Vetenskapsradion har nyligen — med fokus på svenska vattendrag — belyst vattenkraftens påverkan på fiskbestånd, och exempel på miljöanpassning av vattenkraftverk:
Argumenten kring att de högre miljökraven försvårar elproduktionen mer än värdet av fiske och god vattenstatus, belystes dock inte just denna gång, men kanske kommer det radio även om det så småningom. Tills dess kan man t.ex. följa den polariserade debatt som bland annat förts av Birger Schlaug och Vattenfalls Claes Hedenström.
I övergödda sjöar kan bestånden av karpfiskar (främst brax och mört när det gäller Mellanbygden) bli så stora att de fosforrika sedimenten rörs upp i så stor omfattning att algblomningarna ökar. Att ”bara” stoppa införseln av fosfor hjälper därför oftast inte som enda åtgärd. En dyr metod mot detta dilemma är att spruta in aluminium i sedimenten så att fosfor övergår i icke-löslig form. Förutom det finns dock idag klara belägg för att algblomningar också kan minskas genom att helt enkelt reducera bestånden av karpfiskar genom riktat fiske.
För den som är intresserad av denna typ av metod i praktiken inbjuder arbetsgruppen för Uttersjöträsket (norr om Lövånger) alla intresserade att delta vid deras första försök med reduktionsfiske:
Välkomna att delta i en vattenexkursion längs Mellanbygdens största vattendrag, Rickleån, från mynningen till källorna!
I bilden ovan: en del av det som kommer att beskådas, nämligen Stora Bygdesträsket, Åselestupet, Rickleåns icke-rensade urforsar, samt Rickleåns regleringssystem (foto: Jan Åberg).
Exkursionen startar kl 8:00 den 27 maj, vid ”urforsen” Fäbodforsen i Rickleå by.
Fokus ligger på att visa exempel vattenmiljöer längs hela vattensystemet, och bidra till ökad samverkan mellan de olika vattenintressen som finns i avrinningsområdet:
Exkursionen är kostnadsfri (men med ett värde om minst 2000kr per person).
Föranmälan senast 24:e maj, till Jan Åberg: 072-205 92 68 eller jan.aaberg (snabel-a) gmail.com. I föranmälan ska namn, e-post och telefonnummer anges.
Samåkning sker i egna fordon, och kan i viss mån samordnas av Jan Åberg.
Egen matsäck medtages för fika och lunch i fält.
Möjlighet finns att äta middag i Bygdsiljum, efter exkursionens avslut.
ALLA INTRESSERADE ÄR VARMT VÄLKOMNA!
Karta över startplats. Underlagskarta: Lantmäteriet CC-BY
(Svaret på den frågan ges i slutet av texten av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB).
Det talas en hel del om dricksvatten i media just nu. Exempelvis talas det om vattenbristen på Öland, och att regeringen vill inte gärna hjälpa till med det annat än i det förebyggande arbetet.
Förutom det mycket låga grundvattenståndet i sydöstra delen av landet, kan det ökade intresset för dricksvatten också härledas till en statlig dricksvattenutredning som alldeles nyligen publicerade sina slutliga förslag.
I denna dricksvattenutredning står bland följande:
Därtill står det i utredningen att kommunerna bör tvingas att skaffa robustare system för dricksvattenförsörjning (som enligt utredningen inte ska behöva bli så dyrt – ca 100 miljoner). Utredningen menar också att kommunerna måste börja underhålla sina VA-system (vilket görs tillräckligt idag). Den sistnämnda kostnaden anges dock inte i utredningen (kanske för att det är dyrt?)
En sammanfattning av utredningen finns att läsa här.
Klicka på ovanstående bild för att se en informationsfilm om risker och åtgärder för svensk vattenförsörjning.
Kopplingen till Mellanbygden?
Jo, den är uppenbar eftersom i stort sett allt som tas upp av utredningen också gäller här.
Men vad kan man göra åt det som privatperson? Ett första steg kan vara att lyssna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som menar att hushållen åtminstone bör överväga att skaffa är en egen reservvattentäkt i källaren eller frysen (utifrån den rådande bedömningen av riskläget kring vattenförsörjningen).
Sveriges radio P1 belyser den svenska debatten kring hur pengar från vattenkraften inte direkt gynnar de kommuner där de utbyggda vattendragen finns:
RADIO: Rik på vattenkraft men fattig ändå – Kluvet land
I ett därpå följande avsnitt belyses hur annorlunda läget är i Norge, som, åtminstone än så länge, har en politik på temat att ”ta hele landet i bruk”:
RADIO: Norska kraftpengar formar OS-vinnare – Kluvet land
Det är nu klart att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas reviderade förslag på åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, vilket leder till att nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och nya miljökvalitetsnormer dröjer. Prövningen leder till att det nu är regeringen snarare än vattenmyndigheterna som håller i rodret.
Beslutet kan dröja något år, och det är oklart om regeringen fastställer hela eller delar av de reviderade texterna, eller om den beslutar att helt nya förslag ska ta fram.
För vattenrådens del ändrar detta ingenting, åtminstone än så länge. Uppdraget är även fortsättningsvis att utifrån en bred kunskap och erfarenhet på ”gräsrotsnivå”, lämna välgrundade synpunkter på det praktiska genomförandet av den vattenpolitik som beslutas, oavsett vem som styr.
Riksdagen har lagt upp en webbsida där man kan läsa om hur frågan har debatterats (klicka här).
En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:
Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?
Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:
Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)
En utmaning för vårt nuvarande samhälle är att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen. Den viktigaste pusselbiten för att få ihop den ekvationen är fiskvägar förbi dammar, vilket energimyndigheten uppmärksammade senast igår. I den rapportens bilaga 2 (pdf-sida 68) uppges att behovet är drygt 1000 fiskvägar till en kostnad av ca 2,5 miljarder, plus ett produktionsbortfall på 1,32 TWh.
En bok som diskuterar just fiskvägar, och ”best-practice”-exempel från hela världen, kan laddas hem gratis här. VRO9:s fiske-representant Johannes Lindberg har dessutom sett till att samma bok finns att låna i fysisk form från vattenrådets bibliotek. Kontakta vattenrådets kontaktperson vid intresse!
Energimyndigheten rapporterar idag ett delresultat av en dialog mellan nyckelintressenter inom ”vattenkraftbranschen och intresseorganisationer”.
Författarna till inspelet skriver:
Förslaget är ett inspel i det pågående arbetet inom Regeringskansliet i syfte att förenkla och bidra till en tydlig, effektiv och långsiktig lösning som rör vattenkraften i relation till biologisk mångfald i rinnande vatten.
En förutsättning är att etablera en effektiv hantering av tillståndsfrågor och en miljöbalksprövning för att tillse att vattenkraftverk har moderna miljökvalitetsrelaterade villkor.
de aktuella vattenverksamheterna med anläggningar prövas inom en tidsperiod på cirka 20 år
det huvudsakliga utredningsansvaret och kostnader för utredning läggs på verksamhetsutövaren.
Staten föreslås betala 85 % av utrivningskostnaden där utrivning anses motiverat efter omprövning av gällande tillstånd. Staten föreslås också betala ersättning för produktionsförlust över 5 %.
Den 26 november på folkets hus i Lövånger, hölls ett föredrag och dialogmöte om Lövångersbygdens vatten, med fokus på Mångbyåns avrinningsområde. Målet god status och de utpekade vattenproblemen i området diskuterades. Därtill poängterades de olika strategier som privatpersoner och markägare kan ha för att både påverka vattenförvaltningen och bidra till god vattenstatus. På plats fanns vattenintresserade privatpersoner och markägare, samt vattenrådets representanter för LRF och Skellefteå kommun.
Information som bland annat kom fram på mötet var att Avafjärden och i synnerhet Gärdefjärden nu visar endast liten påverkan från försurningsrelaterad fiskdöd: I Gärdefjärden har braxen nyligen kommit tillbaka, medan det återigen finns mört i Avafjärden. Detta är helt klart något alldeles annat än det läge som rådde omkring år 1940 då Högfjärden, Gärdefjärden och Avafjärden var i stort sett fisktomma sjöar på grund av sulfatjords-försurning (källa: Holm 1942: Lövånger del 1).
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 