Månadsarkiv: november 2015

Webbkartan VISS förklarad i youtube-video och via videoutbilning

VISS är enkelt uttryckt den karta som staten använder för att visa vilka krav (normer) som ställs på sjöar, vattendrag och grundvatten. Dessutom visas vattenstatusen, som kan vara allt från hög till dålig. Allt som sämre än ”god status” ska generellt sett tolkas som att det kommer att krävas åtgärder, och inte minst pengar, för att uppfylla statens krav. Förutom denna grundläggande information finns därtill en hel del annat som kan vara av intresse för den vattenintresserade.

För den som inte har använt VISS  och vill få en introduktion kan den nedanstående filmen vara en bra början (dock med dålig ljudkvalitet, vilken man kan hoppas att vattenmyndigheten kan åtgärda).

För de som behöver använda VISS extra mycket ordnar länsstyrelsen numera också utbildningar via videolänk. Nu närmast sker detta v47 och v48 (länk till länsstyrelsens anmälningssida). För att kunna vara med krävs datporprogrammet Lync, som de flesta privatpersoner antagligen inte har.

Minirapport från årets kontaktpersonmöte

Markering_999(177)

Årets möte för vattenrådens kontaktpersoner hölls i Piteå den 21 oktober, på en 24km² stor grundvattenförekomst som skapades efter istiden av Piteälven (se lila-färgad skuggning i kartbilden från VISS ovan). Denna grundvattenförekomst har ”god status” och ligger centralt i Bottenvikens distrikt, vilket gör att mötet var särskilt lämpligt just där. På mötet, som dock inte hölls utomhus, framkom att de flesta vattenråd haft ett ”mellanår” med låg aktivitet, vilket delvis beror på en osäkerhet kring vad som ska hända härnäst i den statliga vattenförvaltningen. Samrådet är visserligen klart och synpunkterna har beaktats, vilket gör att ett beslut om normer (MKN), samt planer för förvaltning och åtgärder, troligen kommer att tas i december. MEN regeringen har därtill flaggat för att man vill titta på åtgärdsprogrammet, vilket gör att det även efter december kommer att finnas en osäkerhet kring vad staten egentligen vill med vattnet, och vem som har ansvar för vad.

Hur gick exkursionen?

Markering_999(175)

Ratubäcken/Larsbäcken i Ratuåns avrinningsområde är ett av få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (Skärmbild från kartverktyget VISS).

Här kommer en liten rapport från årets exkursion:

Alla platser som ingick i programmet besöktes, och tidplanen sprack inte alls. Vädret bjöd på växlande molnighet, med lite duggregn på slutet, som dock inte vållade några större problem.

På de punkter som besöktes ingick en enkel vattenprovtagning med glasburkar, så att de stora skillnaderna i vattenfärg kunde jämföras. Som väntat var grundvatten från morän både jonsvagt och klart, medan vattnet från Västervikssjön var extra mörkt och jonstarkt, eftersom det kommer från ett kärnområde av sur sulfatjord.

Diskussionerna under exkursionens gång tog bland annat följande upp:

  • att den kraftigt meandrande Ratubäcken vid Sjulsmyran, trots sitt låga pH, verkade ganska artrik med avseende på vatteninsekiter.
  • att Ratubäcken är ett få vattendrag i Mellanbygden som har klassningen ”Hög status” (blå färg), och att klassningen dessutom verkar korrekt när man befinner sig inom Sjulsmyrans naturreservat.
  • att de två delvis restaurerade sjöarna som besöktes (Kroksjön och Sjöaröddsjön) gärna hade kunna höjas mer för vattenlivets skull, men att påverkan på omgivande skogsmark samtidigt hade blivit större. Därtill diskuterades det faktum att vissa sänkta sjöar har vuxit igen med så mycket torv att de troligen inte går att återställa.
  • att havsviken utanför Ratuån är tydligt avvikande jämfört med närliggande havsvikar som inte påverkas av Ratuån, och att de mörkfärgade sedimenten i havsviken troligen innehåller metallfällningar från de sura sulfatjordar som finns uppströms.
  • Djäknebodasjön konstaterades vara mycket mörkfärgad, med ett siktdjup mindre än 1 meter. Denna mörka färg beror både på humus från våtmarker och humusfällningar som sker i kontakt med lakvatten från sura sulfatjordar.
  • Om det kliar efter man badat i Djäknebodasjön kan det vara alger av typen ”Gubbslem”, som fastnat på huden. Gubbslem är dock helt ofarligt för människan. Får man tydliga prickar, kan det vara små vattenloppor, Cerkarier, som av misstag kan angripa en badande människa i stället för de sjöfåglar som är målet. Vattenloppor är också helt ofarliga.