
- Om vattenbufflar
- Långsjön
- Ökad biodiversitet
- Bromsad igenväxningsprocess
- Minskad övergödning
- Angeläget att testa och utvärdera metoden i norra Sverige
- En möjligt vinn-vinn situation för resurshushållning
- Prioriterad våtmark för restaurering i jordbrukslandskapet
Om vattenbufflar
Vilda vattenbufflar av arten Bubalus murrensis fanns under lång tid i Europa innan de minskade mycket kraftigt, eller eventuellt dog ut helt och hållet ungefär samtidigt med att många andra arter av megafauna försvann (t.ex. mammut). Domesticerade vattenbufflar återinfördes senare till Europa. Hos europeiska nutida raser, som italienska medelhavsbuffeln och rumänska buffeln, har DNA-sekvenser hittats som indikerar att vilda vattenbufflar från Europa var involverade när dessa raser bildades. Detta indikerar att Bubalus murrensis kan ha levt kvar i små restbestånd under holocen (på ett liknande samma sätt som att det fanns ullhåriga mammutar på Wrangel-öarna i Sibirien fram till ungefär 1700 f.Kr.). De vattenbufflar som nu finns i Europa är dock främst besläktade med den ännu ej utrotade vilda asiatiska vattenbuffeln (Bubalus arnee) som i sin tur domesticerades för 6-7000 år sedan och numera klassificeras som en egen art Bubalus bubalis. Den tama vattenbuffeln förekommer i ett 20-tal raser, och de tidigaste allmänt accepterade bevisen för tamvattenbuffel i Europa är ca 2500 år gamla.
De domesticerade vattenbufflarna har i stort sett samma ekologiska effekt som de vilda varianterna. Vattenbufflar betar längre ut i våtmarkerna än vad nötkreatur normalt sett gör, och de har flera unika anpassningar som leder till färre problem vid skötseln. Vattenbufflarna har t.ex. mycket vattentåliga klövar och fastnar mycket sällan även om de betar på mjuka dyiga bottnar eller i snårig vattenvegetation.
Att vattenbufflar kan utföra värdefull vattenvård och kanske till och med bidra till inkomster för djurhållare är redan bevisat för svenska förhållanden. Vattenbufflar har emellertid aldrig testats i norra Sverige. Av allt att döma är kyla inget problem, men det finns andra frågetecken som kan behöv rätas ut innan det går att säga hur väl vattenbufflar skulle passa i norra Sverige.
Långsjön
Långsjön var under 1800-talet och fram till omkring år 1940 en slåttersjö, vars rika produktion av sjöfoder såldes på rot till bönder i omkringliggande byar. Efter slåtterepoken lämnades Långsjön med en kraftig sänkt vattennivå, vilket har lett till en accelererande igenväxning med både rotade vattenväxter och flytande mattor av växter/gungfly.
Om igenväxningstrenden inte bryts är det rimligt att anta att vattenspeglarna i Långsjön kommer fortsätta att krympa, kanske lika snabbt som under senaste decennierna, vilket innebär att sjön kan ha omvandlats till något som mestadels liknar en myr, redan inom ca 100 år.

Långsjön ligger centralt i jordbrukslandskapet strax nordväst om Överklintens by.
Förväntade positiva ekologiska effekter i Långsjön
Ökad biodiversitet
Det finns ett flertal Europeiska exempel på hur vattenbufflar bidrar till ökad biologisk mångfald i våtmarker. De positiva effekterna uppstår bland annat genom att vattenbufflarna:
- förhindrar att några få växtarter får övertaget
- ökar de öppna vattenytorna
- minskar förekomsten av vedartade växter
- skapar en större rikedom av ”mikro-biotoper” som i sin tur ger livsutrymme för en större rikedom av växter och djur
Här är en lista med exempel på några uppmärksammande Europeiska projekt med vattenbufflar:
- Sverige, Halland: https://hushallningssallskapet.se/vara-projekt-och-uppdrag/vattenbufflar-som-vatmarksskotare/
- Tyskland, ‘Tegeler Fließ’ Natura 2000-område:
https://eu-cap-network.ec.europa.eu/good-practice/water-buffaloes-preserving-biodiversity-and-wetland-landscape_en - Serbien, Obedska Bara.
https://www.undp.org/serbia/news/restoring-biodiversity-obedska-bara-water-buffaloes - Donaudeltat, flera länder:
https://www.endangeredlandscapes.org/news/water-buffalo-release-in-the-danube-delta-provides-boost-for-landscape/ - Storbritannien, Watatunga:
https://watatunga.co.uk/how-water-buffalo-conservation-enhances-ecosystems/
Bromsad igenväxningsprocess
Långsjön har växt igen i snabb takt efter att sjöslåttern lades ner på 1940-talet. Gungfly (täta flytande rotmattor av bland annat vattenklöver) har successivt minskat den öppna vattenytan.
Vattenbufflar har förmågan att bryta upp flytande mattor av vattenvegetation, och öka andelen öppen vattenspegel i vegetationsrika våtmarker.
Minskad övergödning
Långsjön är en näringsrik sjö som kan bidra till algblomningar i Hemsjön nedströms. Det har tex föreslagits att Långsjöns sediment ska muddras för att minska belastningen på Hemsjön; eller att sedimentationsdammar ska installeras i inloppen till Långsjön1.
Vattenbufflar kan vara ett alternativ eller ett komplement till denna typ av åtgärder, genom följande:
- Lösligheten för fosfor ökar vid syrebrist. En ökad öppen vattenspegel genom bete med bufflar bidrar till att de vinddrivna vattenströmmarna får större kraft. Detta innebär att syresättningen av bottenvattnet ökar. Detta kan i sin tur bidra till att en lägre andel av vattnet stagnerar, vilket kan förhindra att den ackumulerade fosforn i sedimenten löses upp och hamnar i vattenfasen.
- Vattenbufflar kan bortföra näring från sjön och eventuellt även förhindra att näring förs ner i sjön, men det finns också risk för det motsatta om hanteringen görs på fel sätt. För att maximera den nettopositiva effekten krävs därför ett medvetet förhållningssätt som beskrivs under nästa rubrik
Övriga motiv för vattenbufflar i Långsjön
Angeläget att testa och utvärdera metoden i norra Sverige
Ca 70% av alla sjöar längs norra Norrlandskusten är sänkta och många är i en fas av igenväxning som kan leda till irreversibel igenväxning. Det finns därmed upp till mer än 1000 sjöar där vattenbufflar skulle kunna bidra till en ekologisk nytta. Projekt som kan bidra till att igenväxningen av de sänkta sjöarna bromsas upp eller reverseras ger inte bara ökad biologisk mångfald, utan ger också samhället längre tid på sig att ta beslut kring om sänkta sjöar ska höjas tillbaka eller behållas sänkta.
En möjligt vinn-vinn situation för resurshushållning
Produktion av mat kan ske med outnyttjade produktionsmarker som har hög produktion, samtidigt som igenväxningen av sjöarna bromsas upp. Detta skulle kunna innebära en betydande vinn-vinn situation
Bufflar kräver mindre insatser av fossil energi och andra råvaror, och kostar mindre, än maskiner för att bromsa igenväxning. I södra Sverige finns idag flera företag i vilka vattenbufflar ger betydande inkomster.
Prioriterad våtmark för restaurering i jordbrukslandskapet
Länsstyrelsen i Västerbotten rapporterade år 2009 att Långsjön hade högsta prioritetsklass för restaurering av våtmarker i jordbrukslandskapet (de Jong 2009) . Framsidan på rapporten visar en bild från just Långsjön.
Referenser
Foto: Uwe Quicker, 2025 (Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International license). Bilden är beskuren.
Rapporter som hänvisades till:
Adriaan de Jong 2009. ”Planeringsunderlag för restaurering och anläggning av våtmarker i odlingslandskapet i Västerbottens län”. 2009:5. Meddelandeserien. Umeå: Länsstyrelsen i Västerbotten.
Jan Åberg 2021 Åtgärder för minskad algblomning och igenväxning
i Hemsjön och Långsjön i Robertsfors kommun. Slutapport LOVA-projekt.