Mellanbygden är området mellan fjällälvarna Skellefteälven och Umeälven. Här finns stora flacka skogar med inslag av mindre älvar och åar, och våtmarker, sjöar och jordbruksmark. Inga städer finns i området. Mellanbygdens vattenråd omfattar många små kustnära vattendrag och de sju huvudavrinningsområdena Bureälven, Mångbyån, Kålabodaån, Rickleån, Dalkarlsån, Sävarån och Tavelån.

Skogsälvarna
De tre stora avrinningsområdena i Mellanbygden är Sävarån, Rickleån och Bureälven. Alla dessa har stora naturvärden. I Bureälvens sjösystem finns till exempel flodkräfta, gös, nors och så kallade ishavsrelikter. I nedre Rickleån finns älvarnas motsvarighet till urskogar – ”urforsar” – som aldrig rensats för flottning. Dessa orörda forsar är gynnsamma miljöer för havsöring, harr och flodnejonöga. Sävarån har ett särskilt naturskydd i lagen (Natura2000) och är det enda större vattendraget i Mellanbygden som är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad.
Kustmynnande åar och bäckar
Ganska många av de små kustmynnande vattendragen i Mellanbygden är fria från dammar och andra större vattenhinder. Om vattenkemin är god, är därför de kustmynnande småvattendragen ofta bra som yngelkammare för havslevande fiskar så som harr, flodnejonöga, id, abborre och gädda.
Mer än 1000 sjöar och därtill ca 1300 småtjärnar
I Mellanbygden finns 1130 st sjöar större än en hektar (enligt SMHI:s sjöregister, version SVAR2012). Sjöar i storleksklassen 0,1-1 hektar finns inte med i registret men kan uppskattas vara något fler än samtliga av de större sjöarna (ca 1300 st). Totalt finns alltså mer än 2000 sjöar och tjärnar i Mellanbygden
Av dessa sjöar är de flesta märkbart påverkade av olika typer av mänskliga verksamheter. Exempelvis är ca 70% av sjöarna sänkta (se referenser nederst), vilket leder till accelererande igenväxning och en permanent försämrad vattenkemi. Processerna som satts igång i sjöarna av sänkningar är å ena sidan snabba, men å andra sidan också långsamma, vilket leder till att den fulla effekten av sänkningarna kommer märkas först långt in i framtiden.

B: 10-100 km², C: 1-10 km², D: 0,1-1 km², E: 0,01-0,1 km² (SMHI-data, SVAR_2012)
Storleksklassen F 0,01-0,001 km² har beräknats genom modellering (eget arbete)
Grundvatten
Oftast är varken berggrunden och jordlagren i Mellanbygden rika på grundvatten, vilket kan skapa vattenbrist i brunnar på sensommaren och senvintern. De få starkt flödande ådrorna av grundvatten som faktiskt finns, försörjer ”torrare” områden i Mellanbygden med vatten till både människor och boskap.
Vattenproblemen – mitt eller mina barns ansvar?
I Mellanbygden behöver en stor andel av vattenförekomsterna hjälp att nå målet ”god status”. Det betyder att det finns många vattenproblem som måste lösas innan friska vatten kan lämnas till kommande generationer. Åtagandet att lämna friska vatten efter sig är inte bara en vision, utan också något som krävs för att Sverige och Mellanbygden ska uppfylla lagen enligt EU-lagen vattendirektivet.
De flesta vattenproblem i Mellanbygden kan lösas lokalt. Det handlar t.ex. om att skydda grundvattnen från föroreningar, återställa vattendrag och sjöar till naturligare förhållanden, och minska de negativa miljöeffekter som orsakats av dikning och sjösänkningar.
Referenser:
(2025) Vatteninformationssystem Sverige (VISS): https://viss.lansstyrelsen.se/SearchResults.aspx?ViewType=0&q=mellanbygden&s=S%C3%B6k
(2023) Förstudie: Sjösänkningar och andra nivåförändringar
i sjöar inom Rickleåns avrinningsområde (OBS! stor pdf-fil, ca 80MB, med 28 kartblad).
(2017) Rapport: De tusen sjösänkningarnas land (rapport ca 3 MB)
Pingback: Inbjudan: Vattenrådets årsmöte 17/3 (2017) | Mellanbygdens vattenråd (VRO9)