Länsstyrelsen Västerbotten, Skogsstyrelsen och Leader inbjuder till en skrivarstuga där en bredd av kompetenser och handläggare finns på plats för att hjälpa till med finansiering av olika typer av utvecklingsprojekt. Exempelvis projekt för hållbara åtgärder i naturen, utveckling av bebyggelse, klimatåtgärder eller aktiviteter. Under dagen finns hjälp att hitta rätt typ av finansiering.
Skrivarstugan hålls denna gång i Vindelngallerian i Vindeln.
Tid: onsdag 1 oktober 09.00-15.00
Målgrupp: Kommuner, föreningar, vattenråd med flera.
Mat: Lunch och fika ingår.
Delar av dagen går att delta på digitalt/via länk.
Anmälan görs senast 24 september via följande formulär:
Text av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson. Texten är kompletterad den 19 augusti, med ett nytt stycke sist i texten.
I föregående inlägg rapporterades om ett antal algblomningar i samband med värmeböljan i Mellanbygden. En av dessa pågick i Uttersjöträsket. Tack vare vattengruppen i Uttersjöträsket uppmärksammades även att en ganska omfattande fiskdöd skett i denna sjö. Medlemmar i vattengruppen räknade in över 100 döda stora fiskar varav flera stora gäddor, men troligen var det totala antalet fiskar som dog mycket större.
Fiskdöden i Uttersjöträsket skedde under vecka 30 i samband med höga vattentemperaturer. Vid Skellefteå kommuns fältmätningar (när lufttemperaturen minskat något och vinden blivit lite starkare) var vattentemperaturen ännu ca 26 grader. Vid så höga temperaturer är syrehalterna låga samtidigt som fiskarnas syrebehov är extra stort. Uttersjöträsket har höga näringshalter, syrefattiga grunda bottnar, och inga stora djuphålor med kallt syrerikt vatten. Allt detta ökar risken för fysiologisk stress för fiskarna, men det var troligen den rekordlånga perioden av hög värme som var utlösande faktor för fiskdöden denna gång.
Mer än 100 döda större fiskar noterades i Uttersjöträsket under värmeböljan i juli 2025 (foto: Leif Vestermark). Även flera stora gäddor påträffades döda i Uttersjöträsket under värmeböljan (foto: Leif Vestermark)
Ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av växthusgaser ger i dagsläget liten praktisk effekt, vilket leder till att extremt väder sannolikt kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Inte minst ökar risken för värmeböljor och skyfall i takt med att energin i atmosfären ökar (läs mer om extremväder och koppling till klimat på https://www.smhi.se/forskning/amnen/extremvader)
Vad kan göras lokalt för att hjälpa sjöarna att klara extremt väder bättre än idag? Svaret på den frågan är att det bland annat behövs fler åtgärder för att förhindra att näringsrikt sediment och slam rinner ut i sjöar och vattendrag från omgivande skogs- och åkermarker. I Uttersjöträsket har åtgärder påbörjats för att minska näringsbelastningen till vattnet, och gynna populationerna av djurplankton som kan bidra till att förebygga algblomningar. Om åtgärderna för Uttersjöträsket blir väl genomförda och får märkbara effekter kommer sjön troligen att klara åtminstone värmeböljor bättre i framtiden.
Ett annat sätt att minska risken för fiskdöd vid värmeböljor är att restaurera vattenståndet i sjöar som är sänkta. I Mellanbygden finns troligen mer än 1000 (ettusen) sänkta sjöar (läs mer här), och i områden med många grunda sjöar (Västerbottens kustområde t.ex.) kan nivåhöjningar bidra till att den totala sjövolymen ökar mycket påtagligt. I t.ex. Vänforssjön som endast är 1,2 meter djup efter sänkningen, skulle volymen mer än fördubblas om nivån höjdes tillbaka till den ursprungliga nivån (se figur nedan).
Analys och text den 18 juli 2025, av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson
Påtagliga algblomningar pågår just nu i flera sjöar i Mellanbygden. Här nedan är några exempel baserat på tolkning av data från satelliten Sentinel-2 L2A.
Inre Ljusvattnet
I Inre Ljusvattnet har en kraftig algblomning pågått sedan slutet av maj. Kommunen och lokalbefolkning bedriver ett gemensamt arbete i sjön för att försöka minska denna typ av blomningar. Långvarig belastning av fosfor från omgivande åkermark är en bidragande orsak till algblomningarna i denna sjö.
Sör-Lidsträsket
I Sör-Lidsträsket pågår en kraftig algblomning sedan ungefär andra veckan i juli. Det finns inga stora arealer av jordbruksmark som bidrar med fosfor omkring denna sjö. En trolig orsak är istället att näringsrika sediment rörs upp genom sjöns reglering för vattenkraft. Sör-Lidsträsket används som regleringsmagasin för kraftverken i Rickleån nedströms Stora Bygdeträsket.
Uttersjöträsket
I Uttersjöträsket pågår en ganska kraftig algblomning sedan ungefär andra veckan i juli. Kommunen och lokalbefolkning har under flera års tid bedrivit ett gemensamt arbete i sjön för att försöka minska denna typ av blomningar.
Avan
En tendens till algblomning märks sedan en tid tillbaka i Avan strax norr om Tavelsjön. Avans näringshalter är höga, vilket beror framförallt på långvarig påverkan från jordbruksmark. Sjön är ganska välstuderad och samverkan mellan myndigheter och lokalbefolkningen har gjorts. Flera olika typer av åtgärder för att minska övergödningen i Avan har föreslagits.
Målgrupp: personer med erfarenhet och intresse av vattenvård i mindre bäckar
Syfte: att resonera kring om det vore möjligt att återskapa Rismyrbäckens konnektivitet mot Rickleån. Eventuellt också ett besök vid återmeandring i Tryssjönbäcken.
Föranmälan görs senast den 27 maj kl 16.00 till vattenrådets kontaktperson (ange namn, samt telefonnummer eller e-post)
Bakgrund: Rismyrbäcken var tidigare ett lek- och uppväxtområde för åtminstone öring. Avrinningsområdets yta är ca 412 hektar. Vattnet kommer delvis från isälvsmaterial och är relativt klart. Konnektiviteten mot Rickleån bröts omkring 1985 i samband med bygget av tunneln från Älglunds kraftverk.
Rismyrbäcken en bit uppströms vägtrumman vid Åselestupet. Foto: Jan Åberg den 17 maj 2024.Rismyrbäckens konnektivitet mot Rickleån bröts omkring 1985 i samband med tunnelbygget för Älglunds kraftverk. Foto: Jan Åberg den 14 augusti 2011 (år 2020 spolades denna trumma bort pga av skyfall. Den ersattes med en ny trumma på samma plats).
OBS! ny starttid, kl 12, för de som har möjlighet. Samma tid för avslut. Möjlighet att ansluta även kl 13.
Tid och plats: Lördag den 17 maj kl 12-15 vid Vänforsbäcken 700 meter nedströms Vänforssjön (vi samlas här)
Vattenvårdsworkshopen sker i samverkan med pågående LOVA-projekt. Preliminärt innehåll: manuella meandringshjälpmedel, finska ”insektshotell”/minireningsverk av virkesbuntar, manuell återföring av block, manuell tröskling av sänkta bestämmandesektioner.
Medtag höga stövlar, oömma kläder och egen matsäck
Föranmälan görs senast 16 maj kl 16.00 till vattenrådets kontaktperson (ange namn, samt telefonnummer eller e-post)
Vattenrådens dag är en möjlighet för personerna i vattenrådens nätverk att träffas och resonera kring vattenfrågor. Mötet ordnas av vattenmyndigheten, och startar den 14 maj med en konferensmiddag. Den 15 maj är det en heldagskonferens.
Några axplock från programmet:
Vattenrådens roll för samverkan med kommuner och andra aktörer
Behovet av lokala åtgärdsplaner och avrinningsområdesvis planering
Vattenfrågor i industrisatsningarna i norra Sverige
Längs kusten lever ett flertal fiskarter som gynnas om det finns trivsamma sötvattenmiljöer i närheten. Till att börja med behöver dessa fiskar möjlighet att överhuvudtaget kunna simma upp i sötvattnet. Det vill säga: simma uppströms utan att stöta på hinder i form av t.ex. dammar eller trånga vägtrummor. Sedan behöver de också hitta en trivsam miljö. T.ex. en varm lagun (glosjö/flada) där rommen kan kläckas snabbare än i havet, eller en slingrande småbäck med grenar, stenar och andra strukturer, ungefär som ett rikligt inrett akvarium.
På grund av hindrande vägtrummor, rätning av vattendrag, och utdikning av sjöar och våtmarker har de flesta sötvattenmiljöer längs kusten blivit betydligt sämre för dessa fiskar. Den vattenvård som idag bedrivs längs kusten tar ofta fasta på detta och försöker bidra till bättre fiskmiljöer.
Nedanstående 5 minuter långa informationsvideo från 2021 ger exempel på den vattenvård som utförs längs kusten i Mellanbygden.
Det är i många fall ganska enkelt att göra stora förbättringar för fisken utan att påverka omgivande skogsproduktion negativt. Här nedan ges två exempel på det:
1) att byta vägtrummor som hindrar fisk att simma uppströms (bild 1 och 2). Detta görs i samarbete med den som förvaltar vägen, ofta en vägförening eller organisation.
2) att skapa miljöer i bäckfårorna som är trivsamma och gynnsamma för både vuxna fiskar och yngel (bild 3 och 4). I bäckfåror sker vattenvården i samarbete med respektive fastighetsägare.
Kontaktpersonen för Mellanbygdens vattenråd, Jan Åberg, ger en översikt om läget i våra lokala sjöar, vattendrag och grundvatten. Under denna träff svarar Jan på dina frågor om vatten i Västerbottens mellanbygd.
Det är återigen dags att samla in kunskap om vattenfrågor i Mellanbygden som är aktuella för just dig eller din organisation. Syftet är att få ökad kunskap om hinder och möjligheter för att nå god vattenstatus i Mellanbygden.
Enkäten tar bara några minuter att fylla i, och riktar sig till vattenrådets befintliga nätverk, samt alla övriga vattenintressenter, såväl privatpersoner som organisationer. Enkäten nås via denna länk eller qr-koden här intill. Din medverkan är värdefull 🙏
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 