Av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson

Bygget av Norrbotniabanan kan nog sägas vara en av de större vattenhänsyn-utmaningarna i Västerbotten på ganska länge. Bansträckningen går genom det flackaste området i Västerbotten och kommer därför att genomkorsa många myrar och våtmarker, samt passera omfattande arealer med aktiv och potentiellt sur sulfatjord.

Här är några exempel på förväntad påverkan som behöver minimeras för att inte riskera försämring av vattnets ekologiska status:

• Grumlighet från öppen jord. Byggfasen av Norrbotniabanan innebär en ökad risk för erosion och sedimenttransport till sjöar och vattendrag. Att den typen av hänsyn brister idag finns det många nyliga exempel på. Nästan inga vägdiken som leder ner i sjöar har t.ex. slamfällor. Inte heller när vägar byggs om finns sådant skydd för vattnet. Ett vattenvårdprojekt år 2020 i Flutbäcken fick t.ex. avbrytas tillfälligt när kraftiga regn förde med sig mycket stora mängder slam från bygget av 2:1-väg på E4:an söder om Bygdeå (detta beskrivs i Bilaga 4 i denna rapport).
• Påverkan från körspår på blöta marker och schaktning i myrar. All aktivitet i blöta marker och myrar i samband med bygget av Norrbotniabanan kräver miljöhänsyn, dels för att den grundläggande ekosystemfunktionen i våtmarken ska kunna behållas, dels för att arbeten i våtmarker riskerar ökad transport av organiskt slam och organiska syror. Känsliga sjöar och vattendrag som berörs av omfattande arbeten i myrar finns t.ex. strax söder om Robertsfors och vid Broträsket väster om Lövånger.
• Försurning från sura sulfatjordar. De sura sulfatjordar som berörs kan komma att kräva ännu större hänsyn än ”vanliga” myrar, eftersom torrläggning av sulfatjordar kan orsaka mycket stark försurning av såväl ytvatten som stora och små grundvattenmagasin. Potentiellt sura sulfatjordar finns i mycket stor mängd längs banans sträckning, vilket gör att det finns en risk att misstag vid hanteringen av sura sulfatjordar kan leda till försurning och skador på värdefulla grundvattenmagasin. Ett av flera exempel: Vid bygget av Haparandabanan grundvattnet i den samhällsviktiga Sangisåsen, på grund av ett ett upplag med sur sulfatjord placerades där grundvattenbildningen äger rum (https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA22932034)

PS. På vilket sätt skulle bygget av Norrbotniabanan kunna bidra till åtgärdsarbetet för god vattenstatus i Mellanbygden? Den frågan kommer beröras i ett kommande inlägg. Håll utkik här på hemsidan!

I förra inlägget hittar du länkar till Trafikverkets information i Norrbotniabanan. Där kan du t.ex. läsa att Trafikverket fram till den 22 januari samråder om påverkan på Rickleån i Robertsfors. Se även denna direktlänk till pdf:en som berör Rickleån.