Sedan flera år tillbaka har lokalbefolkningen runt sjön Survalen i Tavelsjöns utlopp, engagerat sig för att motverka algblomningar och förbättra vattenkvaliteten i sjön.
Metoden som praktiserats baseras främst på bortförsel av levande organiskt material från vattnet. Arbetet görs bland annat med hjälp av en hemmabyggd flotte med vassklippningsaggregat.
Så här några år in i arbetet upplever lokalbefolkningen märkbara förbättringar både gällande biologin i sjön och vattenkvaliteten.
Vattenmyndigheten bjuder in till samrådsmöte den 31 mars, om Rickleån och ett antal andra vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar som ska omprövas 2022-2024. OBS! anmälan krävs. Se inbjudan nedan.
För Mellanbygdens del handlar detta möte om Rickleån, inklusive att det finns ett förslag på att Rickleån från Bygdsiljum till Älglund ska betraktas som kraftigt modifierat vatten, och ha normen god ekologisk potential istället för god ekologisk status.
Mellan 1 mars och 30 april 2021 pågår ett samråd om vatten som är påverkade av vattenkraftsanläggningar och som kommer att miljöprövas 2022–2024. Samrådet gäller vattenmyndigheternas förslag till uppdaterade miljökvalitetsnormer (MKN). Bakgrunden är den omprövning av moderna miljövillkor som ska ske enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).
Vattenmyndigheterna i Bottenhavet och Bottenvikens distrikt bjuder intresserade till ett digitalt nationellt samrådsmöte om vattenmyndigheternas förslag.
Vi kommer på detta möte beskriva arbetsmetodik för framtagning av MKN för vattenkraftspåverkade vatten (2022-24) och kopplingen till NAP-processen. Vi kommer även presentera resultatet av normöversynen i Bottenhavets och Bottenvikens distrikt samt förklara hur synpunkter kan lämnas på samrådsmaterialet.
När din anmälan är registrerad kommer du få ett bekräftelsemejl. Två dagar innan mötet får du ett mejl med länk som du använder för att koppla upp dig till mötet.
Frågor: Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor skriftligt under mötet.
För att förstå samrådsmaterialet behövs grundläggande kunskap om miljökvalitetsnormer för vatten. Vi rekommenderar vattenmyndigheternas skrift Verktyg för bättre vatten.
Det kan vara bra att ha tittat igenom och läst de delar av samrådsmaterialet som är särskilt intressanta för din organisation inför samrådsmötet. Handlingarna som ingår i samrådet finns på Vattenmyndigheternas samrådswebb.
Efter mötet: Vattenmyndigheterna kommer att skicka ut deltagarnas frågor med kompletterande svar.
Observera: Om antalet anmälda till mötet överskrider 200 personer så förbehåller sig vattenmyndigheterna rätten att begränsa antalet deltagare till två personer från respektive organisation.
Mötesinnehåll:
Såhär ser det preliminära innehållet för mötet ut (paus vid lämpliga tillfällen):
De flesta bäckar som rinner in i Rickleåns huvudfåra är relativt små, men likväl inte obetydliga för vattenlivet i Rickleån. För den som vill veta mer finns nu en videoföreläsning som är baserad på slutrapporten för projektet Rickleåns okända sidovatten (pdf 6 MB).
”Alla länder i Europeiska unionen arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av det så kallade vattendirektivet. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra vattenkvaliteten i vattendrag, sjöar, grundvatten och kustnära havsområden. En viktig del i arbetet är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, ska kunna vara delaktiga. Samrådet syftar till att samla in synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Med väl underbyggda och förankrade beslut har vi bättre förutsättningar att bevara och förbättra Sveriges vatten”
Detta var ett citat från vattenmyndighetens samrådsmissiv som bland annat skickats till vattenråden.
Vattenrådets kontaktperson råkade befinna sig på uppdrag i Stor-Båtsjön, samma dag som omdrevsprovtagningen för sjöar genomfördes. Delprogrammet Omdrevssjöar omfattar provtagning av vattenkemi i 800 av Sveriges sjöar per år, och ingår i Havs- och vattenmyndighetens programområde ”Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen”. Läs mer om omdrevsprovtagningen här.
I Mellanbygden finns tusentals kilometer av rensade vattendrag, där förutsättningarna för t.ex. öringens lek har försämrats. Den goda nyheten är att det går att förbättra vattenlivet avsevärt i även kraftigt rensade vattendrag. Handkraft och en gnutta kunskap är allt som krävs.
Kanske har du en timme över per år för att förbättra livet i en bäck eller å? Se nedanstående film och fundera på saken:
Plats: I Överklinten vid Hemsjöns norra ände (vid sjöutloppetett stenkast från pelletsfabriken).
Truxor, är ett amfibiefordon som fungerar som lastbärare. Den kan användas som tex vassklippare i sjö/hav, muddring strandrensning, grävning, spridning av tex kalk och mycket mera. Med vid visningen är Börje Dahlgren, Överklintens Vattengrupp, och Torbjörn Hallin, Dorotea Mekaniska som har utvecklat maskinen.
Vassklippning som utförs på rätt sätt, har potential att reducera näringsbelastningen i övergödda sjöar, och därtill förhindra igenväxning.
Alla Välkomna. Meddela gärna i kommentarsfältet om Ni kommer.
Visningen ordnas av vattenrådets nätverk genom Överklintens vattengrupp.
[Först kort info: Det återigen dags för ett gemensamt ”årsmöte”/nätverksmöte för Södra Bottenvikens Kustvattenråd och Mellanbygdens vattenråd. Förra året var vi i Tavelsjö, och detta år kommer vi till Robertsfors, torsdag den 26 mars, ca-tiden kl 9-15. Håll utkik via denna sida eller via mejl för kallelse! Ett varierat program planeras.]
Sedan, ett skolexempel på myrarnas funktion för vattenbalansen. Nedanstående videoklipp från NRK:s populära TV-serie Oppfinneren ger nämligen en mycket praktisk inblick i betydelsen av torvmarker och myrar för att jämna ut vattenflödena i vattendragen:
Videorutan som kommer upp när bilden klickas på, är inställd att börja ca 27:30 in i avsnittet (Oppfinneren säsong 1 del 5)
Handboken har skrivits av Jordbruksverkets sakkunniga på uppdrag av LRF.
I Mellanbygden finns mer än 900 registrerade vattendomar kopplade till utdikning av sjöar, vattendrag och våtmarker. Dessa vattendomar beskriver hur de berörda markägarna tillsammans ansvarar för ”vattenanläggningen”. I vattendomarna beskrivs också exempelvis vilka vattennivåer som delägarna är skyldiga att efterfölja, och en hel del annat.
I många fall skedde utdikningarna för många decennier sedan, men vattendomarna är i de allra flesta fall juridiskt bindande ännu idag. Så, om vattenföretaget saknar en aktiv styrelse — vilket är mycket vanligt — hamnar den eventuella nutida verksamheten i företaget i en knepig gråzon. LRF tog för några år sedan fasta på bland annat detta, och anlitade sakkunniga från Jordbruksverket för att göra en handbok för delägare i vattenanläggningar/ dikningsföretag/ sjösänkningsföretag.
Handboken berör inte bara underhåll och förvaltning, utan också information kring hur vattendomar kan upphävas — vilket t.ex. kan vara aktuellt om underhållskostnaden är större än vinsten från företaget, eller om den utdikade miljön bedöms ge upphov till försämrad vattenstatus i vattenförekomster nedströms.