Hur gick exkursionen?

Markering_999(175)

Ratubäcken/Larsbäcken i Ratuåns avrinningsområde är ett av få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (Skärmbild från kartverktyget VISS).

Här kommer en liten rapport från årets exkursion:

Alla platser som ingick i programmet besöktes, och tidplanen sprack inte alls. Vädret bjöd på växlande molnighet, med lite duggregn på slutet, som dock inte vållade några större problem.

På de punkter som besöktes ingick en enkel vattenprovtagning med glasburkar, så att de stora skillnaderna i vattenfärg kunde jämföras. Som väntat var grundvatten från morän både jonsvagt och klart, medan vattnet från Västervikssjön var extra mörkt och jonstarkt, eftersom det kommer från ett kärnområde av sur sulfatjord.

Diskussionerna under exkursionens gång tog bland annat följande upp:

  • att den kraftigt meandrande Ratubäcken vid Sjulsmyran, trots sitt låga pH, verkade ganska artrik med avseende på vatteninsekiter.
  • att Ratubäcken är ett få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (blå färg), och att klassningen dessutom verkar korrekt när man befinner sig inom Sjulsmyrans naturreservat.
  • att de två delvis restaurerade sjöarna som besöktes (Kroksjön och Sjöaröddsjön) gärna hade kunna höjas mer för vattenlivets skull, men att påverkan på omgivande skogsmark samtidigt hade blivit större. Därtill diskuterades det faktum att vissa sänkta sjöar har vuxit igen med så mycket torv att de troligen inte går att återställa.
  • att havsviken utanför Ratuån är tydligt avvikande jämfört med närliggande havsvikar som inte påverkas av Ratuån, och att de mörkfärgade sedimenten i havsviken troligen innehåller metallfällningar från de sura sulfatjordar som finns uppströms.
  • Djäknebodasjön konstaterades vara mycket mörkfärgad, med ett siktdjup mindre än 1 meter. Denna mörka färg beror både på humus från våtmarker och humusfällningar som sker i kontakt med lakvatten från sura sulfatjordar.
  • Om det kliar efter man badat i Djäknebodasjön kan det vara alger av typen ”Gubbslem”, som fastnat på huden. Gubbslem är dock helt ofarligt för människan. Får man tydliga prickar, kan det vara små vattenloppor, Cerkarier, som av misstag kan angripa en badande människa i stället för de sjöfåglar som är målet. Vattenloppor är också helt ofarliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s