Text av Jan Åberg, vattenrådets kontaktperson. Texten är kompletterad den 19 augusti, med ett nytt stycke sist i texten.

I föregående inlägg rapporterades om ett antal algblomningar i samband med värmeböljan i Mellanbygden. En av dessa pågick i Uttersjöträsket. Tack vare vattengruppen i Uttersjöträsket uppmärksammades även att en ganska omfattande fiskdöd skett i denna sjö. Medlemmar i vattengruppen räknade in över 100 döda stora fiskar varav flera stora gäddor, men troligen var det totala antalet fiskar som dog mycket större.

Fiskdöden i Uttersjöträsket skedde under vecka 30 i samband med höga vattentemperaturer. Vid Skellefteå kommuns fältmätningar (när lufttemperaturen minskat något och vinden blivit lite starkare) var vattentemperaturen ännu ca 26 grader. Vid så höga temperaturer är syrehalterna låga samtidigt som fiskarnas syrebehov är extra stort. Uttersjöträsket har höga näringshalter, syrefattiga grunda bottnar, och inga stora djuphålor med kallt syrerikt vatten. Allt detta ökar risken för fysiologisk stress för fiskarna, men det var troligen den rekordlånga perioden av hög värme som var utlösande faktor för fiskdöden denna gång.

Det står nu klart att juli-värmeböljan Mellanbygden och hela norra Fennoskandia var rekordlång. The Copernicus Climate Change Service skriver t.ex. ”Fennoscandia experienced Europe’s most pronounced above-average air temperatures, with heatwave conditions especially affecting Sweden and Finland”. Den extrema värmen så här långt norrut blev även omskriven i internationella medier (t.ex. https://www.theguardian.com/environment/2025/aug/02/nordic-countries-hit-by-truly-unprecedented-heatwave).

Ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av växthusgaser ger i dagsläget liten praktisk effekt, vilket leder till att extremt väder sannolikt kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Inte minst ökar risken för värmeböljor och skyfall i takt med att energin i atmosfären ökar (läs mer om extremväder och koppling till klimat på https://www.smhi.se/forskning/amnen/extremvader)

Vad kan göras lokalt för att hjälpa sjöarna att klara extremt väder bättre än idag? Svaret på den frågan är att det bland annat behövs fler åtgärder för att förhindra att näringsrikt sediment och slam rinner ut i sjöar och vattendrag från omgivande skogs- och åkermarker. I Uttersjöträsket har åtgärder påbörjats för att minska näringsbelastningen till vattnet, och gynna populationerna av djurplankton som kan bidra till att förebygga algblomningar. Om åtgärderna för Uttersjöträsket blir väl genomförda och får märkbara effekter kommer sjön troligen att klara åtminstone värmeböljor bättre i framtiden.

Ett annat sätt att minska risken för fiskdöd vid värmeböljor är att restaurera vattenståndet i sjöar som är sänkta. I Mellanbygden finns troligen mer än 1000 (ettusen) sänkta sjöar (läs mer här), och i områden med många grunda sjöar (Västerbottens kustområde t.ex.) kan nivåhöjningar bidra till att den totala sjövolymen ökar mycket påtagligt. I t.ex. Vänforssjön som endast är 1,2 meter djup efter sänkningen, skulle volymen mer än fördubblas om nivån höjdes tillbaka till den ursprungliga nivån (se figur nedan).

Läs mer om värmeböljan i norr på:

https://www.smhi.se/blogg/blogg/2025-07-28-summering-av-varmeboljan-i-norr