Skellefteå kraft har nu lämnat in sin ansökan avseende nya miljövillkor för vattenkraften i Rickleån. Själva processen därefter beskrivs på hemsidan Sveriges Domstolar, och sker i nedanstående steg. De olika vattenintressen längs Rickleån bör särskilt notera punkt nr 3:
1) Ansökan lämnas in [PROCESSEN HAR NÅTT HIT]
2) Kompletteringar
Domstolen bedömer om ansökan behöver kompletteras på något sätt och kan förelägga sökanden att ge in kompletteringar.
3) Kungörelse
Uppgift om inkommen ansökan kungörs i någon/några ortstidningar så att berörda och allmänhet kan ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.
4) Ytterligare skriftväxling
Yttranden som kommer in får sökanden bemöta. Eventuellt ytterligare skriftväxling kan ske.
Hur kommer det se ut i Robertsfors om mark- och miljödomstolen beviljar Skellefteå krafts ansökan om att öppna upp de tre kraftverksdammarna?
Det finns idag ganska många exempel på hur det ser ut i miljön efter att gamla kraftverksdammar har öppnats upp. Lite längre ner i detta inlägg ges även två lokala exempel.
Men titta gärna först på kraftbolaget Unipers video om sitt nyliga dammrivningsprojekt i Marieberg i Mörrumsån. Förhållandena där är snarlika som för Robertsfors, och i videon ges exempel på hur det kan se ut i en kraftverkdamm efter en nivåsänkning.
Här nedan följer två exempel från områden i eller i anslutning till Mellanbygden.
Exempel 1. Storbäcken i Skellefteå kommun.
Exempel 2. Högdammen i Dalkarlsån – 50 år efter att dammen spolades bort av vårfloden.
Högdammen i Dalkarlsån spolades bort av en vårflod omkring slutet av 1950-talet. Bilden är från 2007, dvs ca 50 år efter att dammen spolades bort. Foto: Jan Åberg.
Idag den 16 september 2021 presenterade Skellefteå kraft en sammanfattning av sin miljöanpassningsplan gällande Rickleån på sin hemsida. Där framgår att påtagliga förändringar för miljöhänsyn är att vänta:
Så här skriver Skellefteå kraft:
”Vi kommer att ansöka om nya miljövillkor för driften av kraftverken uppströms i Bygdsiljum och Älglund samt för årsreglermagasinen.”
Dvs, Stora Bygdeträsket, Gransträsket, Lidsträsket och Tallträsket kommer även fortsättningsvis att regleras för att driva Älglunds kraftstation. Fast med en mera miljöanpassad reglering.
Vidare skriver företaget:
”När det kommer till de tre återstående kraftverken i Rickleån; Fredriksfors, Sågfors och Bruksfors, så kommer vi att ansöka om ett återkallande av tillstånden för att driva dessa. Efter en bedömning av miljöeffekter, produktionsförmåga, reglerbarhet och renoveringsbehov så ser vi inte en grund för fortsatt drift av dessa tre. Vi bedömer också att en avveckling av dessa skapar förutsättningar för en bättre vattenmiljö i Rickleån.”
Dvs, dammarna i Robertsfors kommer inte att miljöanpassas, utan istället öppnas upp så att fiskvandringen inte hindras. Kopplat till dessa kraftverk är även Bjursjödammen, som därmed med all sannolikhet också kommer att tas ur bruk.
Det återstår information om hur t.ex. Åselestupets spegeldamm kommer att anpassas.
Sommaren är här, vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Vattenrådet har t.ex. i år fått in en rapport om att det inte längre går att få fisk i Klintsjön söder om Ånäset, vilket med all sannolikhet beror på att försurningen från sura sulfatjordar i Hertsångersälvens avrinningsområde förvärrades dramatiskt hösten 2018 och efterföljande år.
Har du synpunkter på hur Robertsfors kommun exempelvis planerar att hantera vattenförsörjning vid kriser och dåliga reningsverk och enskilda avlopp? I så fall kanske du ska läsa kommunens förslag på VA-plan och dagvattenstrategi?
Robertsfors kommun tog fram en VA-policy under 2020, och har nu också tagit fram ett förslag på VA-plan och dagvattenstrategi. De tillhörande dokumenten är ute på remiss till den 6 augusti.
Vatten- och avloppsplan (VA-plan) och dagvattenstrategi för Robertsfors kommun
Det har under 2019 och 2020 arbetats fram ett förslag på en VA-plan och en tillhörande dagvattenstrategi för Robertsfors kommun. En VA-plan omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, både enskild och allmän VA-lösning. En av åtgärderna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är att kommunen ska ta fram VA-planer för att underlätta uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Representanter från samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med kommunens VA-strateg tagit fram ett förslag på en VA-plan samt en tillhörande dagvattenstrategi.
Förslaget på VA-plan och dagvattenstrategi finns nu tillgänglig för allmänheten, både digitalt via vår hemsida och i pappersform i entrén på kommunhuset. Den har också skickats på remissrunda till berörda myndigheter, politiska förbund och föreningar.
Handlingarna består av VA-plan och dagvattenstrategi, samt förarbeten till dessa i form av en VA-översikt och en VA-policy.
Anvisningar för yttrande:
Synpunkter ska vara skriftliga och lämnas in, tillsammans med namn, adress, och telefonnummer senast fredag 6 augusti 2021 till: Vännäs kommun, Kommunstyrelseförvaltningen, Infrastrukturavdelningen, Hanna Åbrink, 911 81 Vännäs
Arbetet har genomförts genom ett samarbete mellan Robertsfors, Vännäs och Bjurholm där en gemensam VA-strateg anställdes inför arbetet. VA-strategen har haft sin arbetsplats i Vännäs.
Efter granskningstiden tar kommunen fram ett utlåtande som innehåller en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna.
Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.
Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.
Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.
På vattenrådets undersida om Rickleån, finns nu en ganska lång lista med dokument som tagits fram inom ramen för Samverkansprojekt Rickleån.
Här nedan kan du läsa det senaste av dessa dokument. Det är en sammanställning av frågor och resonemang som har förts på ett lokalt plan kopplat till Rickleåns ekologiska funktion och ekologiska status – både historiskt och idag. Innehållet bygger i första hand på den samlade informationen från ett stort antal lokala observatörer, men kopplar också ihop det lokalt observerade med den kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan som berörts i refereegranskad forskning.
**för Mellanbygdens del berörs t.ex. Inre Ljusvattnet nordväst om Burträsk, Sör-Lidsträsket sydväst om Norsjö, Uttersjöträsket nordost om Lövånger, Stor-Båtsjön i Ånäset, Hemsjön och Långsjön i Överklinten och Avan i Tavelsjö**
Övergödningsproblem finns inte bara i södra Sverige utan också i ett antal norrländska sjöar, vattendrag och kustvatten. En hel del kunskap finns redan nu om dessa vatten, men när det gäller sedimentens betydelse som källa för näringsämnen finns det ännu många oklarheter — inte minst därför att norrländska sjöar verkar vara ”nalta eljest”.
För att bringa mer klarhet i frågan kommer seminariet att innehålla föredrag av exempelvis Brian Huser från SLU, Ann-Kristin Bergström från Umeå universitet och Ernst Witter från projektet EU LIFE Rich Waters.
Läs hela programmet på länken nedan, och glöm inte att anmäla dig vid anmälningsformuläret!