Minirapport från årets kontaktpersonmöte

Markering_999(177)

Årets möte för vattenrådens kontaktpersoner hölls i Piteå den 21 oktober, på en 24km² stor grundvattenförekomst som skapades efter istiden av Piteälven (se lila-färgad skuggning i kartbilden från VISS ovan). Denna grundvattenförekomst har ”god status” och ligger centralt i Bottenvikens distrikt, vilket gör att mötet var särskilt lämpligt just där. På mötet, som dock inte hölls utomhus, framkom att de flesta vattenråd haft ett ”mellanår” med låg aktivitet, vilket delvis beror på en osäkerhet kring vad som ska hända härnäst i den statliga vattenförvaltningen. Samrådet är visserligen klart och synpunkterna har beaktats, vilket gör att ett beslut om normer (MKN), samt planer för förvaltning och åtgärder, troligen kommer att tas i december. MEN regeringen har därtill flaggat för att man vill titta på åtgärdsprogrammet, vilket gör att det även efter december kommer att finnas en osäkerhet kring vad staten egentligen vill med vattnet, och vem som har ansvar för vad.

Hur gick exkursionen?

Markering_999(175)

Ratubäcken/Larsbäcken i Ratuåns avrinningsområde är ett av få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (Skärmbild från kartverktyget VISS).

Här kommer en liten rapport från årets exkursion:

Alla platser som ingick i programmet besöktes, och tidplanen sprack inte alls. Vädret bjöd på växlande molnighet, med lite duggregn på slutet, som dock inte vållade några större problem.

På de punkter som besöktes ingick en enkel vattenprovtagning med glasburkar, så att de stora skillnaderna i vattenfärg kunde jämföras. Som väntat var grundvatten från morän både jonsvagt och klart, medan vattnet från Västervikssjön var extra mörkt och jonstarkt, eftersom det kommer från ett kärnområde av sur sulfatjord.

Diskussionerna under exkursionens gång tog bland annat följande upp:

  • att den kraftigt meandrande Ratubäcken vid Sjulsmyran, trots sitt låga pH, verkade ganska artrik med avseende på vatteninsekiter.
  • att Ratubäcken är ett få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (blå färg), och att klassningen dessutom verkar korrekt när man befinner sig inom Sjulsmyrans naturreservat.
  • att de två delvis restaurerade sjöarna som besöktes (Kroksjön och Sjöaröddsjön) gärna hade kunna höjas mer för vattenlivets skull, men att påverkan på omgivande skogsmark samtidigt hade blivit större. Därtill diskuterades det faktum att vissa sänkta sjöar har vuxit igen med så mycket torv att de troligen inte går att återställa.
  • att havsviken utanför Ratuån är tydligt avvikande jämfört med närliggande havsvikar som inte påverkas av Ratuån, och att de mörkfärgade sedimenten i havsviken troligen innehåller metallfällningar från de sura sulfatjordar som finns uppströms.
  • Djäknebodasjön konstaterades vara mycket mörkfärgad, med ett siktdjup mindre än 1 meter. Denna mörka färg beror både på humus från våtmarker och humusfällningar som sker i kontakt med lakvatten från sura sulfatjordar.
  • Om det kliar efter man badat i Djäknebodasjön kan det vara alger av typen ”Gubbslem”, som fastnat på huden. Gubbslem är dock helt ofarligt för människan. Får man tydliga prickar, kan det vara små vattenloppor, Cerkarier, som av misstag kan angripa en badande människa i stället för de sjöfåglar som är målet. Vattenloppor är också helt ofarliga.

Från våtmark till badsjö i Mellanbygdens ”Sibirien” den 26 augusti

Under årets vattenexkursion tränger vi djupt in i det kustnära vildmarksområdet ”Sibirien”, mellan Sävar och Bygdeå. Här finns exempel på både opåverkade vattensystem och storskalig vattenpåverkan.

Exkursionen genomförs den 26 augusti, och börjar kl 8:30 vid denna startpunkt (länk till webbkarta)! Avslutet vid Djäkneboda beräknas till ca kl 15:30.

TILLÄGG: alternativ startpunkt är vid ICA Nära i Bygdeå, kl 8:00

Alla vattenintresserade är välkomna! Flera vattenkunniga personer med koppling till vattenrådet kommer att medverka, vilket bäddar för en intressant diskussion.

Hela programmet finns att läsa här som pdf-fil!

Exkursionsprogram

Statens definition av Ekosystemstjänst

Regeringen vill kommunicera värdet av ekosystemtjänster under
åren 2014–2017. En statligt accepterad definition av begreppet ekosystemtjänst har därför utarbetats.

Vad har då detta för koppling till vattenrådet?
Jo, på senaste styrgruppsmötet diskuterades frågan hur värdet av vatten ska räknas. Och vilka värden är det vi räknar? Styrguppen beslutade att vattenrådet om möjligt ska ordna ett seminarium om Ekosystemstjänster, med koppling till vatten.

I dokumentet ovan kan man t.ex. utläsa att ekosystemtjänster skiljer sig från
andra tillgångar i naturen genom att de ”är beroende av levande organismer”. Med denna definition räknar Naturvårdsverket inte vind- och vattenkraft som ekosystemstjänster (fast både regnet och vinden, och hela klimatet, till stor del får anses vara beroende av just livet på jorden).

Att begreppet ekosystemstjänst är kritiserat och debatterat kan vara bra att känna till. Förhoppningsvis kommer vi in på dessa frågor vid det kommande seminariet,

Ekosystemtjänster

Läge att utbilda sig om våra badsjöar den 26 augusti!

Vattenrådets årliga exkursion berör denna gång badsjöar. Vi ser hur vissa mindre trevliga alger ökar i sjöarna och tar därför tillfället i akt skapa ett tillfälle att sprida kunskap och information. Flera sakkunniga inom ämnet problem i badsjöar kommer att vara på plats.

Exkursionens innehåll är inte helt fastställt ännu, men vi räknar med att kunna besöka två sjöar, varav badplatsen vid Djäknebodasjön i Robertsfors kommun är ett förslag!

Håll utkik för mer info på denna sida, eller via e-post eller facebook!

Vattenmyndigheten har publicerat alla samrådsyttranden

VM-samrådsyttranden

Nu går det att läsa alla yttranden över vattenmyndighetens planer och idéer för framtiden (klicka på bilden ovan) (uppdatering 21/12-16 länkmål saknas just nu).
Detta är en särskilt lämplig läsning för de många vattenintressenter som vill samverka ihop breda lösningar!

Färsk rapport från SGU om sura sulfatjordar

SGU-rapport om sulfatjordar

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har nyligen släppt en rapport som översiktligt visar var i Norrbotten och Västerbotten som sura sulfatjordar förekommer. I rapporten konstateras att dikning och torrläggning är en avgörande faktor för bildningen av svavelsyra i sulfatjordar. Eftersom sulfatjordar orsakar så allvarliga kemiska problem att vissa sjöar och vattendrag i Mellanbygden inte kan hysa stationära fiskbestånd, är rapportens utbredningskartor, och liknande information, viktig att känna till för Mellanbygdens vattenintressenter .

En intressant sidoobservation som gjordes av SGU är att potentiellt sur sulfatjord (sulfidjord) längs Norrlandskusten inte alltid uppträder i form av så kallad ”svartmocka” (detta gäller särskilt i Västerbotten), vilket gör att det inte går att bedöma förekomsten av potentiellt sur sulfatjord genom att bara titta på den.

http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1526-rapport.pdf

Vattenrådets hemsida kopplas till facebook

Från och med nu kommer aktiviteten på denna hemsida (https://mellanbygdensvattenrad.wordpress.com) också att synas på facebooksidan: https://www.facebook.com/mellanbygdensvattenrad

Översikt av statliga vattenåtgärder som är på gång i Mellanbygden

Fältkarta 2015

Via denna länk finns förklaringar till fältkartan över Länsstyrelsens vattenåtgärder 2015 (klicka på kartan ovan för att komma direkt till kartan). På kartan går det att utläsa att Mellanbygdens i första hand berörs av kemiska och till viss del biologiska provtagningar inom ramen för den så kallade kalkeffektuppföljningen (drygt 200 objekt i Sävarån och Rickleån). Av kartan framgår också att en del vandringshindrande dammar kommer att rivas i Sävarån.

Därtill markeras en detaljerad utterinventering i hela Mellanbygden (som gissningsvis kommer att visa att uttrarna har en större spridning i Mellanbygden idag jämfört med för 10 år sedan), samt spridda provtagningar inom ramen för kommunala, regionala och nationella program. Här ingår både trendövervakning och riktade prover mot sjöar och vattendrag som kan misstänkas vara t.ex. övergödda eller försurade av sura sulfatjordar.

För mer detaljer hänvisas till kartan.

Vad gör jag om jag upptäcker fiskdöd längs kusten?

Sommaren är här vilket innebär att vi rör oss i mera naturen och ser miljöförändringar och miljöproblem på ett mera påtagligt sätt. För dig som upptäcker akuta miljöproblem längs kusten (inklusive åmynningar) finns ett särskilt telefonnummer till Informationscentralen för Bottniska viken (010-2254111):

”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”

Telefon, fax och e-post till Informationscentralen för Bottniska viken – finns via ICBVs hemsida (klicka för att komma till sidan).