Månadsarkiv: december 2015

Nya åtgärdsprogram och normer dröjer

Markering_999(221)

Det är nu klart att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas reviderade förslag på åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, vilket leder till att nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och nya miljökvalitetsnormer dröjer. Prövningen leder till att det nu är regeringen snarare än vattenmyndigheterna som håller i rodret.

Beslutet kan dröja något år, och det är oklart om regeringen fastställer hela eller delar av de reviderade texterna, eller om den beslutar att helt nya förslag ska ta fram.

För vattenrådens del ändrar detta ingenting, åtminstone än så länge. Uppdraget är även fortsättningsvis att utifrån en bred kunskap och erfarenhet på ”gräsrotsnivå”, lämna välgrundade synpunkter på det praktiska genomförandet av den vattenpolitik som beslutas, oavsett vem som styr.

Riksdagen har lagt upp en webbsida där man kan läsa om hur frågan har debatterats (klicka här).

Rapport om blöta torrfåror

Markering_999(217)

En färsk utredning från Havs- och vattenmyndigheten visar att livet i torrfåror nedströms kraftverksdammar sannolikt blir mest gynnat av att:

  1. det inte är en torr fåra!
  2. vattnet i fåran har en flödes- och vattenståndsdynamik.
  3. fåran medger fiskvandring (konnektivitet).
  4. torrfåror långt från närmaste naturliga fors prioriteras för rehabilitering.
  5. flottledsrensade torrfåror byggs om till naturligare livsmiljöer för vattenlivet innan vattnet släpps på.

Rapporten, som är skriven av forskare, visar förstås också att människan aldrig blir fullärd, och att mer forskning kan göra nytta. Exempel på frågor är: Vilka flöden/nivåer är optimala? Går det verkligen att få tillbaka ”unika naturvärden” i stora torrfåror, fast bara en bråkdel av det ursprungliga flödet återkommer?

Här nedan en före-bild (år 1856) av Harsprånget:

Markering_999(218)

Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: ”Njommelsaska i Lappland”)

 

Minnesanteckningar 1/12-15

Minnesanteckningar finns nu från styrgruppsmötet den 1 december 2015 (länk uppdaterad 2016-02-25).

Här kan man bland annat läsa om:

  • att körskadorna minskar i skogen,
  • att nya vattenprojekt är på gång på flera håll I Mellanbygden
  • att det ganska utbredda stoftnedfallet över Mellanbygden förra vintern troligen härrörde från sandstormar (jorderosion/jordflykt) i avlägsna länder.

Mötets beslutspunkt: På mötet beslutades att 2016 års exkursion ska ha temat vattenkraft, med besök inom Rickleåns avrinningsområde. Målet är att både kunna besöka den nya (förhoppningsvis fiskvänligare) turbinen i Bruksfors, och diskutera de synpunkter som framförts på regleringen av nivåerna i vissa av sjöarna (bland annat Stora Bygdeträsket).

 

Handbok för fiskvägar

Markering_999(208)

En utmaning för vårt nuvarande samhälle är att både kunna nyttja det fallande vattnets krafter och upprätthålla livskraftiga populationer av vandringsfiskar i vattensystemen. Den viktigaste pusselbiten för att få ihop den ekvationen är fiskvägar förbi dammar, vilket energimyndigheten uppmärksammade senast igår. I den rapportens bilaga 2 (pdf-sida 68)  uppges att behovet är drygt 1000 fiskvägar till en kostnad av ca 2,5 miljarder, plus ett produktionsbortfall på 1,32 TWh.

En bok som diskuterar just fiskvägar, och ”best-practice”-exempel från hela världen, kan laddas hem gratis här. VRO9:s fiske-representant Johannes Lindberg har dessutom sett till att samma bok finns att låna i fysisk form från vattenrådets bibliotek. Kontakta vattenrådets kontaktperson vid intresse!

 

Vattenkraft + god vattenstatus = sant?

Energimyndigheten rapporterar idag ett delresultat av en dialog mellan nyckelintressenter  inom ”vattenkraftbranschen och intresseorganisationer”.

Författarna till inspelet skriver:

Förslaget är ett inspel i det pågående arbetet inom Regeringskansliet i syfte att förenkla och bidra till en tydlig, effektiv och långsiktig lösning som rör vattenkraften i relation till biologisk mångfald i rinnande vatten.
Några skrivningar i inspelet:
En förutsättning är att etablera en effektiv hantering av tillståndsfrågor och en miljöbalksprövning för att tillse att vattenkraftverk har moderna miljökvalitetsrelaterade villkor.
de aktuella vattenverksamheterna med anläggningar prövas inom en tidsperiod på cirka 20 år
det huvudsakliga utredningsansvaret och kostnader för utredning läggs på verksamhetsutövaren.
Staten föreslås betala 85 % av utrivningskostnaden där utrivning anses motiverat efter omprövning av gällande tillstånd. Staten föreslås också betala ersättning för produktionsförlust över 5 %.