Behöver jag en reservvattentäkt i källaren?

Lämna ett svar

(Svaret på den frågan ges i slutet av texten av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB).

Det talas en hel del om dricksvatten i media just nu. Exempelvis talas det om vattenbristen på Öland, och att regeringen vill inte gärna hjälpa till med det annat än i det förebyggande arbetet.

Förutom det mycket låga grundvattenståndet i sydöstra delen av landet, kan det ökade intresset för dricksvatten också härledas till en statlig dricksvattenutredning som alldeles nyligen publicerade sina slutliga förslag.

I denna dricksvattenutredning står bland följande:

  • att klimatrelaterade problem kopplat till dricksvattenförsörjningen redan är uppenbara i Sverige (trots att störningarna ännu får betraktas som små, jämfört med vad som kan förväntas vid 1,5-2 graders uppvärmning).
  • att vattenprovtagningar vid dricksvattenproduktion görs alltför sällan
  • att risken för att bli sjuk av kommunalt vatten är alltför stor
  • att risken för avbrott i systemkritiska vattentäkter är alltför stor
  • att VA-systemet är alltför sårbart i händelse av kommande kriser i samhället

Därtill står det i utredningen att kommunerna bör tvingas att skaffa robustare system för dricksvattenförsörjning (som enligt utredningen inte ska behöva bli så dyrt – ca 100 miljoner). Utredningen menar också att kommunerna måste börja underhålla sina VA-system (vilket görs tillräckligt idag). Den sistnämnda kostnaden anges dock inte i utredningen (kanske för att det är dyrt?)

En sammanfattning av utredningen finns att läsa här.

Markering_916

Klicka på ovanstående bild för att se en informationsfilm om risker och åtgärder för svensk vattenförsörjning.

 

Kopplingen till Mellanbygden?

Jo, den är uppenbar eftersom i stort sett allt som tas upp av utredningen också gäller här.

Men vad kan man göra åt det som privatperson? Ett första steg kan vara att lyssna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som menar att hushållen åtminstone bör överväga att skaffa är en egen reservvattentäkt i källaren eller frysen (utifrån den rådande bedömningen av riskläget kring vattenförsörjningen).

 

Konferens om kärnkraft nära Mellanbygden

Lämna ett svar

Hur skulle det kunna bli om vi fick kärnkraft vid Bottenviken?
Hur skulle Bottenvikens ekologi kunna påverkas av ett kärnkraftverk?
Hur smart är det med kustnära kärnkraft vid klimatförändringar?

Helgen den 21-22 maj ordnar nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken (tillsammans med svenska och finska miljöorganisationer) en späckad konferens som belyser dessa och liknande frågor.
Konferensen hålls i Skellefteå på Medlefors folkhögskola.

Anmälan görs senast fredag den 29 april lördag den 7 maj via: http://karnkraftsfritt.se/
Via länken finns också mer info om programmet.

Vid fiskdöd eller liknande – ring ICBV!

Lämna ett svar

Markering_878.pngVåren är här vilket innebär att vi ser miljöförändringar och miljöproblem i vattnet på ett mera påtagligt sätt. Akuta miljöproblem längs kusten eller i kustmynnande småvattendrag (bäck- och åmynningar) kan med fördel rapporteras till Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV):

TELEFON: 010-2254111
E-POST: icbv@lansstyrelsen.se
FACEBOOK: https://www.facebook.com/informationscentralenbottniskaviken/

”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”

Telefon, fax och e-post till Informationscentralen för Bottniska viken – finns via ICBVs hemsida (klicka för att komma till sidan).

Bildkälla. Vårlig fiskdöd i USA. U.S. Fish & Wildlife Service. Licens: bilden är public domain.

Återbäring från vattenkraft?

Lämna ett svar

Sveriges radio P1 belyser den svenska debatten kring hur pengar från vattenkraften inte direkt gynnar de kommuner där de utbyggda vattendragen finns:

RADIO: Rik på vattenkraft men fattig ändå – Kluvet land

I ett därpå följande avsnitt belyses hur annorlunda läget är i Norge, som, åtminstone än så länge, har en politik på temat att ”ta hele landet i bruk”:

RADIO: Norska kraftpengar formar OS-vinnare – Kluvet land

 

Minnesanteckningar från 17 mars

Lämna ett svar

Årets årsmöte för vattenrådet hölls i Robertsfors och minnesanteckningar kan hämtas via denna länk. Dialogen på mötet var extra givande tack vare att privata markägare inom VRO9 representerades på mötet. Flera intressanta spår kom fram.

Några resultat av mötet:

  • ett behov av seminarium och ekosystemtjänster konstaterades
  • ett behov av samverkan mellan olika arbetsgrupper för övergödda sjöar konstaterades
  • en dialog mellan Holmen skog och Älvräddarna har påbörjats, med koppling till Trybäcken som mynnar i Rickleån i Robertsfors samhälle.

 

 

Konstgräs och snötippning nära vatten – ett lokalt vattenproblem?

Lämna ett svar

Microplastics_in_sediments.jpg

Mikroplast i vattnet har de senaste åren blivit uppmärksammad för att den tas upp av plankton så att den kommer in i näringskedjan, troligen ändå upp till människan. Att de lägre nivåerna i näringskedjan kan påverkas är redan klarlagt, men huruvida mirkoplastens farlighet minskar eller ökar till vår egen nivå i näringsväven, är delvis oklart. Vi vet alltså inte riktigt vad vi håller på med (inte denna gång heller…), vilket leder till att försiktighetsprincipen borde gälla — inte minst med tanke på att plastutsläppen till havet hittills bara ökat och ökat.

En färsk rapport från IVL (se länk nedan) visar att trafiken/transportsystemet står för de största svenska utsläppen av mikroplast till havet, ca 13 500ton. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att däckslitage leder till frigörelse av ett i stort sett icke-nedbrytbart damm. Mer anmärkningsvärt är däremot att konstgräsplaner (malda bildäck som läggs på en matta av gröna plaststrån) är den näst största källan av den mikroplast som kommer från Sverige, med ca 2-4000 ton per år.

Den lokala kopplingen? 

Mikroplast är troligen ett ganska begränsat problem i våra glesbygds-ytvatten. Däremot är den, som sagt var, kanske ett potentiellt hot för näringskedjorna som leder från havet och upp till människan. IVL:s slutsats är att två stora flödesvägar från transportsystemet kan vara dagvatten som utan filtrering går ut i vattendragen, och snötippning som görs mot vatten. Just snötippningen mot vatten har kommit upp på dagordningen i åtminstone Robertsfors kommun. Både vanlig plast och mikroplast är därmed något att tänka på för våra lokala beslutsfattare! Och även policyn kring konstgräsplaner verkar kunna förbättras…

Referenser:

http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande—arkiv/2016-03-07-slitage-fran-dack-storsta-kallan-till-mikroplast.html

http://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/C183.pdf

Bildkälla:

Wagner et al.: Microplastics in freshwater ecosystems: what we know and what we need to know. In: Environmental Sciences Europe. 26, 2014, doi:10.1186/s12302-014-0012-7, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=39507778

 

 

Konferens i Umeå 16 mars: ”Mål i sikte”

Lämna ett svar

Till vattenpolitikerna, och andra personer som uppfattar sig som lokala beslutsfattare:

Hur ska den kommande energiomställningen gå till egentligen?
Hur ska det komplexa samhällssystemet bli hållbart?

Kanske blir svaren på de frågorna tydligare på den regionala miljömålskonferensen i Umeå den 16 mars 2016?
Kända namn på talarlistan är t.ex. Energiminister Ibrahim Baylan och Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Därtill talar även Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg på Norra Skogsägarna och Catarina Hägglund, kommunikationschef på Skellefteå Kraft.

Konferensen riktar sig enligt inbjudan till sig till regionala och lokala beslutsfattare…

…vilket innebär att åtminstone vattenrådets vattenpolitiker i högsta grad är berörda.

Anmäl sker senast den 10:e mars via webbplatsen RUS.

(Deltagaravgift: 800 kr)

 

Kontaktpersonens kommentar på varför konferensen kan vara nyttig att bevaka:

Den kommande omställningen till ett hållbart samhälle är en ödesfråga, eftersom vårt nuvarande samhälle är – just det – ohållbart. Energiomställningen kan sannolik bli den svåraste nöten att knäcka, eftersom samhällets i särklass mest flexibla energikälla (fossila bränslen) kommer att behöva fasas ut, antingen för att brist uppstår (fossila bränslen är ändliga resurser, som redan idag börjar ta slut i tidigare oljerika länder) eller när en medveten omställning görs för att förhindra brist (och inte minst klimatförändringar).

Vilka alternativ har vi då? Att få ut ännu mer energi från skogen eller myrarna, eller att få ut mer energi från vattenkraften? Dessa tre frågor, och liknande på samma tema, är väl värda att följa för vattenrådets representanter, eftersom mera skogsråvaror, eller mera torv och vattenkraft inte så lätt kan trollas utan att vi stöter på den lokala ohållbarhet som vi under de senaste åren tenderat att skapa mest utomlands.

 

Olika synvinklar på hållbar vattenkraft

Lämna ett svar

I senaste numret av tidningen Hav och Vatten (nr 1 2016, sidorna 24-28) belyser HaV-myndigheten förslaget på en nationell strategi för hållbar vattenkraft, och den komplexitet och olika synvinklar som finns med koppling till miljöåtgärder för vattenkraften. Bland annat berörs några av synpunkterna om att glesbygden riskerar att missgynnas av den förslagna strategin.

 

 

 

Vattenorganisationernas riksmöte & Vattendagarna

Lämna ett svar

Planeringen pågår för full och numera finns även en officiell blänkare om det nationella vattenmötet som hålls i Umeå i oktober:

Teaser Vattendagarna & Vattenorganisationernas riksmöte 2016

Sammanfattning av senaste tidens nyheter på hemsidan

Lämna ett svar

Här kommer en sammanfattning av senaste tidens nyheter på hemsidan:

  • Save-the-date: Vattenrådets årsmöte 17/3 – ett bra diskussionstillfälle, med utbildning och tankearbete inbakat. Troligen också ett intressant möte för vattenintresserade som vill träffa representanter ur styrgruppen och vattenrådets grupp av vattenpolitiker. Alla är välkomna!
  • Rapport om blöta torrfåror – jo, de behöver vara blöta. Men går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?
  • Minnesanteckningar 1/12-15 – bland annat om att 2016 års exkursion ska ha temat vattenkraft, med besök inom Rickleåns avrinningsområde.
  • Handbok för fiskvägar – om vad som krävs för att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen.