpa till med det annat än i det förebyggande arbetet.
Förutom det mycket låga grundvattenståndet i sydöstra delen av landet, kan det ökade intresset för dricksvatten också härledas till en statlig dricksvattenutredning som alldeles nyligen publicerade sina slutliga förslag.
I denna dricksvattenutredning står bland följande:
- att klimatrelaterade problem kopplat till dricksvattenförsörjningen redan är uppenbara i Sverige (trots att störningarna ännu får betraktas som små, jämfört med vad som kan förväntas vid 1,5-2 graders uppvärmning).
- att vattenprovtagningar vid dricksvattenproduktion görs alltför sällan
- att risken för att bli sjuk av kommunalt vatten är alltför stor
- att risken för avbrott i systemkritiska vattentäkter är alltför stor
- att VA-systemet är alltför sårbart i händelse av kommande kriser i samhället
Därtill står det i utredningen att kommunerna bör tvingas att skaffa robustare system för dricksvattenförsörjning (som enligt utredningen inte ska behöva bli så dyrt – ca 100 miljoner). Utredningen menar också att kommunerna måste börja underhålla sina VA-system (vilket görs tillräckligt idag). Den sistnämnda kostnaden anges dock inte i utredningen (kanske för att det är dyrt?)
En sammanfattning av utredningen finns att läsa här.
Klicka på ovanstående bild för att se en informationsfilm om risker och åtgärder för svensk vattenförsörjning.
Kopplingen till Mellanbygden?
Jo, den är uppenbar eftersom i stort sett allt som tas upp av utredningen också gäller här.
Men vad kan man göra åt det som privatperson? Ett första steg kan vara att lyssna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som menar att hushållen åtminstone bör överväga att skaffa är en egen reservvattentäkt i källaren eller frysen (utifrån den rådande bedömningen av riskläget kring vattenförsörjningen).
Återbäring från vattenkraft?
Sveriges radio P1 belyser den svenska debatten kring hur pengar från vattenkraften inte direkt gynnar de kommuner där de utbyggda vattendragen finns:
RADIO: Rik på vattenkraft men fattig ändå – Kluvet land
I ett därpå följande avsnitt belyses hur annorlunda läget är i Norge, som, åtminstone än så länge, har en politik på temat att ”ta hele landet i bruk”:
RADIO: Norska kraftpengar formar OS-vinnare – Kluvet land
Nya åtgärdsprogram och normer dröjer
Det är nu klart att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas reviderade förslag på åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, vilket leder till att nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och nya miljökvalitetsnormer dröjer. Prövningen leder till att det nu är regeringen snarare än vattenmyndigheterna som håller i rodret.
Beslutet kan dröja något år, och det är oklart om regeringen fastställer hela eller delar av de reviderade texterna, eller om den beslutar att helt nya förslag ska ta fram.
För vattenrådens del ändrar detta ingenting, åtminstone än så länge. Uppdraget är även fortsättningsvis att utifrån en bred kunskap och erfarenhet på ”gräsrotsnivå”, lämna välgrundade synpunkter på det praktiska genomförandet av den vattenpolitik som beslutas, oavsett vem som styr.
Riksdagen har lagt upp en webbsida där man kan läsa om hur frågan har debatterats (klicka här).
Rapport om blöta torrfåror
En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:
- det inte är en torr fåra!
- vattnet i fåran har en flödes- och vattenståndsdynamik.
- fåran medger fiskvandring (konnektivitet).
- torrfåror långt från närmaste naturliga fors prioriteras för rehabilitering.
- flottledsrensade torrfåror byggs om till naturligare livsmiljöer för vattenlivet innan vattnet släpps på.
Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?
Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:
Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)
Handbok för fiskvägar
En utmaning för vårt nuvarande samhälle är att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen. Den viktigaste pusselbiten för att få ihop den ekvationen är fiskvägar förbi dammar, vilket energimyndigheten uppmärksammade senast igår. I den rapportens bilaga 2 (pdf-sida 68) uppges att behovet är drygt 1000 fiskvägar till en kostnad av ca 2,5 miljarder, plus ett produktionsbortfall på 1,32 TWh.
En bok som diskuterar just fiskvägar, och ”best-practice”-exempel från hela världen, kan laddas hem gratis här. VRO9:s fiske-representant Johannes Lindberg har dessutom sett till att samma bok finns att låna i fysisk form från vattenrådets bibliotek. Kontakta vattenrådets kontaktperson vid intresse!
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 