**Tillfälle att uppdatera sig i vattenmiljöfrågor kopplade till kusten**.
Södra Bottenvikens kustvattenråd, inbjuder till Kvarkenmiljöexkursion den 30 oktober 2018 i Holmsund!
Föranmälan senast 8 oktober. Läs mer via länken nedan!
———-
På några platser i Mellanbygden finns idag funderingar på att anlägga våtmarker för att fånga upp näringen i dikesvatten innan den rinner in i närliggande sjöar. Projektet Greppa näringen har tagit fram en sammanfattande bild av hur våtmarken fungerar i princip (visas här nedan). Detaljerna kring utformningen av våtmarken är dock avgörande för funktionen, vilket beskrivs i denna broschyr som producerats av greppa.nu.
Gällande sedimentet som bildas i diken och sedimentationsdammar har nyliga försök visat att materialet troligen inte alltid är bra gödsel för åkermark, men gissningsvis behövs fler försöka för att dra säkra slutsatser.
**En liten text om hur man gynnar djurplankton och därmed kan förhindra potentiellt giftiga algblomningar i små övergödda sjöar**
I Mellanbygden har det under år 2017-2018 pågått reduktionsfiske i Uttersjön, och under 2019 planeras ett annat reduktionsfiske i Hemsjön.
Syftet med sådana åtgärder är främst att minska tätheten av alger (minska risken för algblomningar) genom att öka mängden djurplankton som äter alger. Detta görs genom att fiska bort en stor del av småfiskarna (främst mört och braxen) som gillar djurplankton. Bilden nedan, som visar hur detta fungerar, är hämtad från Mistras råd för evidensbaserad miljövård:
Mistras råd för evidensbaserad miljövård konstaterade därtill i sin rapport SR3 att reduktionsfiske är särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar med kort omsättningstid och höga fosforhalter. Både Hemsjön och Uttersjön faller inom denna kategori av sjöar, vilket gör att märkbara förbättringar kan förväntas.
Den 4 september gjordes en fältvandring i Överklinten på temat greppa näringen. Fältvandringen leddes av lantbruksexperten Lars Ericsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Träffen började vid Hemsjön med en diskussion om läget i de två sjöarna Hemsjön och Långsjön– som båda har höga halter fosfor och kan klassas som övergödda. I Hemsjön skedde exempelvis algblomningar med potentiellt giftiga blågröna alger år 2017, och under sommaren 2018 rådde total syrebrist från ca 4 meters djup och neråt (klicka här för mer information om sjöarna).
Gällande åtgärder mot övergödningen konstaterades att sedimenten i sjöarna troligen är stora källor till näringsbelastning (sk intern belastning), men att ett långsiktigt mål likväl måste vara att mindre näring rinner in i sjöarna än vad som rinner ut ur dem. Endast i ett sådant scenario kan problemen med syrebrist och algblomningar på minskas i Hemsjön och Långsjön.
Jordbrukets möjliga bidrag till detta är att i möjligaste mån behålla mer näring på åkrarna (=”greppa näringen”). Gällande Överklinten diskuterades bland annat följande möjligheter:
Vy över södra delen av den snabbt igenväxande Långsjön,
med Storklinten och Hemsjön till höger överst i bild.
Foto: Jenny Wiklund/Länsstyrelsen.
Robertsfors kommun har under 2018 börjat att dokumentera vissa av Rickleåns sidovatten med eDNA-teknik och andra metoder. Projektet tar även gärna emot hjälp av frivilliga som kan bidra till att öka kunskapen om de bäckar och sjöar som ansluter till Rickleån nedströms Älglund. Dvs de bäckar och sjöar som redan nu skulle kunna ha biologisk konnektivitet med havet.
I dessa bäckar kan enklare typer av naturvård, som t.ex. byten av vägtrummor, anläggande av lekbottnar och liknande, ge märkbara effekter för t.ex. reproduktionen av havsöring.
Mer info om hur man kan bidra till projektet finns via följande sida (https://mellanbygdensvattenrad.org/rickleans-sidovatten/).
Definitivt vandringshinder i Tyrildsjöbäcken nära utloppet mot Rickleån. Tänkbara åtgärder i detta fall: trumbyte, eller att bäcken leds tillbaka till sin gamla fåra som går under vägen längre nedströms.
Sidan om examensarbeten har nu uppdaterats med fler exempel (följ denna länk). Man kan konstatera att studenter gjort värdefulla insatser för att öka kunskapen om vattnen i Mellanbygden.
Man kan också konstatera att många frågor ännu saknar svar. Så, är du universitetsstudent och är intresserad frågeställningar kopplat till aktuella vattenfrågor? Tveka då inte att kontakta vattenrådets kontaktperson!
På grund av en viss efterfrågan, kommer härmed en kort sammanställning av rapporter med beröring till näringsrika/övergödda sjöar i och omkring Mellanbygden. OBS! inte en fullständig lista, men väl något att börja med för den som vill läsa på. Listan finns också i Vattenrådsbilioteket.
(2016) Klara Brännströms exjobb om övergödda Uttersjöträsket, Bäckåns avrinningsområde (Mellanbygden)
(2015) Lotta Isbergs exjobb om övergödda Avan, Tavleåns avrinningsområde (Mellanbygden)
(2012) SLU:s källfördelningsanalys gällande näringspåverkan för Skråmträsket (biflöde till Skellefteälven)
OBS! Mattias på Länsstyrelsen meddelade idag den 22 aug att kursen har ställts in pga av sjukdom, och att nytt datum meddelas senare.
Samverkansprojekt Rickleån inbjuder till en kostnadsfri kurs i hur man bygger lekbottnar. Kursen riktar sig till alla som känner sig manade att bidra till mer produktiva fiskevatten i Mellanbygden.
Kursledaren Magnus Lindberg har lång erfarenhet genom sitt arbete i Länsstyrelsens grupp för miljörestaurering av vattendrag.
PASSA PÅ! Just denna kurs kommer att bidra till flera nya lekbottnar i biflöden till Rickleån.
Anmälan sker till Mattias.Sundqvist@lansstyrelsen, 010 – 225 43 63
Nu finns vattenmyndighetens uppdaterade handbok för vattenråd. Läs mer om handboken här! Eller ladda hem den via denna länk.
[Klicka här för att ladda ner pdf-filen]. En mix av lokala förutsättningar, ekonomiska faktorer och personligt intresse kan styra valet av system: Under 2016-2017 ordnades tre olika avlopps-studiecirklar i Mellanbygden, på initiativ av husägaren Harry Jonsson i Gullmark, Robertsfors kommun. De tre cirklarna berörde respektive markbäddar, minireningsverk och torra toalettlösningar. När cirklarna sammanfattades hösten 2017 var en central lärdom var att det är mycket svårt att rekommendera en standardlösning, och att beställaren (den enskilde fastighetsägaren) bör ha en sunt skeptisk inställning för att kunna avgöra vilken lösning som passar bäst. Många fler faktorer än bara själva produkten (reningsverket, markbädden etc.) ska vägas in: Detta gäller t.ex. lokala markförutsättningar och lutningsförhållanden, samt ekonomiska förutsättningar och personliga intressen.
Dokumentet som studiecirklarna resulterade i sammanställdes av vattenrådets kontaktperson Jan Åberg i samverkan med Harry Jonsson och Mats Pettersson. Dokumentet finns att ladda hem här: Sammanfattning av projekt önskebrunnen (200 kb pdf ).
Synpunkter och förslag på tillägg eller ändringar tas tacksamt emot!
Mellanbygdens vattenråd (VRO9) 