Konstgräs och snötippning nära vatten – ett lokalt vattenproblem?

Lämna ett svar

Microplastics_in_sediments.jpg

Mikroplast i vattnet har de senaste åren blivit uppmärksammad för att den tas upp av plankton så att den kommer in i näringskedjan, troligen ändå upp till människan. Att de lägre nivåerna i näringskedjan kan påverkas är redan klarlagt, men huruvida mirkoplastens farlighet minskar eller ökar till vår egen nivå i näringsväven, är delvis oklart. Vi vet alltså inte riktigt vad vi håller på med (inte denna gång heller…), vilket leder till att försiktighetsprincipen borde gälla — inte minst med tanke på att plastutsläppen till havet hittills bara ökat och ökat.

En färsk rapport från IVL (se länk nedan) visar att trafiken/transportsystemet står för de största svenska utsläppen av mikroplast till havet, ca 13 500ton. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att däckslitage leder till frigörelse av ett i stort sett icke-nedbrytbart damm. Mer anmärkningsvärt är däremot att konstgräsplaner (malda bildäck som läggs på en matta av gröna plaststrån) är den näst största källan av den mikroplast som kommer från Sverige, med ca 2-4000 ton per år.

Den lokala kopplingen? 

Mikroplast är troligen ett ganska begränsat problem i våra glesbygds-ytvatten. Däremot är den, som sagt var, kanske ett potentiellt hot för näringskedjorna som leder från havet och upp till människan. IVL:s slutsats är att två stora flödesvägar från transportsystemet kan vara dagvatten som utan filtrering går ut i vattendragen, och snötippning som görs mot vatten. Just snötippningen mot vatten har kommit upp på dagordningen i åtminstone Robertsfors kommun. Både vanlig plast och mikroplast är därmed något att tänka på för våra lokala beslutsfattare! Och även policyn kring konstgräsplaner verkar kunna förbättras…

Referenser:

http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande—arkiv/2016-03-07-slitage-fran-dack-storsta-kallan-till-mikroplast.html

http://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/C183.pdf

Bildkälla:

Wagner et al.: Microplastics in freshwater ecosystems: what we know and what we need to know. In: Environmental Sciences Europe. 26, 2014, doi:10.1186/s12302-014-0012-7, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=39507778

 

 

Konferens i Umeå 16 mars: ”Mål i sikte”

Lämna ett svar

Till vattenpolitikerna, och andra personer som uppfattar sig som lokala beslutsfattare:

Hur ska den kommande energiomställningen gå till egentligen?
Hur ska det komplexa samhällssystemet bli hållbart?

Kanske blir svaren på de frågorna tydligare på den regionala miljömålskonferensen i Umeå den 16 mars 2016?
Kända namn på talarlistan är t.ex. Energiminister Ibrahim Baylan och Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Därtill talar även Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg på Norra Skogsägarna och Catarina Hägglund, kommunikationschef på Skellefteå Kraft.

Konferensen riktar sig enligt inbjudan till sig till regionala och lokala beslutsfattare…

…vilket innebär att åtminstone vattenrådets vattenpolitiker i högsta grad är berörda.

Anmäl sker senast den 10:e mars via webbplatsen RUS.

(Deltagaravgift: 800 kr)

 

Kontaktpersonens kommentar på varför konferensen kan vara nyttig att bevaka:

Den kommande omställningen till ett hållbart samhälle är en ödesfråga, eftersom vårt nuvarande samhälle är – just det – ohållbart. Energiomställningen kan sannolik bli den svåraste nöten att knäcka, eftersom samhällets i särklass mest flexibla energikälla (fossila bränslen) kommer att behöva fasas ut, antingen för att brist uppstår (fossila bränslen är ändliga resurser, som redan idag börjar ta slut i tidigare oljerika länder) eller när en medveten omställning görs för att förhindra brist (och inte minst klimatförändringar).

Vilka alternativ har vi då? Att få ut ännu mer energi från skogen eller myrarna, eller att få ut mer energi från vattenkraften? Dessa tre frågor, och liknande på samma tema, är väl värda att följa för vattenrådets representanter, eftersom mera skogsråvaror, eller mera torv och vattenkraft inte så lätt kan trollas utan att vi stöter på den lokala ohållbarhet som vi under de senaste åren tenderat att skapa mest utomlands.

 

Olika synvinklar på hållbar vattenkraft

Lämna ett svar

I senaste numret av tidningen Hav och Vatten (nr 1 2016, sidorna 24-28) belyser HaV-myndigheten förslaget på en nationell strategi för hållbar vattenkraft, och den komplexitet och olika synvinklar som finns med koppling till miljöåtgärder för vattenkraften. Bland annat berörs några av synpunkterna om att glesbygden riskerar att missgynnas av den förslagna strategin.

 

 

 

Vattenorganisationernas riksmöte & Vattendagarna

Lämna ett svar

Planeringen pågår för full och numera finns även en officiell blänkare om det nationella vattenmötet som hålls i Umeå i oktober:

Teaser Vattendagarna & Vattenorganisationernas riksmöte 2016

Sammanfattning av senaste tidens nyheter på hemsidan

Lämna ett svar

Här kommer en sammanfattning av senaste tidens nyheter på hemsidan:

  • Save-the-date: Vattenrådets årsmöte 17/3 – ett bra diskussionstillfälle, med utbildning och tankearbete inbakat. Troligen också ett intressant möte för vattenintresserade som vill träffa representanter ur styrgruppen och vattenrådets grupp av vattenpolitiker. Alla är välkomna!
  • Rapport om blöta torrfåror – jo, de behöver vara blöta. Men går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?
  • Minnesanteckningar 1/12-15 – bland annat om att 2016 års exkursion ska ha temat vattenkraft, med besök inom Rickleåns avrinningsområde.
  • Handbok för fiskvägar – om vad som krävs för att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen.

 

Inbjudan: Vattenrådets årsmöte 17/3 (2016)

Lämna ett svar

Vattenpolitikerna och styrgruppen i Mellanbygdens vattenråd har nu samverkat fram en lämplig tidpunkt för årets årsmöte:

När? torsdag den 17 mars kl 9-12 (med möjlighet till gemensam lunch efteråt)

Var? kommunhuset i Robertsfors, KS-rummet

Anmälan? senast 10 mars till kontaktpersonen

Är du intresserad av vattenrådets arbete och har möjlighet att komma,  bör du boka in denna förmiddag. Detta är ett möte för alla vattenintresserade!

Kortfattad dagordning (med reservation för justeringar):

  • formella beslut för året
  • på gång för vatten inom VRO9: alla mötesdeltagarna ges möjlighet att presentera sin verksamhets koppling till vattenfrågorna och sina frågeställningar som rör vattnet i Mellanbygden.
  • lättsam miniworkshop över en avrinningsområdeskarta på temat: Hur hade vi förvaltat detta område i den bästa av världar?
  • ett kort föredrag kring ett aktuellt tema för vattenrådet.

Med vänliga hälsningar

/Jan

Påminnelse vattenkoneferns 2-3 februari

Lämna ett svar

Påminnelse: Den 2-3 februari (=snart) hålls en nationell ”marin restaureringskonferens” i Umeå. Konferensen innehåller en hel del föredrag även från andra aktörer än myndigheter. Staten betalar denna utbildning som gissningsvis har värdet åtminstone 1000kr/pers, så passa på om du finner något av intresse i programmet!

Anmälan senast 21 januari (om två dagar) via denna sida.

Nya åtgärdsprogram och normer dröjer

Lämna ett svar

Markering_999(221)

Det är nu klart att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas reviderade förslag på åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, vilket leder till att nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och nya miljökvalitetsnormer dröjer. Prövningen leder till att det nu är regeringen snarare än vattenmyndigheterna som håller i rodret.

Beslutet kan dröja något år, och det är oklart om regeringen fastställer hela eller delar av de reviderade texterna, eller om den beslutar att helt nya förslag ska ta fram.

För vattenrådens del ändrar detta ingenting, åtminstone än så länge. Uppdraget är även fortsättningsvis att utifrån en bred kunskap och erfarenhet på ”gräsrotsnivå”, lämna välgrundade synpunkter på det praktiska genomförandet av den vattenpolitik som beslutas, oavsett vem som styr.

Riksdagen har lagt upp en webbsida där man kan läsa om hur frågan har debatterats (klicka här).

Rapport om blöta torrfåror

Lämna ett svar

Markering_999(217)

En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:

  1. det inte är en torr fåra!
  2. vattnet i fåran har en flödes- och vattenståndsdynamik.
  3. fåran medger fiskvandring (konnektivitet).
  4. torrfåror långt från närmaste naturliga fors prioriteras för rehabilitering.
  5. flottledsrensade torrfåror byggs om till naturligare livsmiljöer för vattenlivet innan vattnet släpps på.

Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?

Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:

Markering_999(218)

Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)

 

Minnesanteckningar 1/12-15

Lämna ett svar

Minnesanteckningar finns nu från styrgruppsmötet den 1 december 2015 (länk uppdaterad 2016-02-25).

Här kan man bland annat läsa om:

  • att körskadorna minskar i skogen,
  • att nya vattenprojekt är på gång på flera håll I Mellanbygden
  • att det ganska utbredda stoftnedfallet över Mellanbygden förra vintern troligen härrörde från sandstormar (jorderosion/jordflykt) i avlägsna länder.

Mötets beslutspunkt: På mötet beslutades att 2016 års exkursion ska ha temat vattenkraft, med besök inom Rickleåns avrinningsområde. Målet är att både kunna besöka den nya (förhoppningsvis fiskvänligare) turbinen i Bruksfors, och diskutera de synpunkter som framförts på regleringen av nivåerna i vissa av sjöarna (bland annat Stora Bygdeträsket).