Överklintens byaråd m.fl., i samarbete med Länsstyrelsen, bjuder in till en fältvandring i Överklinten på temat att behålla näringen på åkern. Se inbjudan nedan:

Överklintens byaråd m.fl., i samarbete med Länsstyrelsen, bjuder in till en fältvandring i Överklinten på temat att behålla näringen på åkern. Se inbjudan nedan:

OBS! Mattias på Länsstyrelsen meddelade idag den 22 aug att kursen har ställts in pga av sjukdom, och att nytt datum meddelas senare.
Samverkansprojekt Rickleån inbjuder till en kostnadsfri kurs i hur man bygger lekbottnar. Kursen riktar sig till alla som känner sig manade att bidra till mer produktiva fiskevatten i Mellanbygden.
Kursledaren Magnus Lindberg har lång erfarenhet genom sitt arbete i Länsstyrelsens grupp för miljörestaurering av vattendrag.
PASSA PÅ! Just denna kurs kommer att bidra till flera nya lekbottnar i biflöden till Rickleån.
Anmälan sker till Mattias.Sundqvist@lansstyrelsen, 010 – 225 43 63
Det har nyligen rapporterats om en potentiellt giftig algblomning i den skyddade viken Södra Grundfjärden strax norr om Bjuröklubb. Med anledning av detta är det värt att påminna om att algblomningar gärna får rapporteras så att de kan bedömas med avseende på eventuell giftighet.
Känner du till fler havsvikar eller sjöar med ”algsoppa”, eller liknande? Rapportera då gärna dina observationer till din kommun om det gäller sjöar, eller informationscentralen för Bottniska viken om det gäller kusten. OBS! Det är viktigt att lära sig skilja på ”pollensoppa” (ofarlig) och ”algspoppa” (potentiellt giftig). Bilder på skillanderna finns på facebook-sidan i länken nedan.
Informationscentralen för Bottniska viken:
TELEFON: 010-2254111
E-POST: icbv@lansstyrelsen.se
FACEBOOK: https://www.facebook.com/informationscentralenbottniskaviken/
”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”
Här är några ytterligare punkter kring algblomningar:
Här kommer senaste tidens nyheter på vattenrådshemsidan (listan nedan) + info GDPR längst ner i inlägget.
Nyheter om vattenrådsaktiviteter på sistone:
Nyheter kopplat till samverkan med andra aktörer
Om GDPR: De flesta har nog vid det här laget fått fler än ett e-postmeddelande om GDPR. Gällande vattenrådet så hanteras personuppgifter enligt följande:
Nu finns en sida med rapporter, böcker och broschyrer med koppling till vattenrådets intresse att skapa god vattenstatus.
Klicka här för att komma till sidan.
Nu finns vattenmyndighetens uppdaterade handbok för vattenråd. Läs mer om handboken här! Eller ladda hem den via denna länk.
[Klicka här för att ladda ner pdf-filen]. En mix av lokala förutsättningar, ekonomiska faktorer och personligt intresse kan styra valet av system: Under 2016-2017 ordnades tre olika avlopps-studiecirklar i Mellanbygden, på initiativ av husägaren Harry Jonsson i Gullmark, Robertsfors kommun. De tre cirklarna berörde respektive markbäddar, minireningsverk och torra toalettlösningar. När cirklarna sammanfattades hösten 2017 var en central lärdom var att det är mycket svårt att rekommendera en standardlösning, och att beställaren (den enskilde fastighetsägaren) bör ha en sunt skeptisk inställning för att kunna avgöra vilken lösning som passar bäst. Många fler faktorer än bara själva produkten (reningsverket, markbädden etc.) ska vägas in: Detta gäller t.ex. lokala markförutsättningar och lutningsförhållanden, samt ekonomiska förutsättningar och personliga intressen.
Dokumentet som studiecirklarna resulterade i sammanställdes av vattenrådets kontaktperson Jan Åberg i samverkan med Harry Jonsson och Mats Pettersson. Dokumentet finns att ladda hem här: Sammanfattning av projekt önskebrunnen (200 kb pdf ).
Synpunkter och förslag på tillägg eller ändringar tas tacksamt emot!
Aktuellt 13 november till 20 december 2020: Trafikverket har tagit fram en järnvägsplan för Norrbotniabanan, sträckan Robertsfors-Ytterbyn, som ställs ut för granskning fram till den 20 december 2020. (Järnvägsplan, JP04, sträcker sig norrut från Robertsfors via Ånäset och vidare upp till Ytterbyn och kommungränsen mot Skellefteå. Planen omfattar järnvägens sträckning, förändringar av ett antal allmänna vägar och en miljökonsekvensbeskrivning).
Alla relevanta dokument finns på denna sida:
https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/Norrbotniabanan/Dokument/
———————-
Ursprungligt inlägg från maj 2018, visas här nedan.
———————
Norrbotniabanan inom Robertsfors kommun passerar många vattendrag och går även nära vissa sjöar. Senast 11 maj vill Trafikverket ha synpunkter på hur hänsyn kan tas på bästa sätt.
(1) Alla dokument för Robertsfors kommun [klicka här].
(1.1) Kartor över naturmiljöerna inom korridoren [klicka här].
(1.2) Rapporten som beskriver linjestudien i detalj, där allt från rödlistade arter till förekomster av gamla deponier beskrivs (194 sidor) [klicka här].
Vattenrådsmontern på fiskefesten.
Ett par av vattenråden i Västerbotten (inkl Mellanbygdens vattenråd) informerade om vattenrådsarbetet på mässan ”fiskefesten” i Skellefteå den 21 april. Totalt var det betydligt mer än 1000 personer som besökte mässan, och en jämn ström av människor kom förbi och pratade med vattenråden. Med hjälp av en dator från Skellefteå kommun kunde vi zooma in på och svara på ganska specifika frågor.
Lokalkunskap som kom fram gällande Mellanbygden var t.ex. att Göksjöns vattenvegetation verkar minska medan närliggande Andersvattnet upplevs växa igen. Frågan är hur det går ihop? Eventuellt handlar det om olika förändringar av nivåer.

Skellefteå kommun hade ett akvarium med lokala fiskarter. Abborre överst i bild. Men vad ligger nere på botten? Den fisken finns i väldigt många vatten i Mellanbygden.
Projektet VIMLA har bjudit över en av Österbottens främsta experter på reglerad dränering i jordbruksmark, Rainer Rosendahl. Med reglerad dränering och underbevattning optimeras vattenförhållandena i jorden, vilket minskar näringsurlakning och risk för torka, vilket i sin tur både ökar produktionen och minskar urlakningen av syror från sura sulfatjordar.
