Mellanbygdens geografi och vattenproblem

Mellan fjällälvarna Skellefteälven och Umeälven ligger Mellanbygden. Här finns stora flacka skogar med inslag av mindre älvar och åar, och våtmarker, sjöar och jordburksmark. Inga städer finns i området.
Mellanbygdens vattenråd omfattar många små kustnära vattendrag och de sju huvudavrinningsområdena Bureälven, Mångbyån, Kålabodaån, Rickleån, Dalkarlsån, Sävarån och Tavelån.

Skogsälvarna
De tre stora avrinningsområdena i Mellanbygden är Sävarån, Rickleån och Bureälven. Alla dessa har stora naturvärden. I Bureälvens sjösystem finns till exempel flodkräfta, gös, nors och så kallade ishavsrelikter. I nedre Rickleån finns älvarnas motsvarighet till urskogar – ”urforsar” – som aldrig rensats för flottning. Dessa orörda forsar är mycket bra miljöer för havsöring, harr och flodnejonöga. Sävarån har ett särskilt naturskydd i lagen (Natura2000) och är det enda större vattendraget i Mellanbygden som är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad.

Kustmynnande åar och bäckar
Ganska många av de små kustmynnande vattendragen i Mellanbygden är fria från dammar och andra större vattenhinder. Om vattenkemin är god, är därför de kustmynnande småvattendragen ofta bra som yngelkammare för havslevande fiskar så som harr, flodnejonöga, id, abborre och gädda.

Grundvatten
Oftast är varken berggrunden och jordlagren i Mellanbygden rika på grundvatten, vilket kan skapa vattenbrist i brunnar på sensommaren och senvintern. De få starkt flödande ådrorna av grundvatten som faktiskt finns, försörjer ”torrare” områden i Mellanbygden med vatten till både människor och boskap.

Vattenproblemen – mitt eller mina barns ansvar?
I Mellanbygden behöver 72% av vattenförekomsterna hjälp att nå målet ”god status”. Det betyder att det finns många vattenproblem som måste lösas innan friska vatten kan lämnas till kommande generationer. Åtagandet att lämna friska vatten efter sig är inte bara en vision, utan också något som krävs för att Sverige och Mellanbygden ska uppfylla lagen enligt EU-lagen vattendirektivet.

 Åtgärder som krävs

De flesta vattenproblem i Mellanbygden kan lösas lokalt. Det handlar t.ex. om att skydda grundvattnen, återställa vattendrag och sjöar till naturligare förhållanden, och minska de negativa miljöeffekter som orsakats av dikning och sjösänkningar.

För de gamla flottlederna föreslås biotopkartering och återställning som nödvändiga åtgärder. Regleringspåverkade sträckor kräver ytterligare utredning.

Försurning av vatten är vanligt i Mellanbygden. Orsakerna till försurningen är dels surt regn, dels dikning av sjöar och blöta marker. Problemen hanteras i dagsläget främst av befintlig kalkningsverksamhet.

Övergödning är inte så vanligt i Mellanbygden, men det finns några undantag som kräver både utredning och åtgärder.

Det gift som skapar mest problem i Mellanbygdens vatten är kvicksilver. Det ligger utspritt över landskapet i låga halter, men koncentreras tyvärr i rovfiskar som gädda och abborre. Det finns idag för lite kunskap för att säga något om andra gifter i Mellanbygdens vatten.

Främmande arter av vattenlevande liv finns i ett begränsat antal vatten. Åtgärden som föreslås är att verifiera att de finns kvar och övervaka utvecklingen.

Alla grundvattenförekomster i Mellanbygden bedöms ha god kvantitativ status. En av Mellanbygdens grundvattenförekomster är utsatt för hög risk för negativ påverkan. Det behöver därför utredas hur risken för påverkan kan minskas. Skyddsformerna för ett tiotal dricksvattenförekomster behöver också förbättras eller utredas.

One thought on “Mellanbygdens geografi och vattenproblem

  1. Ping: Inbjudan: Vattenrådets årsmöte 17/3 (2017) | Mellanbygdens vattenråd (VRO9)

Kommentarer inaktiverade.