Kategoriarkiv: Övergödning

Hur gick fältvandringen i Överklinten?

Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).

Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.

Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:

  • Markkartering, som gör att gödsel kan läggas där marken som mest behöver den. Att markkartera all åkermark inom avrinningsområdet till sjöarna i Överklinten skulle kosta omkring 50 000 kr i analyskostnad vid ca ett prov per hektar. Läs mer om markkartering här.
  • Vårplöjning istället för höstplöjning på branta åkrar. Överklintens åkrar är ganska kuperade och Rickleån har vid flera tillfällen färgats brun när häftiga regn har spolat ner jord i diken och ner till ån. Risken för sådan erosion ökar extra mycket om jorden i branta partier ligger öppen vid regn under tidig vår då det översta jordlagret ”glider” på tjälen.
  • Oplöjda kantzoner mot diken och skonsam dikesrensning, minskar jorderosion och näringsurlakning. I många fall behövs endast att vegetationen i dikena rensas, och då kan så kallade klippskopor användas.
  • Näringsfällor som fångar upp partiklar och delvis även löst näring, innan utflöde sker till sjöarna. Fällorna kan ”skördas” med jämna mellanrum så att näringen kan återföras till åkrarna. Långsjön kan ses som en stor näringsfälla som dock inte skördas i dagsläget. Möjligheten för sådan skörd undersöks dock genom de pågående LOVA-projekten i Långsjön och Hemsjön.

Markering_999(147)_01

Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.

 

 

Algblomningar och hur man rapporterar dem

Det har nyligen rapporterats om en potentiellt giftig algblomning i den skyddade viken Södra Grundfjärden strax norr om Bjuröklubb. Med anledning av detta är det värt att påminna om att algblomningar gärna får rapporteras så att de kan bedömas med avseende på eventuell giftighet.

Känner du till fler havsvikar eller sjöar med ”algsoppa”, eller liknande? Rapportera då gärna dina observationer till din kommun om det gäller sjöar, eller informationscentralen för Bottniska viken om det gäller kusten. OBS! Det är viktigt att lära sig skilja på ”pollensoppa” (ofarlig) och ”algspoppa” (potentiellt giftig). Bilder på skillanderna finns på facebook-sidan i länken nedan.

Informationscentralen för Bottniska viken:

TELEFON: 010-2254111
E-POST: icbv@lansstyrelsen.se
FACEBOOK: https://www.facebook.com/informationscentralenbottniskaviken/

”Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar.”

Här är några ytterligare punkter kring algblomningar:

  • Viktigast när man stöter på ”algsoppa” är att låta bli att bada, och hålla eventuella husdjur borta från vattnet. Giftet kan vara ganska starkt.
  • Visste du att giftiga alger emellanåt har blommat kraftigt i Östersjön sen minst
    8000 år tillbaka? Läs mer om det och annat kring algblomningar här.

När det enskilda avloppet inte är godkänt – resultat från projekt ”Önskebrunnen”

Önskebrunnen

[Klicka här för att ladda ner pdf-filen]. En mix av lokala förutsättningar, ekonomiska faktorer och personligt intresse kan styra valet av system: Under 2016-2017 ordnades tre olika avlopps-studiecirklar i Mellanbygden, på initiativ av husägaren Harry Jonsson i Gullmark, Robertsfors kommun. De tre cirklarna berörde respektive markbäddar, minireningsverk och torra toalettlösningar. När cirklarna sammanfattades hösten 2017 var en central lärdom var att det är mycket svårt att rekommendera en standardlösning, och att beställaren (den enskilde fastighetsägaren) bör ha en sunt skeptisk inställning för att kunna avgöra vilken lösning som passar bäst. Många fler faktorer än bara själva produkten (reningsverket, markbädden etc.) ska vägas in: Detta gäller t.ex. lokala markförutsättningar och lutningsförhållanden, samt ekonomiska förutsättningar och personliga intressen.

Dokumentet som studiecirklarna resulterade i sammanställdes av vattenrådets kontaktperson Jan Åberg i samverkan med Harry Jonsson och Mats Pettersson. Dokumentet finns att ladda hem här: Sammanfattning av projekt önskebrunnen (200 kb pdf ).

Synpunkter och förslag på tillägg eller ändringar tas tacksamt emot!

[Vattenprojekt Hemsjön-Långsjön] Fisketävling 31/8 + några andra nyheter

Långsjöns norra ände våren 2017.Här kommer några nyheter från vattenrådets arbetsgrupp för Hemsjön och Långsjön i Överklinten

  • Fisketävling den 31 augusti kl 18:00 i Hemsjön

Tävlingen arrangeras av vattengruppen i Överklinten, och fina priser utlovas. Läs med på http://overklinten.se/2017/08/11/metartavling-i-hemsjon/

Tävlingen är betydelsefull för projektet då den kan bidra till att öka kunskapen om artsammansättningen i sjön, och potentialen att reducera bestånden av mört och brax med riktat sportfiske.

  • Den 16 augusti: Reportage om sjöar i Mellanbygdens tidning.

Helsidesuppslag om sjöar i Mellanbygdens tidning, med fokus på övergödning och igenväxning i Hemsjön, Långsjön och Uttersjöträsket.

  • Vattenprovtagning den 16 augusti.

Vattenprover för analys av samlades in och skickades till lab den 16 augusti. Provsvaren väntas i början av september.

  • Radioreportage om projektet i P4 den 8 augusti

Lyssna här!

  • Överklintengruppen besökte arbetsgruppen för Uttersjön den 31 juli

Läs rapporten här!

 

Bilder från reduktionsfisket i Uttersjön

Arbetsgruppen för Uttersjön har nu fiskat upp mer än ett ton fisk, med syftet förhindra giftiga algblomningar i sjön. För mer info om projektet se även detta inlägg.

Här nedan kommer två bilder från Bo-Göran Persson som är Skellefteå kommuns representant i Vattenrådet. Bilderna togs den 14 juni 2017. P6140047P6140041

Reduktionsfisket i Uttersjön

 

Vattengruppen för Uttersjön norr om Lövånger i Mellanbygden, jobbar för att minska de giftiga algblomningarna i sin sjö. Metoden går ut på att förändra ekosystemets sammansättning så att mängden djurplankton ökar. Dessa plankton äter i sin tur upp algerna. Att öka andelen djurplankton ordnas lättast genom att minska populationen av mört och brax — även kallat biomanipulation/reduktionsfiske. Uttersjögruppen använder en vanlig stor ryssja och en finsk typ av lättvittjad ryssja.

Uttersjögruppens kontaktperson Viktoria Strömberg rapporterade idag (den 30 maj) att gruppen under våren har tagit upp ungefär 900 kg mört och brax från den ca 17 hektar stora sjön. Som mest var fångsterna omkring 100 kg fisk per dag.

Inom vattenrådet finns flera grupper som ser fram emot ytterligare rapporter från Uttersjögruppen! Och den stora frågan är förstås om algblomningen kommer att vara mindre denna sommar.

SVT publicerade ett reportage från sjön den 26 maj. Klicka på bilden för att komma till SVT:s sida.

 

 

Reduktionsfiske testas den 14 maj i Mellanbygden

I övergödda sjöar kan bestånden av karpfiskar (främst brax och mört när det gäller Mellanbygden) bli så stora att de fosforrika sedimenten rörs upp i så stor omfattning att algblomningarna ökar. Att ”bara” stoppa införseln av fosfor hjälper därför oftast inte som enda åtgärd. En dyr metod mot detta dilemma är att spruta in aluminium i sedimenten så att fosfor övergår i icke-löslig form. Förutom det finns dock idag klara belägg för att  algblomningar också kan minskas genom att helt enkelt reducera bestånden av karpfiskar genom riktat fiske.

För den som är intresserad av denna typ av metod i praktiken inbjuder arbetsgruppen för Uttersjöträsket (norr om Lövånger) alla intresserade att delta vid deras första försök med reduktionsfiske:

Markering_925