Kategoriarkiv: Målet god status

Digitalt seminarium om slam – Vattenrådet 29 oktober – save-the-date

Lämna ett svar

Välkommen till vattenrådets digitala seminarium om slam, den 29 oktober 2025.

OBS! Digitalt möte: Enkelt att delta från nästan var du än befinner dig!

Sediment- och näringstillförseln till sjöar och vattendrag är stor i våra dikade landskap. Hur ser kunskapsläget ut och vilka vattenvårdsmetoder finns?

Programmet är ännu preliminärt. Seminariet startar kl 9 och pågår troligen till åtminstone kl 14, med paus för lunch och fika.

Seminariet innefattar bland annat:

  • En presentation av erfarenheter från Katrineholms kommuns lågflödesmuddring av mjuka sediment i Öljaren.
  • Rapportering från Skogsstyrelsens årliga efter-åtgärd-uppföljning av en serie av åtgärder för att ”stoppa slammet”. Fokus ligger på åtgärderna demo-området i Sikeå på Holmen skogs mark i Västerbotten. Området byggdes inom ramen för Svensk-Finska projektet KLIVA på 2010-talet.
  • Presentation av vattenrådets samarbetsprojekt med Skellefteå kommun för att karaktärisera de mjuka sjösedimenten i insjödeltan delvis skapade av dikessystem.
  • En genomgång av den finska tekniken rördammar som dämpar flödestoppar och bidrar till retention/sedimentation just när det behövs som bäst.
  • Ett separat block för diskussion och workshop kring det kunskapsutbyte som skett under dagen.

Föranmäl dig gärna till vattenrådets kontaktperson Jan Åberg via vårt kontaktformulär eller mejla/ring direkt. Mer detaljer om programmet meddelas senare.


Vänforssjöns humusrika sediment med en färg som är snarlik chokladpudding. Sediment av denna typ var minst 2,2 meter djupt på provtagningsplatsen. Kan vi bromsa denna typ av sedimentation till sjöar och vattendrag?

Anmäl dig gärna till vattenrådens dag i Boden den 14-15 maj

Lämna ett svar

Vattenrådens dag är en möjlighet för personerna i vattenrådens nätverk att träffas och resonera kring vattenfrågor. Mötet ordnas av vattenmyndigheten, och startar den 14 maj med en konferensmiddag. Den 15 maj är det en heldagskonferens.

Några axplock från programmet:

  • Vattenrådens roll för samverkan med kommuner och andra aktörer
  • Behovet av lokala åtgärdsplaner och avrinningsområdesvis planering
  • Vattenfrågor i industrisatsningarna i norra Sverige

Anmälan görs via denna sida:

https://www.vattenmyndigheterna.se/kalenderhandelser/2025-05-14-vattenradens-dag-i-boden.html

Om vi blir flera från Mellanbygden finns det troligen möjligheter till samordning av resan.

Exempel på vattenvård längs kusten

Lämna ett svar

Längs kusten lever ett flertal fiskarter som gynnas om det finns trivsamma sötvattenmiljöer i närheten. Till att börja med behöver dessa fiskar möjlighet att överhuvudtaget kunna simma upp i sötvattnet. Det vill säga: simma uppströms utan att stöta på hinder i form av t.ex. dammar eller trånga vägtrummor. Sedan behöver de också hitta en trivsam miljö. T.ex. en varm lagun (glosjö/flada) där rommen kan kläckas snabbare än i havet, eller en slingrande småbäck med grenar, stenar och andra strukturer, ungefär som ett rikligt inrett akvarium.

På grund av hindrande vägtrummor, rätning av vattendrag, och utdikning av sjöar och våtmarker har de flesta sötvattenmiljöer längs kusten blivit betydligt sämre för dessa fiskar. Den vattenvård som idag bedrivs längs kusten tar ofta fasta på detta och försöker bidra till bättre fiskmiljöer.

Nedanstående 5 minuter långa informationsvideo från 2021 ger exempel på den vattenvård som utförs längs kusten i Mellanbygden.

Det är i många fall ganska enkelt att göra stora förbättringar för fisken utan att påverka omgivande skogsproduktion negativt. Här nedan ges två exempel på det:

1) att byta vägtrummor som hindrar fisk att simma uppströms (bild 1 och 2). Detta görs i samarbete med den som förvaltar vägen, ofta en vägförening eller organisation.

2) att skapa miljöer i bäckfårorna som är trivsamma och gynnsamma för både vuxna fiskar och yngel (bild 3 och 4). I bäckfåror sker vattenvården i samarbete med respektive fastighetsägare.

Hur vår vårt vatten? Lägesrapport med frågestund i Robertsfors 25/2 kl 18.30

Lämna ett svar

Hur mår vårt vatten och hur mår ditt vatten?

Kontaktpersonen för Mellanbygdens vattenråd, Jan Åberg, ger en översikt om läget i våra lokala sjöar, vattendrag och grundvatten. Under denna träff svarar Jan på dina frågor om vatten i Västerbottens mellanbygd.

Tid: tisdag den 25 februari kl 18:30 – 19:30

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, Storgatan 9, Robertsfors

Föranmälan senast fredag den 21 februari via vuxenskolan, länk nedan:

https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/djur-natur-miljo/hur-mar-vart-vatten-76408

2025 års enkät om aktuella vattenfrågor i Mellanbygden

Lämna ett svar

Det är återigen dags att samla in kunskap om vattenfrågor i Mellanbygden som är aktuella för just dig eller din organisation. Syftet är att få ökad kunskap om hinder och möjligheter för att nå god vattenstatus i Mellanbygden. 

QR-kod till enkäten.

Enkäten tar bara några minuter att fylla i, och riktar sig till vattenrådets befintliga nätverk, samt alla övriga vattenintressenter, såväl privatpersoner som organisationer. Enkäten nås via denna länk eller qr-koden här intill.
Din medverkan är värdefull 🙏

Bild på enkätens första fråga. Klicka på bilden för att komma till enkäten.

Vattenrådets stormöte, tisdag den 5 mars kl 13-16

Lämna ett svar

Välkomna till digitalt möte tisdag den 5 mars 2024 kl 13-16, för alla vattenintresserade.

Anmälan till mötet sker via Anmälan till digitalt möte för VRO9 (google-formulär)

💧 Mellanbygdens vatten 💧
är vårt samtalsämne

Digitalt möte den 5 mars
Välkomna!

https://mellanbygdensvattenrad.org/

—

Mötets mål: 

  • att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten.

Syfte:

  • att överblicka det rådande arbetet mot att nå god vattenstatus i Mellanbygden.
  • att med hjälp av mötets samlade kompetens bredda perspektiven i ett urval av rådande ”vattenutmaningar” i Mellanbygden.
  • att identifiera möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer.

Innehåll (med reservation för justeringar)

  1. informationsutbyte och korta presentationer från olika vattenintressen i Mellanbygden, inkl. redovisning av vattenrådets verksamhet
  2. diskussionsfrågor – vattenutmaningar, samt möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer
  3. förslag på hur vattenrådet kan bidra till att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i Mellanbygden

Varmt välkomna!

PS. Möteslänk meddelas senare.

Enkät om aktuella vattenfrågor i Mellanbygden

Lämna ett svar

Nu samlar vi in kunskap om vattenfrågor i Mellanbygden som är aktuella för just dig eller din organisation. Syftet är att få ökad kunskap om hinder och möjligheter för att nå god vattenstatus i Mellanbygden. 

QR-kod till enkäten.

Enkäten tar bara några minuter att fylla i, och riktar sig till vattenrådets befintliga nätverk, samt alla övriga vattenintressenter, såväl privatpersoner som organisationer. Enkäten nås via denna länk eller qr-koden här intill.
Din medverkan är värdefull 🙏

Bild på enkätens första fråga. Klicka på bilden för att komma till enkäten.

Kan Norrbotniabanan komma att påverka vattnen i Mellanbygden?

1 svar

Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Bygget av Norrbotniabanan kan nog sägas vara en av de större vattenhänsyn-utmaningarna i Västerbotten på ganska länge. Bansträckningen går genom det flackaste området i Västerbotten och kommer därför att genomkorsa många myrar och våtmarker, samt passera omfattande arealer med aktiv och potentiellt sur sulfatjord.

Erosionen kan bli stor från myrar som dikas eller schaktas, och slammet letar sig oftast ut i närliggande sjöar och vattendrag. Här en bild från en till bredden fylld slamfälla vid torvtäkten Röjnoret, som besöktes av vattenrådet år 2014 (foto: Jan Åberg)

Här är några exempel på förväntad påverkan som behöver minimeras för att inte riskera försämring av vattnets ekologiska status:

  • Grumlighet från öppen jord. Byggfasen av Norrbotniabanan innebär en ökad risk för erosion och sedimenttransport till sjöar och vattendrag. Att den typen av hänsyn brister idag finns det många nyliga exempel på. Nästan inga vägdiken som leder ner i sjöar har t.ex. slamfällor. Inte heller när vägar byggs om finns sådant skydd för vattnet. Ett vattenvårdprojekt år 2020 i Flutbäcken fick t.ex. avbrytas tillfälligt när kraftiga regn förde med sig mycket stora mängder slam från bygget av 2:1-väg på E4:an söder om Bygdeå (detta beskrivs i Bilaga 4 i denna rapport).
  • Påverkan från körspår på blöta marker och schaktning i myrar. All aktivitet i blöta marker och myrar i samband med bygget av Norrbotniabanan kräver miljöhänsyn, dels för att den grundläggande ekosystemfunktionen i våtmarken ska kunna behållas, dels för att arbeten i våtmarker riskerar ökad transport av organiskt slam och organiska syror. Känsliga sjöar och vattendrag som berörs av omfattande arbeten i myrar finns t.ex. strax söder om Robertsfors och vid Broträsket väster om Lövånger.
  • Försurning från sura sulfatjordar. De sura sulfatjordar som berörs kan komma att kräva ännu större hänsyn än ”vanliga” myrar, eftersom torrläggning av sulfatjordar kan orsaka mycket stark försurning av såväl ytvatten som stora och små grundvattenmagasin. Potentiellt sura sulfatjordar finns i mycket stor mängd längs banans sträckning, vilket gör att det finns en risk att misstag vid hanteringen av sura sulfatjordar kan leda till försurning och skador på värdefulla grundvattenmagasin. Ett av flera exempel: Vid bygget av Haparandabanan grundvattnet i den samhällsviktiga Sangisåsen, på grund av ett ett upplag med sur sulfatjord placerades där grundvattenbildningen äger rum (https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA22932034)
Sangisåsen förorenades av sur sulfatjord i samband med bygget av Haparandabanan, så att den kemiska statusen sänktes från god till otillfredsställande.

PS. På vilket sätt skulle bygget av Norrbotniabanan kunna bidra till åtgärdsarbetet för god vattenstatus i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan!

I förra inlägget hittar du länkar till Trafikverkets information i Norrbotniabanan. Där kan du t.ex. läsa att Trafikverket fram till den 22 januari samråder om påverkan på Rickleån i Robertsfors. Se även denna direktlänk till pdf:en som berör Rickleån.

Mät siktdjupet i ditt vatten

Lämna ett svar

(text av Jan Åberg, Mellanbygdens vattenråd)

Genom att mäta siktdjup kan nästan vem som helst bidra till att hålla uppsikt över det generella läget sjöar och vattendrag. Alla byar eller föreningar som förvaltar sjöar bör fundera på att utföra den typen av mätning minst en gång per år, och gärna oftare.

Bakgrund till siktdjupsmätningar:

Siktdjupet är ett enkelt och billigt sätt att mäta hur förhållandena i en sjö förändras över året och långsiktigt. Siktdjupet är t.ex. ett indirekt mått på sjöars grad av övergödning, eftersom övergödning oftast leder till grumligare vatten. I Mellanbygden är sjöarna oftast färgade av humusämnen. Siktdjupet blir därför sällan mer än 3-4 meter. De mest humösa vattnen i Mellanbygden har siktdjup under en meter. Även övergödda sjöar med kraftig algblomning har lågt siktdjup.

Mätningar av siktdjup kan gärna göras ofta, exempelvis varannan vecka under den isfria perioden. Då framkommer en tydligt bild av hur förhållandena i sjön förändras under säsongen.

Vid tidsbrist bör mätningar i augusti prioriteras, eftersom det största materialet för jämförelser finns för augustivärden.

Via webbsidan Sveriges vattenmiljö kan trender i siktdjup tas fram för att jämföra med egna mätningar. Här nedan ges exempel på data från Bjännsjön i Mellanbygden. (https://www.sverigesvattenmiljo.se/karta#5/63.271/16.990/0/all/all/329/none/none)

Material som behövs för mätning av siktdjup

Detta behövs för att mäta siktdjup:

  1. Icke-töjbar lina (max ca 5-6 meter för de flesta vatten i Mellanbygden)
  2. En vikt att fästa direkt under siktskivan så att skivans plan ligger vågrätt i vattnet.
  3. Helst en vattenkikare, även om det inte är nödvändigt för goda resultat.
  4. En rund siktskiva (se bild), som är:
    • alternativ 1: helvit cirkulär 25 cm i diameter
    • alternativ 2: vit och svart 20 cm i diameter

Utförande:
Siktskivan sänks ner i vattnet tills den inte syns. Sedan dras den sakta upp till den syns igen. På det djupet görs avläsningen.

Upprepa tre gånger och beräkna medelvärdet. Personen som mäter bör ha fullgod syn. Testa gärna att vara flera personer som mäter, och diskutera och jämför era resultat.

Siktdjupet bör helst mätas i en vattenkikare, men mätning utan vattenkikare ger likvärdiga resultat (enligt Wilander och Sonesson, 2006). Om vattenkikare inte används, görs mätningen lämpligen i skuggan som skapas av relingen på en båt, eller en brygga.  

Mätningarna sparas på ett säkert ställe, med uppgifter om siktdjup (tre mätningar per tillfälle), datum och utförare. Skicka gärna dina uppgifter till vattenrådet via https://mellanbygdensvattenrad.org/kontakt/

Referenser

Exkursion den 25 maj: ”Återvätning på olika sätt”

Lämna ett svar

Efter den torraste sommaren på 500 år i Europa har vattenfrågorna inom EU blivit mer glödheta än någonsin. Jordbruksföretag längs floden Po i Italien vill t.ex. bygga 10 000 sjöar. I Frankrike tog kranvattnet tog slut i över 100 kommuner år 2022. I mars 2023 mobiliserades över 3000 militärpoliser för att kunna hantera de våldsamma konflikter som pågår om vem som ska få tillgång på vatten inför sommaren.

Samtidigt i Sverige: Hur många i Sverige kommer ihåg torkan år 2018? Hur många har satt sig in i SMHI:s analyser, som visar att torrsommaren 2018 riskerar bli det nya normala i Norrland redan om 50-60 år?

Kan vi på något sätt vara proaktiva och motverka risken för uttorkade vattendrag och allt mer brandkänsliga skogar? Kan vi behålla mer vatten i landskapet och mildra de problem som SMHI:s analyser pekar på? Vilka resurser finns för att minska risken för skogsbränder och att vattendragen torkar ut? Kan återvätning bidra till att lagra kol från atmosfären?

För att belysa den typen av frågor utgår vår exkursion från Robertsfors kommuns nyligen avslutade LOVA-projekt: ”Förstudie inför vattenhöjande projekt i torrlagda bäckfåror och sänkta sjöar i Robertsfors kommun”

vro9-exkursion-2023Ladda ner