Buffelägaren Pontus Elvingson berättar om vattenbuffeln som art och hur den kan användas för vattenvård i Sverige. Tid: den 4 november kl 19.30.
Vattenbufflar kan ofta på ett resurseffektivt sätt öppna upp igenväxta vatten för sjöfåglar, våtmarksfåglar och andra vilda djur. De används i allt större grad för att hantera okontrollerad vegetationstillväxt i och omkring våtmarker.
Föranmäl dig via vårt kontaktformulär (skriv ”vattenbuffel 4 november” i meddelanderaden). Det går också bra att föranmäla genom att mejla direkt till vattenrådets kontaktperson Jan Åberg.
Föredraget är digitalt via Teams. Länk kommer att skickas per e-post ca 1 timme innan föredraget, till de som har föranmält sig.
Arrangemanget är ett samarbete mellan Mellanbygdens vattenråd, Robertsfors kommun och Överklintens vattengrupp.
Om föranmälan till seminariet görs innan ca kl 8.00 den 29 oktober så kommer vi att hinna skicka ut länken. Föranmäl dig via vårt kontaktformulär eller genom att mejla/ringa direkt till Jan Åberg.
Möteslänken meddelas strax innan mötet till de som har föranmält sig. Vi kommer att använda Teams. Glöm inte att föranmäla dig via vårt kontaktformulär eller genom att mejla/ringa direkt till Jan Åberg.
Program den 29 oktober:
8.55 tid då det är lämpligt att koppla upp sig!
9-9.15 Välkomna och introduktion till dagens tema
9.15-9.30 Exempel på typer av sedimentfällor och fosfordammar, inkl skillnader mot rördammar. Därtill kortfattat om erosionsprocessen i diken. (Jan Åberg, Mellanbygdens vattenråd)
9.30 Uppföljning av ett system av sedimenfällor. (Lars Berggren, Skogsstyrelsen)
10-10.15 fika
10.15-10.25 Vad innehåller ca 5 år gamla sediment i en stor sedimentationsdamm inom ett aktivt brukat skogsområde i Sikeå? (Leif Vestermark, Skellefteå kommun).
10.25-10.40 Resultat av kvantifiering och karaktärisering av mjuka sediment i ett urval av sjöar i Mellanbygden. (Leif Vestermark, Skellefteå kommun och Jan Åberg, Mellanbygdens vattenråd)
10.40-10.45 kort bensträckare.
10.45-11.15 Erfarenheter från Katrineholms kommuns lågflödesmuddring av mjuka sediment i Öljaren (Jenny Herbertsson, Katrineholms kommun)
11.15 – 12.00 tid för frågor, samt reflektioner och diskussion kring vilka åtgärdsprojekt som är möjliga generellt och lokalt.
Nyss tillfört slam från ett dike en av Mellanbygdens åar. Foto: jan Åberg
Välkommen till en exkursion med exempel på vattenvård för små bäckar.
Vi kommer gå längs Vänforsbäcken för att se och uppleva:
insektshotell för vattendrag
manuell återföring av block
återmeandring i liten skala med meandringshjälpmedel
manuellt tillförd död ved
flödesbegränsande strukturer i sänkta bestämmandesektioner
Det kommer bjudas på fika, och därför krävs föranmälan senast fredag den 3 oktober kl 12!
Tidpunkt och plats: den 6 oktober kl 13-16. Samlingsplatsen är en t-korsning på skogsvägen ca 100 meter norr om Vänforsbäcken. Länk till kartnål via denna länk. Se även kartan nederst i detta inlägg.
Föranmälan görs till vattenrådets kontaktperson Jan Åberg telefon 072-205 92 68 eller e-post info@janaberg.se, senast fredag den 3 oktober innan kl 12.00.
Ta gärna med dig varma kläder, paraply eller liknande, samt stövlar eller kängor!
Exkursionen är en del av ett LOVA-projekt för Vänforsbäcken, i ett samarbete mellan Robertsfors kommun, Sveaskog och Mellanbygdens vattenråd.
Vattenvård med handkraft i en rensad och rätad bäckfåra Karta som visar var vi samlas. Koordinater till platsen är SWEREF 99 TM: N 7120771, E 772677. WGS84 64°6’19.7″N 20°36’5.3″E
God vattenstatus kräver samverkan och samarbete. Alla kan bidra!
Många av våra vatten uppnår inte god status, och frågan är hur läget kan förbättras. Räcker det att minimera sin egen negativa påverkan? Nej, oftast inte, eftersom orsakerna till problemen är komplexa och kräver olika typer av samarbeten.
Workshopen syftar till att:
föra dialog om aktuella och viktiga frågor kopplat till vattenresurser och vattenmiljöer i vårt geografiska område
fokusera på de förutsättningar vi har i vårt område. Detta inkluderar allt från samhällsplanering och utvecklingsfrågor, V/A och tillsyn till markanvändning och fysisk vattenmiljö.
diskutera vattenfrågor utifrån ett övergripande perspektiv för att kunna ta ett helhetsgrepp och fundera över prioriteringar och arbetssätt.
Mål för workshopen:
Beskriva en gemensam lägesbild och gemensamma mål. Därefter påbörja en gemensam prioritering.
Bestämma vad nästa steg i processen, som underlättar resurser och finansiering av fortsatt arbete.
Resonera kring samarbetsformer och vilken roll våra olika organisationer kan ta sig an.
Målgrupp:
Workshopen riktar sig till personer och organisationer som jobbar med vattenfrågor inom avrinningsområdena för:
Vi hoppas på ett brett deltagande! Vi välkomnar kommunala tjänstepersoner och politiker inom miljö och hälsa, plan och bygg, samhällsbyggnad, VA-tjänster, naturvård, fritid och turism. Utöver detta välkomnas även alla inom vattenrådens olika medlemsorganisationer och nätverk. Förutom vattenrådens kontaktpersoner medverkar även berörda tjänstepersoner på Länsstyrelserna.
Här nedan finner du det färdiga programmet för exkursionen den 3 september. Innehållet ser ut att bli riktigt intressant med temat ”Vatten som behöver renas”. Vi gör besök på flera intressanta platser och får guidning av kunniga personer från kommunerna Robertsfors och Skellefteå, och Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen Västerbotten, Skogsstyrelsen och Leader inbjuder till en skrivarstuga där en bredd av kompetenser och handläggare finns på plats för att hjälpa till med finansiering av olika typer av utvecklingsprojekt. Exempelvis projekt för hållbara åtgärder i naturen, utveckling av bebyggelse, klimatåtgärder eller aktiviteter. Under dagen finns hjälp att hitta rätt typ av finansiering.
Skrivarstugan hålls denna gång i Vindelngallerian i Vindeln.
Tid: onsdag 1 oktober 09.00-15.00
Målgrupp: Kommuner, föreningar, vattenråd med flera.
Mat: Lunch och fika ingår.
Delar av dagen går att delta på digitalt/via länk.
Anmälan görs senast 24 september via följande formulär:
Text av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson. Texten är kompletterad den 19 augusti, med ett nytt stycke sist i texten.
I föregående inlägg rapporterades om ett antal algblomningar i samband med värmeböljan i Mellanbygden. En av dessa pågick i Uttersjöträsket. Tack vare vattengruppen i Uttersjöträsket uppmärksammades även att en ganska omfattande fiskdöd skett i denna sjö. Medlemmar i vattengruppen räknade in över 100 döda stora fiskar varav flera stora gäddor, men troligen var det totala antalet fiskar som dog mycket större.
Fiskdöden i Uttersjöträsket skedde under vecka 30 i samband med höga vattentemperaturer. Vid Skellefteå kommuns fältmätningar (när lufttemperaturen minskat något och vinden blivit lite starkare) var vattentemperaturen ännu ca 26 grader. Vid så höga temperaturer är syrehalterna låga samtidigt som fiskarnas syrebehov är extra stort. Uttersjöträsket har höga näringshalter, syrefattiga grunda bottnar, och inga stora djuphålor med kallt syrerikt vatten. Allt detta ökar risken för fysiologisk stress för fiskarna, men det var troligen den rekordlånga perioden av hög värme som var utlösande faktor för fiskdöden denna gång.
Mer än 100 döda större fiskar noterades i Uttersjöträsket under värmeböljan i juli 2025 (foto: Leif Vestermark). Även flera stora gäddor påträffades döda i Uttersjöträsket under värmeböljan (foto: Leif Vestermark)
Ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av växthusgaser ger i dagsläget liten praktisk effekt, vilket leder till att extremt väder sannolikt kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Inte minst ökar risken för värmeböljor och skyfall i takt med att energin i atmosfären ökar (läs mer om extremväder och koppling till klimat på https://www.smhi.se/forskning/amnen/extremvader)
Vad kan göras lokalt för att hjälpa sjöarna att klara extremt väder bättre än idag? Svaret på den frågan är att det bland annat behövs fler åtgärder för att förhindra att näringsrikt sediment och slam rinner ut i sjöar och vattendrag från omgivande skogs- och åkermarker. I Uttersjöträsket har åtgärder påbörjats för att minska näringsbelastningen till vattnet, och gynna populationerna av djurplankton som kan bidra till att förebygga algblomningar. Om åtgärderna för Uttersjöträsket blir väl genomförda och får märkbara effekter kommer sjön troligen att klara åtminstone värmeböljor bättre i framtiden.
Ett annat sätt att minska risken för fiskdöd vid värmeböljor är att restaurera vattenståndet i sjöar som är sänkta. I Mellanbygden finns troligen mer än 1000 (ettusen) sänkta sjöar (läs mer här), och i områden med många grunda sjöar (Västerbottens kustområde t.ex.) kan nivåhöjningar bidra till att den totala sjövolymen ökar mycket påtagligt. I t.ex. Vänforssjön som endast är 1,2 meter djup efter sänkningen, skulle volymen mer än fördubblas om nivån höjdes tillbaka till den ursprungliga nivån (se figur nedan).
Analys och text den 18 juli 2025, av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson
Påtagliga algblomningar pågår just nu i flera sjöar i Mellanbygden. Här nedan är några exempel baserat på tolkning av data från satelliten Sentinel-2 L2A.
Inre Ljusvattnet
I Inre Ljusvattnet har en kraftig algblomning pågått sedan slutet av maj. Kommunen och lokalbefolkning bedriver ett gemensamt arbete i sjön för att försöka minska denna typ av blomningar. Långvarig belastning av fosfor från omgivande åkermark är en bidragande orsak till algblomningarna i denna sjö.
Sör-Lidsträsket
I Sör-Lidsträsket pågår en kraftig algblomning sedan ungefär andra veckan i juli. Det finns inga stora arealer av jordbruksmark som bidrar med fosfor omkring denna sjö. En trolig orsak är istället att näringsrika sediment rörs upp genom sjöns reglering för vattenkraft. Sör-Lidsträsket används som regleringsmagasin för kraftverken i Rickleån nedströms Stora Bygdeträsket.
Uttersjöträsket
I Uttersjöträsket pågår en ganska kraftig algblomning sedan ungefär andra veckan i juli. Kommunen och lokalbefolkning har under flera års tid bedrivit ett gemensamt arbete i sjön för att försöka minska denna typ av blomningar.
Avan
En tendens till algblomning märks sedan en tid tillbaka i Avan strax norr om Tavelsjön. Avans näringshalter är höga, vilket beror framförallt på långvarig påverkan från jordbruksmark. Sjön är ganska välstuderad och samverkan mellan myndigheter och lokalbefolkningen har gjorts. Flera olika typer av åtgärder för att minska övergödningen i Avan har föreslagits.
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 
