Kategoriarkiv: Kontaktpersonens inlägg

Exempel på vattenvård längs kusten

Längs kusten lever ett flertal fiskarter som gynnas om det finns trivsamma sötvattenmiljöer i närheten. Till att börja med behöver dessa fiskar möjlighet att överhuvudtaget kunna simma upp i sötvattnet. Det vill säga: simma uppströms utan att stöta på hinder i form av t.ex. dammar eller trånga vägtrummor. Sedan behöver de också hitta en trivsam miljö. T.ex. en varm lagun (glosjö/flada) där rommen kan kläckas snabbare än i havet, eller en slingrande småbäck med grenar, stenar och andra strukturer, ungefär som ett rikligt inrett akvarium.

På grund av hindrande vägtrummor, rätning av vattendrag, och utdikning av sjöar och våtmarker har de flesta sötvattenmiljöer längs kusten blivit betydligt sämre för dessa fiskar. Den vattenvård som idag bedrivs längs kusten tar ofta fasta på detta och försöker bidra till bättre fiskmiljöer.

Nedanstående 5 minuter långa informationsvideo från 2021 ger exempel på den vattenvård som utförs längs kusten i Mellanbygden.

Det är i många fall ganska enkelt att göra stora förbättringar för fisken utan att påverka omgivande skogsproduktion negativt. Här nedan ges två exempel på det:

1) att byta vägtrummor som hindrar fisk att simma uppströms (bild 1 och 2). Detta görs i samarbete med den som förvaltar vägen, ofta en vägförening eller organisation.

2) att skapa miljöer i bäckfårorna som är trivsamma och gynnsamma för både vuxna fiskar och yngel (bild 3 och 4). I bäckfåror sker vattenvården i samarbete med respektive fastighetsägare.

Kan Norrbotniabanan komma att påverka vattnen i Mellanbygden?

Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Bygget av Norrbotniabanan kan nog sägas vara en av de större vattenhänsyn-utmaningarna i Västerbotten på ganska länge. Bansträckningen går genom det flackaste området i Västerbotten och kommer därför att genomkorsa många myrar och våtmarker, samt passera omfattande arealer med aktiv och potentiellt sur sulfatjord.

Erosionen kan bli stor från myrar som dikas eller schaktas, och slammet letar sig oftast ut i närliggande sjöar och vattendrag. Här en bild från en till bredden fylld slamfälla vid torvtäkten Röjnoret, som besöktes av vattenrådet år 2014 (foto: Jan Åberg)

Här är några exempel på förväntad påverkan som behöver minimeras för att inte riskera försämring av vattnets ekologiska status:

  • Grumlighet från öppen jord. Byggfasen av Norrbotniabanan innebär en ökad risk för erosion och sedimenttransport till sjöar och vattendrag. Att den typen av hänsyn brister idag finns det många nyliga exempel på. Nästan inga vägdiken som leder ner i sjöar har t.ex. slamfällor. Inte heller när vägar byggs om finns sådant skydd för vattnet. Ett vattenvårdprojekt år 2020 i Flutbäcken fick t.ex. avbrytas tillfälligt när kraftiga regn förde med sig mycket stora mängder slam från bygget av 2:1-väg på E4:an söder om Bygdeå (detta beskrivs i Bilaga 4 i denna rapport).
  • Påverkan från körspår på blöta marker och schaktning i myrar. All aktivitet i blöta marker och myrar i samband med bygget av Norrbotniabanan kräver miljöhänsyn, dels för att den grundläggande ekosystemfunktionen i våtmarken ska kunna behållas, dels för att arbeten i våtmarker riskerar ökad transport av organiskt slam och organiska syror. Känsliga sjöar och vattendrag som berörs av omfattande arbeten i myrar finns t.ex. strax söder om Robertsfors och vid Broträsket väster om Lövånger.
  • Försurning från sura sulfatjordar. De sura sulfatjordar som berörs kan komma att kräva ännu större hänsyn än ”vanliga” myrar, eftersom torrläggning av sulfatjordar kan orsaka mycket stark försurning av såväl ytvatten som stora och små grundvattenmagasin. Potentiellt sura sulfatjordar finns i mycket stor mängd längs banans sträckning, vilket gör att det finns en risk att misstag vid hanteringen av sura sulfatjordar kan leda till försurning och skador på värdefulla grundvattenmagasin. Ett av flera exempel: Vid bygget av Haparandabanan grundvattnet i den samhällsviktiga Sangisåsen, på grund av ett ett upplag med sur sulfatjord placerades där grundvattenbildningen äger rum (https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA22932034)
Sangisåsen förorenades av sur sulfatjord i samband med bygget av Haparandabanan, så att den kemiska statusen sänktes från god till otillfredsställande.

PS. På vilket sätt skulle bygget av Norrbotniabanan kunna bidra till åtgärdsarbetet för god vattenstatus i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan!

I förra inlägget hittar du länkar till Trafikverkets information i Norrbotniabanan. Där kan du t.ex. läsa att Trafikverket fram till den 22 januari samråder om påverkan på Rickleån i Robertsfors. Se även denna direktlänk till pdf:en som berör Rickleån.

Mät siktdjupet i ditt vatten

(text av Jan Åberg, Mellanbygdens vattenråd)

Genom att mäta siktdjup kan nästan vem som helst bidra till att hålla uppsikt över det generella läget sjöar och vattendrag. Alla byar eller föreningar som förvaltar sjöar bör fundera på att utföra den typen av mätning minst en gång per år, och gärna oftare.

Bakgrund till siktdjupsmätningar:

Siktdjupet är ett enkelt och billigt sätt att mäta hur förhållandena i en sjö förändras över året och långsiktigt. Siktdjupet är t.ex. ett indirekt mått på sjöars grad av övergödning, eftersom övergödning oftast leder till grumligare vatten. I Mellanbygden är sjöarna oftast färgade av humusämnen. Siktdjupet blir därför sällan mer än 3-4 meter. De mest humösa vattnen i Mellanbygden har siktdjup under en meter. Även övergödda sjöar med kraftig algblomning har lågt siktdjup.

Mätningar av siktdjup kan gärna göras ofta, exempelvis varannan vecka under den isfria perioden. Då framkommer en tydligt bild av hur förhållandena i sjön förändras under säsongen.

Vid tidsbrist bör mätningar i augusti prioriteras, eftersom det största materialet för jämförelser finns för augustivärden.

Via webbsidan Sveriges vattenmiljö kan trender i siktdjup tas fram för att jämföra med egna mätningar. Här nedan ges exempel på data från Bjännsjön i Mellanbygden. (https://www.sverigesvattenmiljo.se/karta#5/63.271/16.990/0/all/all/329/none/none)

Material som behövs för mätning av siktdjup

Detta behövs för att mäta siktdjup:

  1. Icke-töjbar lina (max ca 5-6 meter för de flesta vatten i Mellanbygden)
  2. En vikt att fästa direkt under siktskivan så att skivans plan ligger vågrätt i vattnet.
  3. Helst en vattenkikare, även om det inte är nödvändigt för goda resultat.
  4. En rund siktskiva (se bild), som är:
    • alternativ 1: helvit cirkulär 25 cm i diameter
    • alternativ 2: vit och svart 20 cm i diameter

Utförande:
Siktskivan sänks ner i vattnet tills den inte syns. Sedan dras den sakta upp till den syns igen. På det djupet görs avläsningen.

Upprepa tre gånger och beräkna medelvärdet. Personen som mäter bör ha fullgod syn. Testa gärna att vara flera personer som mäter, och diskutera och jämför era resultat.

Siktdjupet bör helst mätas i en vattenkikare, men mätning utan vattenkikare ger likvärdiga resultat (enligt Wilander och Sonesson, 2006). Om vattenkikare inte används, görs mätningen lämpligen i skuggan som skapas av relingen på en båt, eller en brygga.  

Mätningarna sparas på ett säkert ställe, med uppgifter om siktdjup (tre mätningar per tillfälle), datum och utförare. Skicka gärna dina uppgifter till vattenrådet via https://mellanbygdensvattenrad.org/kontakt/

Referenser

Hydrologiskt nuläge i Mellanbygden

SMHI varnar just nu för höga vattenflöden i Mellanbygden. För den som vill veta mer om detaljerna finns SMHI webbsida hydrologiskt nuläge (https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/). Där går det att klicka på valfritt avrinningsområde för att se det aktuella flödet och få en prognos för de närmaste dagarna. Det går också att jämföra med historiska data.

Nära vårflodens max i Dalkarlsån den 10 maj 2023.

I Dalkarlsån beräknas t.ex. maxflödet inträffa idag eller i morgon, men redan på lördag den 13 maj minskar flödet (denna prognos syns i skärmklippet nedan från https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/).

I figuren nedan visas också en jämförelse med tidigare data. Av den framgår att nuvarande vårflodsmax är ca 10 dagar senare än medeltalet under perioden 1991-2021. Å andra sidan bör det noteras att vårfloden kommit i två pulser, där den första kom den 23 april vilket är ovanligt tidigt.

Atlas över Rickleåns sänkta sjöar

Som en del av avslutningen på Samverkansprojekt Rickleån genomförde vattenrådets kontaktperson en förstudie på temat ”Sjösänkningar och andra nivåförändringar i sjöar inom Rickleåns avrinningsområde”. Resultaten visualiserades i en atlas i 28 kartblad över Rickleåns sänkta sjöar.

Minst 74% av sjöarna kan klassas som sänkta (varav 5% aktivt reglerade, och 69% sänkta utan att regleras). En liten del av sjöarnas klassades som helt intakta (11%), medan 14% av sjöarna bedömdes var svåra att klassa (klasserna ”troligen intakta” eller ”eventuellt sänkta”). Resterande sjöar (3 st) klassades som höjda.

Atlasen finns att ladda ner via denna länk (OBS! stor pdf-fil ca 90 MB, med 28 kartor)

På kartbladen finns en tabell som visar hur sjöarna har klassats, samt i vissa fall även korta kommentarer.

Exkursion den 25 maj: ”Återvätning på olika sätt”

Efter den torraste sommaren på 500 år i Europa har vattenfrågorna inom EU blivit mer glödheta än någonsin. Jordbruksföretag längs floden Po i Italien vill t.ex. bygga 10 000 sjöar. I Frankrike tog kranvattnet tog slut i över 100 kommuner år 2022. I mars 2023 mobiliserades över 3000 militärpoliser för att kunna hantera de våldsamma konflikter som pågår om vem som ska få tillgång på vatten inför sommaren.

Samtidigt i Sverige: Hur många i Sverige kommer ihåg torkan år 2018? Hur många har satt sig in i SMHI:s analyser, som visar att torrsommaren 2018 riskerar bli det nya normala i Norrland redan om 50-60 år?

Kan vi på något sätt vara proaktiva och motverka risken för uttorkade vattendrag och allt mer brandkänsliga skogar? Kan vi behålla mer vatten i landskapet och mildra de problem som SMHI:s analyser pekar på? Vilka resurser finns för att minska risken för skogsbränder och att vattendragen torkar ut? Kan återvätning bidra till att lagra kol från atmosfären?

För att belysa den typen av frågor utgår vår exkursion från Robertsfors kommuns nyligen avslutade LOVA-projekt: ”Förstudie inför vattenhöjande projekt i torrlagda bäckfåror och sänkta sjöar i Robertsfors kommun”

Radiodokumentär om de nya miljökraven på vattenkraften

Här kommer en länk till en radiodokumentär som belyser debatten och tänket kring de nya miljökraven på vattenkraften.

Videosnutt från Stor-Båtsjön när omdrevsprovtagningen med Helikopter ägde rum

Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.

VIDEO: Hur myrar jämnar ut vattenflöden + SAVE THE DATE 26/3 i Robertsfors

[Först kort info: Det återigen dags för ett gemensamt ”årsmöte”/nätverksmöte för Södra Bottenvikens Kustvattenråd och Mellanbygdens vattenråd. Förra året var vi i Tavelsjö, och detta år kommer vi till Robertsfors, torsdag den 26 mars, ca-tiden kl 9-15. Håll utkik via denna sida eller via mejl för kallelse! Ett varierat program planeras.]

Sedan, ett skolexempel på myrarnas funktion för vattenbalansen. Nedanstående videoklipp från NRK:s populära TV-serie Oppfinneren ger nämligen en mycket praktisk inblick i betydelsen av torvmarker och myrar för att jämna ut vattenflödena i vattendragen:

Videorutan som kommer upp när bilden klickas på, är inställd att börja ca 27:30 in i avsnittet (Oppfinneren säsong 1 del 5)

OBS! Klicka på bilden för att se texten.