Författararkiv: janaberg

Så kan vattenfrågor prioriteras i ditt område

Lämna ett svar

Hur kan jag ta reda på mer om lokala vattenproblem och hur de prioriteras? Finns det något enkelt vattenproblem att åtgärda i min kommun eller i närheten av där jag bor?

Om du vill kunna svara på den typen av frågor finns den interaktiva webbsidan ”Åtgärdsplan för avrinningsområden i Västerbotten”.

Webbsidan kan t.ex. användas för att visa kartor över vandringshinder för fisk och liknande kartor (se exempel längst ned i inlägget).

Så här skriver länsstyrelsen om sidan:

”Storymapen Åtgärdsplan för avrinningsområden i Västerbotten är en interaktiv webbsida för kommuner, myndigheter, vattenråd eller andra intresseorganisationer att använda vid samverkan och för prioritering av vatten. Målet är att den ska förenkla arbetet med vattenrelaterade frågor genom att identifiera och ha exempel på underlag, för att kunna prioritera vatten i behov av åtgärder.”

Tips: Ägna gärna en lugn stund åt detta verktyg. Det finns stora mängder information både som text och i de inbäddade kartorna. Särskilt kartorna kan därtill ibland ta en stund att få fram.

Exempel på karta som finns i Storymapen. I detta fall en karta över vandringshinder för fisk.
Exempel på karta som finns i Storymapen. I detta fall en karta över rätade vattendrag.
Skärmdump av verktyg i Storymapen, som illustrerar skillnaden mellan rensat och icke-rensat vattendrag. Illustration: Elin Bäckström

Direktlänk till Storymapen: https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/arcgis/apps/storymaps/collections/c4e8770de9a846ae9bccbd430e66f8b6

Källa för citatet: https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter—vasterbotten/2024-03-15-nytt-verktyg-for-vattenfralsta-i-lanet.html

Samråd om ”viktiga frågor för förvaltningen av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära vatten”

Lämna ett svar

Viktig info för alla som vill ge synpunkter på hur vattnet ska förvaltas på bästa sätt.

Hur sköter vi om sjöar, vattendag, grundvatten och kustnära vatten? Gör vi tillräckligt eller för lite? Vem gör vad? Den 1 november 2024 – 30 april 2025 genomför Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt samråd om ”viktiga frågor för förvaltningen av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära vatten”.

OBS! Vattenmyndigheten behöver synpunkterna senast den 30 april 2025.


Vattenmyndigheten skriver bland annat följande angående samrådet:

”Vattenmyndigheten ser det som en prioriterad fråga att lyfta och bevaka vattenfrågorna i den industriella omställningen och samhällets omvandling. Hur kan vi tillsammans säkerställa att myndigheter och kommuner gör komplexa avvägningar på ett långsiktigt hållbart sätt, så att Sverige kan leva upp till våra skyldigheter enligt vattendirektivet?”

Frukostseminarium den 12/11 kl 8.30-9-30 om vattentjänster vid olika typer av kriser i Västerbotten

Lämna ett svar

Länsstyrelsen bjuder in till frukostseminarium om ”Robusta leveranser av vattentjänster vid kris, höjd beredskap eller krig”. Innehållet berör bland annat behovet av nödvatten när de normala systemen inte fungerar.

OBS! Sista anmälningsdag är den 10 november.

Anmäl via denna länk: Robusta leveranser av vattentjänster vid kris, höjd beredskap eller krig | Länsstyrelsen Västerbotten

Information om planerna för dammarna i Robertsfors

Lämna ett svar

Den 28 maj kommer sakkunniga från Skellefteå kraft till Robertsfors för att informera om planerna på utrivning av dammarna i Robertsfors. Första delen är inomhus i Centrumhuset, andra delen av träffen sker på plats vid Sågforsen.

Passa på att både informera dig och ställa dina frågor vid detta tillfälle! Förutom Skellefteå krafts sakkunniga, kommer flera kunniga personer från vattenrådet att vara på plats (som deltagare, ej medverkande). OBS! föranmälan krävs.

Fiskvägen i Bruksforsen år 2013. Foto: Jan Åberg

Hydrologiska nuläget i Mellanbygden – risk för dubbelt så högt flöde än normal vårflod i Granån – kolla prognosen för just din å eller bäck!

Lämna ett svar

SMHI varnar just nu för höga vattenflöden i delar av Mellanbygden och den som vill veta mer om detaljerna kan gå in på SMHI webbsida hydrologiskt nuläge (https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/). Där går det att klicka på valfritt avrinningsområde för att se det aktuella flödet och få en prognos för de närmaste dagarna. Det går också att jämföra med historiska data.

De större vattendragen kommer inte att uppleva extrema flöden enligt webbtjänsten, men i mindre vattendrag som t.ex. Granån och Flarkån kan det bli mera dramatiskt.

Ett exempel från Granån ges här i kartan nedan. Medelvårfloden i den fyllda gröna punkten vid Pellfäboda under perioden 1991 och 2022 är beräknad till ca 3 m³/s (tunn blå-prickad linje). Kartan (en skärmdump från https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/) visar att flödestoppen år 2024 (bred blå-prickad linje) kommer att kulminera på ca 7,6 m³/s den 17 maj, dvs mer än dubbelt så högt som normal vårflod, det högsta flödet sedan 1991, och därtill en mycket sen vårflod. Om prognosen kommer att stämma återstår att se (en prognos är en prognos), men räkna med risk för de högsta flödena på länge.

Träffen i Gamla Falmark skjuts upp

Lämna ett svar

Träffen i Gamla Falmark 19/3 måste tyvärr skjutas upp pga sjukdom. Ny tidpunkt blir tisdagen den 16 april kl 18.30-20.00

Hur står det till med just ditt vatten inom Bureälvens vittförgrenade vattensystem?

2 svar

Välkommen till information och samtal om vattnet inom Bureälvens vittförgrenade vattensystem. Ingen föranmälan krävs, förutom till den digitala träffen 18/4.

OBS! NY TID i Falmark. Träffen i Gamla Falmark måste tyvärr skjutas upp pga sjukdom. Ny tidpunkt blir tisdagen den 16 april kl 18.30-20.00

”Vattnet har blivit brunare”, ”min sjö växer igen”, ”vattennivån har ökat”, ”det har skett en invasion av musslor”, ”brunnen har blivit sämre”.

Detta är exempel på lokala vattenkunskaper som vattenrådet jobbar med att överblicka. Om du har den typen av kunskaper, kom gärna till någon av vattenrådets träffar längs Bureälven!

”Vad händer med vattnet om klimatet blir varmare?”, ”hur kan jag hjälpa min sjö att bli renare”, ”vad får man göra och inte göra med vattnet?”

Detta är exempel på frågor som vattenrådet kan hjälpa till att besvara.

Välkommen till information och samtal om vattnet nära dig!

  1. Gamla Falmark, Byagården, Falmark 64, tisdag den 19 mars kl 18.30-20.00
    (OBS! uppskjutet pga sjukdom, se nytt datum i punkt 5 nedan)
  2. Burträsk, Edelviks folkhögskola, Aulan, onsdag den 27 mars kl 18.30-20.00
  3. Ragvaldsträsk, Byagården, Ragvaldsträsk 46,tisdag den 2 april kl 18.30-20.00
  4. Mjövattnet, Byagården, Mjövattnet 11, onsdag den 10 april kl 18.30-20.00
  5. Gamla Falmark, Byagården, Falmark 64, tisdag den 16 april kl 18.30-20.00
  6. Digital vattenträff om Bureälven, torsdag den 18 april, 18.30-19.30
    OBS! Föranmälan krävs till den digitala träffen, vänligen följ denna länk för anmälan https://mellanbygdensvattenrad.org/burealven.
  • Vattenrådets kontaktperson Jan Åberg berättar om det rådande kunskapsläget om sjöar, vattendrag och grundvatten längs Bureälven, med fokus på området kring den plats där mötet hålls (listan på platser visas ovan). Exempel på frågeställningar som berörs: Hur ser vattenkemin ut? Blir vattnet brunare? Går det att se om just din sjö är sänkt? m.fl. liknande frågor.
  • Vi samtalar om lokala observationer/kunskaper och framtidsvisioner kopplat till sjöar, vattendrag och grundvatten i närheten.

Din medverkan är värdefull, och kan underlätta arbetet med att uppnå och behålla god vattenstatus på lokal nivå!

Frågor och kontakt:

Vid frågor om träffarna kontakta Jan Åberg

Dela gärna denna inbjudan!

Dela gärna denna inbjudan till personer som du tror är intresserade 🙏

Vattenrådets stormöte, tisdag den 5 mars kl 13-16

Lämna ett svar

Välkomna till digitalt möte tisdag den 5 mars 2024 kl 13-16, för alla vattenintresserade.

Anmälan till mötet sker via Anmälan till digitalt möte för VRO9 (google-formulär)

💧 Mellanbygdens vatten 💧
är vårt samtalsämne

Digitalt möte den 5 mars
Välkomna!

https://mellanbygdensvattenrad.org/

—

Mötets mål: 

  • att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten.

Syfte:

  • att överblicka det rådande arbetet mot att nå god vattenstatus i Mellanbygden.
  • att med hjälp av mötets samlade kompetens bredda perspektiven i ett urval av rådande ”vattenutmaningar” i Mellanbygden.
  • att identifiera möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer.

Innehåll (med reservation för justeringar)

  1. informationsutbyte och korta presentationer från olika vattenintressen i Mellanbygden, inkl. redovisning av vattenrådets verksamhet
  2. diskussionsfrågor – vattenutmaningar, samt möjliga arbetssätt, samarbeten och samverkansformer
  3. förslag på hur vattenrådet kan bidra till att underlätta Sveriges arbete med att uppnå god vattenstatus i Mellanbygden

Varmt välkomna!

PS. Möteslänk meddelas senare.

Enkät om aktuella vattenfrågor i Mellanbygden

Lämna ett svar

Nu samlar vi in kunskap om vattenfrågor i Mellanbygden som är aktuella för just dig eller din organisation. Syftet är att få ökad kunskap om hinder och möjligheter för att nå god vattenstatus i Mellanbygden. 

QR-kod till enkäten.

Enkäten tar bara några minuter att fylla i, och riktar sig till vattenrådets befintliga nätverk, samt alla övriga vattenintressenter, såväl privatpersoner som organisationer. Enkäten nås via denna länk eller qr-koden här intill.
Din medverkan är värdefull 🙏

Bild på enkätens första fråga. Klicka på bilden för att komma till enkäten.

Kan Norrbotniabanan komma att påverka vattnen i Mellanbygden?

1 svar

Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Bygget av Norrbotniabanan kan nog sägas vara en av de större vattenhänsyn-utmaningarna i Västerbotten på ganska länge. Bansträckningen går genom det flackaste området i Västerbotten och kommer därför att genomkorsa många myrar och våtmarker, samt passera omfattande arealer med aktiv och potentiellt sur sulfatjord.

Erosionen kan bli stor från myrar som dikas eller schaktas, och slammet letar sig oftast ut i närliggande sjöar och vattendrag. Här en bild från en till bredden fylld slamfälla vid torvtäkten Röjnoret, som besöktes av vattenrådet år 2014 (foto: Jan Åberg)

Här är några exempel på förväntad påverkan som behöver minimeras för att inte riskera försämring av vattnets ekologiska status:

  • Grumlighet från öppen jord. Byggfasen av Norrbotniabanan innebär en ökad risk för erosion och sedimenttransport till sjöar och vattendrag. Att den typen av hänsyn brister idag finns det många nyliga exempel på. Nästan inga vägdiken som leder ner i sjöar har t.ex. slamfällor. Inte heller när vägar byggs om finns sådant skydd för vattnet. Ett vattenvårdprojekt år 2020 i Flutbäcken fick t.ex. avbrytas tillfälligt när kraftiga regn förde med sig mycket stora mängder slam från bygget av 2:1-väg på E4:an söder om Bygdeå (detta beskrivs i Bilaga 4 i denna rapport).
  • Påverkan från körspår på blöta marker och schaktning i myrar. All aktivitet i blöta marker och myrar i samband med bygget av Norrbotniabanan kräver miljöhänsyn, dels för att den grundläggande ekosystemfunktionen i våtmarken ska kunna behållas, dels för att arbeten i våtmarker riskerar ökad transport av organiskt slam och organiska syror. Känsliga sjöar och vattendrag som berörs av omfattande arbeten i myrar finns t.ex. strax söder om Robertsfors och vid Broträsket väster om Lövånger.
  • Försurning från sura sulfatjordar. De sura sulfatjordar som berörs kan komma att kräva ännu större hänsyn än ”vanliga” myrar, eftersom torrläggning av sulfatjordar kan orsaka mycket stark försurning av såväl ytvatten som stora och små grundvattenmagasin. Potentiellt sura sulfatjordar finns i mycket stor mängd längs banans sträckning, vilket gör att det finns en risk att misstag vid hanteringen av sura sulfatjordar kan leda till försurning och skador på värdefulla grundvattenmagasin. Ett av flera exempel: Vid bygget av Haparandabanan grundvattnet i den samhällsviktiga Sangisåsen, på grund av ett ett upplag med sur sulfatjord placerades där grundvattenbildningen äger rum (https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA22932034)
Sangisåsen förorenades av sur sulfatjord i samband med bygget av Haparandabanan, så att den kemiska statusen sänktes från god till otillfredsställande.

PS. På vilket sätt skulle bygget av Norrbotniabanan kunna bidra till åtgärdsarbetet för god vattenstatus i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan!

I förra inlägget hittar du länkar till Trafikverkets information i Norrbotniabanan. Där kan du t.ex. läsa att Trafikverket fram till den 22 januari samråder om påverkan på Rickleån i Robertsfors. Se även denna direktlänk till pdf:en som berör Rickleån.