Av: Jan Åberg, kontaktperson för Mellanbygdens vattenråd
(version 2026-01-19. En karta med högre upplösning har laddats upp efter första publiceringen)

1. Inledning
2. Bakgrund kring samrådet för Nordic Hydrogen Route (NHR)
3. Detaljer om samrådet som pågår fram till 31 januari 2026
4. Lärdomar från det redan genomförda samrådet för Luleå-Letsi
5. Vad händer efter samrådet?
6. Ekologiska aspekter kopplade till vatten (några exempel, ej fullständig lista)
7. Det räcker inte att enbart minimera den negativa miljöpåverkan
8. Lokala sociala och ekonomiska aspekter (exempel på perspektiv)
9. Lokala risker med incitamentbaserade ersättningsmodeller
10. Norra Sveriges attraktivitet för etablering av industri
11. Geopolitik kopplad till Nordic hydrogen route
12. Hur sannolikt är det att vätgasvisionen lyckas?

Inledning

Denna text är ett försök att ge exempel på några sociala, ekologiska och ekonomiska lokala perspektiv kopplade till etableringen Nordic Hydrogen Route. Flera personer i vattenrådets nätverk har hört av sig och ställt frågor, och jag beslutade därför att sammanställa denna text.

Sammanfattningsvis tänker jag att de frågor som de lokala sakägarna kan behöva tänka på särskilt noga är:

• Vilka lokala ekonomiska, sociala och ekologiska värden finns det totalt sett längs den planerande rutten för ledningen?
• Vilka värden kan bli ännu viktigare än idag, för kommande generationer? Vad kan vi lära av den lokala historien och föregångarnas perspektiv?

Bakgrund kring samrådet för Nordic Hydrogen Route (NHR)

• Fram till 31 januari 2026 samråder Nordion Energi om dragningen av en vätgasledning som kallas Nordic Hydrogen Route (NHR).
• Drygt 100 km av ledningen planeras genom Mellanbygdens vattenrådsområde (karta ovan).
• Det som sker just nu är första fasen i projektet, som innefattar det förarbete som krävs innan beslut om finansiering (”development until investment decision”). Detta förarbete finansieras av EU i ett så kallat ”Projekt av gemensamt intresse (PCI)”. Bidraget är 330 miljoner kronor från EU:s fond för ett sammanlänkat Europa (CEF Energy).
• Nordic Hydrogen Route (NHR) planeras att omfatta totalt cirka 1400 km vätgasledning i Sverige och Finland. Vätgasinfrastrukturen ska vara vara öppen för alla producenter och verksamheter som har behov av vätgas.
• Nordic Hydrogen Route (NHR) beräknas kosta totalt ca 5,5 miljarder euro (ca 59 miljarder kr) enligt https://nordichydrogenroute.com/. Omräknat till kostnad per sträcka blir summan i storleksordningen 42 miljoner kr per km, eller 42 000 kr/m.

Detaljer om samrådet som pågår fram till 31 januari 2026

• Samrådet fram till 31 januari 2026 kan sägas ligga tidigt i processen, och förslaget på korridor kan komma att ändras.
• Alla utredningar är inte utförda. Det som bedöms bli innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) beskrivs översiktligt, men själva MKBn ska presenteras i ett senare skede.
• De aktuella samrådsdokumenten kopplade till sträckan Skellefteå-Umeå finns via nedanstående länk: https://nordionenergi.se/projekt/vatgasinfrastruktur/nordic-hydrogen-route/vatgasledning-skelleftea—umea
• Samråd sker samtidigt också för sträckorna Boden-Skellefteå, Haparanda-Boden, Umeå-Örnsköldsvik. Läs mer om dessa på: https://nordionenergi.se/projekt/vatgasinfrastruktur/nordic-hydrogen-route

Lärdomar från det redan genomförda samrådet för Luleå-Letsi

Ett samråd är redan avslutat. Detta gäller för sträckan Luleå – Letsi. Ledningen ingår i projektet Power2Earth – som är ett samarbete mellan spanska Fertiberia, Lantmännen och Nordion Energi för produktion av mineralgödsel (ammoniak – kvävegödsel).

Genomförandet av samverkansprocessen för Luleå – Letsi pekar på:

• att det troligen kommer ett ytterligare ”kompletterande samråd”.
• att miljökonsekvensbeskrivningen kommer att dröja ett tag. Ingen miljökonsekvensbeskrivning hade lagts upp på hemsidan för Luleå – Letsi den 19 januari 2026. Däremot har ett underlaget för det kompletterande samrådet presenterats: https://nordionenergi.se/projekt/vatgasinfrastruktur/nordic-hydrogen-route/vatgasledning-letsi-lulea/dokument-och-kartor

Vad händer efter samrådet?

• Efter att hela samrådsprocessen är klar (inkl ”kompletterande samråd”) kopplas synpunkterna i yttrandena till en miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
• Ytterligare utredningar kommer troligen att genomföras innan den slutgiltiga sträckningen väljs. Valet av sträckning baseras på en samlad bedömning där de inkomna synpunkterna på samråden utgör en viktig del.
• Den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen kommer att ligga till grund för en koncessionsansökan som lämnas till Energimarknadsinspektionen.

Ekologiska aspekter kopplade till vatten (några exempel, ej fullständig lista)

• Ledningsgatan ska inte återbeskogas. Den skuggande, skyddande och näringsgivande vegetationen mot vatten riskerar att påverkas. Den totala längden påverkan kan bli betydande genom att ett mycket stort antal vattendrag passeras.
• Den väg som kommer byggas länga hela ledningsgatan behöver vara ganska rak eftersom ledningssektionerna som ska transporteras är långa och inte får vara kraftigt böjda. Vägen kommer därför att ha svårare att undvika att gå över våtmarker liknande hinder som en normal skogsväg kan väja för.
• Vägen längs ledningsgatan behöver hög bärighet. Vägdiken krävs i de flesta fall. Dikena kan försämra den omgivande markens förmåga att magasinera vatten. Själva vägkroppen blir därtill en yta som i stort sett inte magasinerar vatten alls. Detta leder sammantaget till snabbare avrinning mot vattendragen nedströms och högre total flödesenergi i avrinningsområdets nedre delar. För att undvika denna typ av påverkan krävs särskilda skyddsåtgärder som är lokalt anpassade. Metoderna kan vara t.ex. rördammar eller våtmarker som bromsar upp vägarnas bidrag till de högre flödena nedströms.
• Vägdikena och den vegetationsfria zonen längs ledningsgatan riskerar att bidra till att sedimenttransporten ökar till sjöar och vattendrag. För att undvika denna negativa påverkan krävs särskilda skyddsåtgärder som är lokalt anpassade. Metoderna kan vara t.ex. sedimentationsdammar, rördammar, översilningsområden, konstgjorda sedimentationsvåtmarker.
• Grävning direkt i vatten innebär risk för ökad erosion och sedimenttransport. Livsmiljöer för fiskar och vattenlevande djur kan förstöras av både grävningen och sedimentransporten.
• Berg som behöver sprängas kan innehålla sulfider. Hantering av sådana bergmassor kan leda till försurning och utsläpp av giftiga metaller till vattnet.
• Delar av sträckningen ligger på tidigare havsbottnar av Littorinahavet. Där kan det finnas sur sulfatjord, som ger samma typ av problem som sulfidmineralen i berggrunden. Områden vid små vattendrag, kallkällor, enskilda brunnar och samhällskritiska grundvattenförekomster är särskilt viktiga att skydda från påverkan från sur sulfatjord. Markavvattning från vägdiken eller upplag av massor är extra riskabelt i sådana områden. Den preliminära sträckningen går inte över Västerbottens kärnområde med sur sulfatjord, men det är viktigt att beakta att SGU:s kartor främst bygger på information om relativt ytliga jordprover. Vätgasledningen kan åtminstone bitvis komma att ligga på djup där jordens egenskaper inte är karterad.

Det räcker inte att enbart minimera den negativa miljöpåverkan

Tanken att lämna en bättre miljö till framtida generationer finns inskriven i den svenska miljöpolitiken genom det så kallade generationsmålet: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” – Riksdagens definition av generationsmålet

Generationsmålet har visat sig svårt att uppnå. Summan av all ny exploatering innebär istället en successivt försämrad ekologisk bas både människor och djur. Att ”minimera påverkan” räcker oftast inte för att nå generationsmålet. De verksamheter som pågår, eller etableras, behöver istället bidra till ett nettopositiv miljöpåverkan.

I sammanfattningen av samrådsunderlaget för Nordic Hydrogen Route hänvisas inte till att den negativa fysiska påverkan av vätgasledningen ska kompenseras med positiv påverkan. Skrivningen som görs är istället: ”Miljöaspekter utreds fortsatt och redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Behov av eventuella skyddsåtgärder identifieras så att anläggande och drift av vätgasledningen kan ske med så liten negativ påverkan som möjligt.

Lokala sociala och ekonomiska aspekter (exempel på perspektiv)

• Det kommer inte att bildas en egen fastighet för vätgasledningen. Marken ska även fortsättningsvis ägas av befintliga markägare. Upplåtelsen av marken sker genom avtal. De avtal som kommer att slutas av nuvarande ägare följer troligen med fastigheten till nästa ägare. Beslutet är därmed inte bara den nuvarande ägarens problem/möjlighet. Ett ogenomtänkt beslut idag kan upplevas ännu mer ogenomtänkt av efterkommande markägare.
• Processer för att få tillgång till mark är sällan offentliga och kan även ha inbyggd sekretess som försvårar insyn och jämförelser kring hur olika sakägare behandlas. Detta kan exempelvis leda till att markägarna längs vätgasledningen har svårt att jämföra och bedöma vad som är en skälig ersättning, samt en begränsad möjlighet till kollektivt agerande för en by eller eller lokalt område.
• Markägarna erbjuds att behålla den väg som byggs längs ledningsgatan: Vägar kan vara värdefulla för vissa, men innebär minskad biologiskt aktiv/produktiv yta, kostnader för regelbundet underhåll, samt i de flesta fall även årligt ideellt arbete. ”Gåvan” vägen skulle därmed kunna bli en källa till lokal konflikt.
• Intrångsersättning för exploatering (väg, elledning, vätgasledning eller annat) i norra Sverige riskerar att baseras på enbart det mycket låga marknadsvärdet på mark och byggnader i ett EU-perspektiv. De som bryr sig mest om de sociala och ekologiska värdena i sin bygd blir helt enkelt billiga att ”köpa ut”.
• Vätgasledningen innebär en ökad risk för militära angrepp på de fastigheter som ledningen passerar. Hur ska priset på den ökade risken beräknas?

Lokala risker med incitamentbaserade ersättningsmodeller

Nordion Energi har i samband med samrådsmöten informerat om att snabb tillåtelse för verksamheten ger högre ersättning jämfört med standardersättningen. ”Frivillighetsrabatter” har förekommit sedan lång tid tillbaka i både Sverige och världen. Detta beror på att snabba och enkla processer/prövningar är ekonomiskt fördelaktiga för projektören i de flesta fall. Av just denna anledning behöver lokal uppmärksamhet läggas på exempelvis:

• att medvetandegöra eventuella försök till påverkan från intressen som vinner på snabba processer.
• att sakägare inkl markägare kan vinna på att aktivt söka oberoende rådgivning och dokumentera alla erbjudanden, för att säkerställa rimliga villkor för alla som i närområdet påverkas av exploateringen.
• att engångsersättningar och andra enkla ersättningsmodeller i många fall visat sig vara till nackdel på lång sikt för landsbygden, samtidigt som det har varit långsiktigt lönsamt för det exploaterande intresset.

Norra Sveriges attraktivitet för etablering av industri

I norra Sverige finns flera fördelar för ny industri:

• stabil elförsörjning
• lägre behov av energi till kylning för energiintensiv industri.
• lågt värderad mark och lågt värderade bostäder i kombination med regelverk som i praktiken endast bedömer det ekonomiska värdet på det som går förlorat.
• enkla processer genom att de äldre lokala kulturerna är försvagade och splittrade på grund av en redan omfattande grad av exploatering

Geopolitik kopplad till Nordic hydrogen route

• Den fossila energin har under mer än 100 år skapat spänningar och konflikter i världen. Ur detta perspektiv kan vätgasledningen ”Nordic hydrogen route” ses som en del i Europas försök att för minska beroendet av fossila energikällor, exempelvis fossil gas från den auktoritära regimen i Ryssland.
• Tillgången på billig fossil energi minskar, eftersom resursen är ändlig/icke-förnybar. Frågan är därför inte om, utan när fossila energikällor blir för dyra att utvinna.
• Förbränningen av fossilt kol bidrar till ökade halter av koldioxid i atmosfären. Om växthusgaserna fortsätter att öka i atmosfären finns en risk för mycket allvarliga konsekvenser.
• Vätgas är en viktig del av visionen om en grön ekonomi, med t.ex. ”grönt stål”, ”grön kvävegödsel” och ”gröna bränslen” till flygplan. Vätgasledningen kan ses som ett av försöken att driva industrisamhället med icke-fossila energikällor.
• Den stora industrisektor, och de länder, som idag tjänar pengar eller stärker sina förhandlingspositioner med hjälp av fossil energi, är troligen inte enbart välvilligt inställda till en eventuell positiv utveckling av ”vätgasekonomin”. Genom att vätgasledningen kan transportera mycket stora mängder energi och innehåller explosiv vätgas, riskerar den att vara ett sårbart mål i händelse av krigshandlingar som riktas mot Sverige.

Hur sannolikt är det att vätgasvisionen lyckas?

Faktorer som behöver beaktas för en konkurrenskraftig vätgasekonomi är exempelvis:

• att den förnyelsebara elen, som är basen för vätgasproduktionen, blir billigare att producera än idag.
• att energiförlusterna i kedjan från el till vätgas till industriell applikation minskar avsevärt: https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/utmaning-att-ersatta-fossil-energi-med-vatgas-1.1374837
• att transporten av vätgasen kan ske billigare än idag. Vätgas finns inte lagrad i berggrunden utan måste tillverkas – i detta fall från elenergi som omvandlas till vätgas. För att energiförlusten inte ska bli stor behöver transporten ske energisnålt. Vägtransport funkar inte, istället behövs vätgasledningar.
• att det finns en bakomliggande politik som underlättar och stöttar omställningen från fossil energi till förnybar energi.